1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!"

Transkript

1 1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI! ABF MittSkåne Projektledare Alejandra Pizarro Correa e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att jobba med demokrati i praktiken med ungdomar ifrån Eslöv och med film som verktyg. Att ta fram ett studiematerial utifrån dessa erfarenheter för att sprida och dela med andra. 3. Projektets målgrupper/deltagare Ungdomar i Eslöv och Lund i åldrarna år. Det blev totalt ett 30 tal deltagare i 5 olika grupper under vår och höst. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Dels så har vi jobbat med ungdomar med varierande bakgrund och digitala kunskaper både i Eslöv men även i Lund. Då vi har jobbat med film som verktyg så har vi både haft hjälp av grundläggande filmkunskap som förmedlats genom dels DIY samt inbjudna handledare och filmpedagoger genom filmövningar och exempel, föreläsningar och resurser via weben. Där vi med hjälp av olika hemsidor med inriktning på film, lånat och inspirerats av olika resurser, en svensk sådan är t.ex. Voodoofilm. Vi har även lyssnat på föreläsningar via TED, Youtube och tittat på film på Vimeo. Flexibelt lärande innebär för mig som filmpedagog också att anpassa verktyg efter olika individer inom gruppen. I detta fall så har jag jobbat med ungdomar med olika bakgrunder, dels ungdomar med funktionsnedsättningar samt nyanlända ungdomar, det har krävt andra aktiviteter och anpassning av metoder. Som t.ex. syntolkning, dramövningar mm. Vår kommunikation inom projektet har ägt rum på olika plattformar, förutom mail och sms så har projektet haft två olika fb grupper för vår och höst och som ungdomarna själv har skapat och där vi både för en dialog mellan träffarna och tipsar och delar med varandra om allt som har med film, foto och berättande att göra. Exempelvis, filmfestivaler, filmer, filmhemsidor, filmföreläsningar, egna filmer och foton, filmskolor mm. Sedan har projektet en blogg för dokumentation men även som en del av studiematerialet som kommer att erbjuda olika resurser utifrån våra erfarenheter. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Aktiviteterna har varierat men förutom grundläggande filmkunskap med praktiska övningar så har arbetsformen varit gruppdynamik och deltagande video med hjälp av olika typer av övningar för att stärka gruppen och skapa trygghet, det har varit samarbetsövningar, värderingsövningar, dramaövningar, leranimation mm. Vi har även sett film tillsammans, varit på studiebesök och framförallt har ungdomarna gjort egna filmer.

2 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Som tidigare nämnts så har vi tagit hjälp av handledare och filmpedagoger men jobbat utifrån 2 specifika metoder, dels Deltagande video men även DIY/ Gör det själv! Deltagande video innebär att som handledare möjliggöra för deltagarna att känna sig trygga inom gruppen, våga ta plats, uttrycka sina åsikter, lära sig att samarbeta och på så sätt sprida och fördela maktrelationerna inom gruppen. Deltagarna gör film om viktiga frågor som berör dem och som de är intresserade av att synliggöra med hjälp av grundläggande videokunskap. DIY hänger väl ihop med Deltagande video och som är ännu mer basic på så sätt att gruppen lär sig genom att göra själv, i praktiken utforskar kameran, olika former för berättande och använder varandra för att stå framför som bakom kameran. Kunskapen fås genom den egna upplevda erfarenheten sas. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Även om det inte var ett medvetet val från första början så var det dessa metoder vi jobbade med i praktiken och som också på så sätt möjliggjorde att jobba med demokratiska processer. Detta är samtidigt också en intressant erfarenhet då det fanns olika åsikter om vad det var för filmer vuxna och andra samarbetsparter tyckte ungdomarna skulle göra film om för att använda som diskussionsunderlag för att prata om demokrati. Detta i sig precis som filmproduktion är inte särskilt demokratiskt så jag är väldigt nöjd med att jag tog risken att gå ifrån alla önskemål och försöka att i praktiken bjuda in ungdomarna att själva välja vad de ville göra film om. Trots en krävande process. Både Deltagande video som DIY ger andra möjligheter för deltagande och fördelar när det gäller att sprida makten inom gruppen, vi lär av varandra och samtliga har möjlighet att inta olika roller och positioner och testa sig fram, utan att ha någon färdig mall från början. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Som tidigare nämnts så har vi använt oss av Facebook, Youtube, Vimeo, TED, Stumble upon, olika bloggar och hemsidor relaterade till film. Vi har använt dem som pedagogisk resurs (Youtube, Vimeo, TED, olika bloggar och hemsidor), kommunikation forum (Facebook, mail, sms) och för dokumentation (Facebook, blogg). Sedan har vi också specifikt jobbat med videoteknik som videokamera (Panasonic HDC SD 700/900, mobilkamera (Iphone, Xperia), digitalkamera), ljud (boommic och trådlös mygga) och ljuskit samt redigeringsprogram, (Imovie, Final Cut Pro och Final Cut Express). 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Ibland har vissa val av teknik fungerat bättre an andra, vilket är sådant som har visat sig efterhand t.ex vid kommunikationen med ungdomarna eller i vårt fall så fanns det redan videokameror som från början inte var kompatibla med våra redigeringsprogram som dels handlar om okunskap men även brist på tid och kommunikation. Detta har gått att lösa, dels för att vi lärt oss på vägen, ungdomarna besitter också på en hel del kunskap om en är villig att ta vara på den, sedan har ABF kunnat göra nya inköp och därmed förbättra de tekniska förutsättningarna. Projektbloggen har också krävt sin tid och utmaningar, så summa summarum är att jag personligen och fler tillsammans med mig har lärt oss en hel del om olika saker som vi kommer att ha med oss inför nya projekt och för utveckling av befintlig verksamhet. Det som dock har tagit mest tid ibland är att som ny sätta sig in i olika mailsystem/ program då jag personligen upplever att inte alla är skapta med det tålamod som det ibland kräver när det gäller tekniska lösningar. Därför är det viktigt med stöd och hjälp ifrån kollegor och andra villiga människor omkring en.

3 Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Det tycker jag även om filmerna som resultat har en annan form och flera olika teman än som de som skrev ansökan hade tänkt sig skulle jag tro. Båda syften med projektet är uppnådda. Sedan är det svårare att säga hur vidare spridning och användning av studiematerialet kommer att vara framöver. Ungdomarnas intresse och engagemang har i sin tur gett en del ringar på vatten. Flera av dem fortsätter att jobba med film som uttrycksform, där de samarbetar och hjälper varandra med filmidéer. Några deltagare ifrån den senaste gruppen kommer att gå cirkelledarutbilng inom ABF och är intresserade av att hålla i egna kamratcirklar och DIY grupper inom film. Detta innebär för mig att projektet sått en del frön, vidgat perspektiv och skapat intresse som i sin tur gör att dessa ungdomar, även om inte det gäller alla, kommer att bli framtida medieproducenter av förhoppningsvis fler och varierande berättelser och bilder! Alltså inte bara passiva konsumenter. 11. Vad har ni lärt av projektet? En hel del, utöver rent tekniska kunskaper så har både den kreativa som den demokratiska processen med ungdomarna gett många viktiga erfarenheter och gett mig insikt i hur viktigt det är att trots utmaningen, inte bara jobba med demokratiska frågor i teorin utan att även implementera dem i praktiken. Processer tar tid och ställer många utmanande krav. Det har också varit intressant för mig att förstå och inse mina egna begränsningar samt hur de krav jag ställer på mig själv påverkar min verklighetsuppfattning. Sedan också hur viktigt det är med stöd ifrån ledning och kollegor samt tid för reflektion och utvärdering. Det är svårt att säga vad organisationen har lärt sig av projektet men förhoppningsvis så har ABF lärt sig att för framtida ungdomsprojekt tänka igenom vad och varför med projekteten och att om möjligt integrera ungdomarna tidigare i processen, kanske genom en förstudie. Att inse och värdesätta processen trots ett tidsperspektiv att förhålla sig till. Sedan skulle jag också önska att organisationen utvecklade mer de olika demokratiska processer som verktyg. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Förutom att projektet har engagerat ett 30 tal kreativa ungdomar som skapat egna filmer av olika slag så har projektet även tagit hjälp av ett 10 tal handledare och filmpedagoger, vilket med andra ord förutom ett utbyte av kunskaper och erfarenheter också har skapat arbetstillfällen och spännande samarbetsmöjligheter. Filmerna som gjordes tillsammans med Watch it! Projektet, under vårterminen, skickades som videobrev till olika politiker, och där ungdomarna fick svar från 3 olika politiker. Detta var en glad överraskning som påverkade deltagarna, i detta fallet arbetssökande ungdomar som gjorde filmer som berörde frågor om arbete, boende och skola som dessutom nådde mottagaren. Jag tror också att projektet förutom att ha sått frön för framtida filmare och fotografer också bidragit till att vidga perspektiv, berättelser och förebilder. Projektet har också utökat sitt nätverk och sammanfört människor med olika bakgrunder och erfarenheter som vanligtvis inte skulle ha träffats. Efter projektets slut är det ungdomar fd. deltagare som kommer att hålla egna DIY cirklar i film och foto, 2 olika grupper som kommer att göra färdigt dels en dokumentärfilm som är under inspelning samt en musikvideo till en av ungdomarnas egen producerade låt. För organisationens del har projektet även medfört fler verktyg och utvecklingsmöjligheter för framtida filmverksamhet. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Både projektet och jag som projektledare/filmpedagog har haft stor nytta av deltagarnas olika kunskaper och erfarenheter. Då de flesta är ungdomar och har en annan relation till IT så har både kommunikationen som olika tekniska begränsningar kunnat lösas med hjälp av deltagarna och filmpedagoger. Det har heller inte varit något konstigt att lyssna på en föreläsning via webben eller att titta på filmexempel via Youtube eller att spela in videointervjuer med hjälp av mobilen. Så även om ungdomarna i det här fallet är väldigt kunniga inom sociala medier och ditgitala resurser så tror jag att som handledare kan en alltid försöka att tillsammans med deltagarna vidga och utforska fler sätt och

4 användningsområden så länge en själv är öppen och nyfiken för utbyten. Under höstterminen har jag även försökt att få deltagarna mer delaktiga i projektbloggen men det misstänker jag har mer att göra om en fråga om brist på tid. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Det har varit en positivt förutsättning att komma in i en så pass stor och etablerad organisation som ABF, det innebär en hel del vad gäller nätverk, samverkan med andra organisationer/föreningar samt förtroendet och inställning hos ledningen såväl som hos mina kollegor. Min första månad som anställd handlade om att ta kontakt med alla inblandade samt relevanta samarbetspartners och planera upplägg för projektet. Jag tog också tillfället i akt att träffa de båda ungdomsgrupperna och presentera mig och projektet innan vi satte igång. Deltagarna har varit en utmaning som den röda tråden och utvecklat projektet samt mig personligen i mina olika roller. Mitt arbete har inneburit olika ingångar och ansvarsområden, som projektledare, filmpedagog och som producent för studiematerialet vilket blir slutresultatet av projektet. De ungdomsgrupper jag har träffat har varierat vad gäller sammansättning, individuella förutsättningar för lärande samt intresse och motivation för film. Detta har dock också gett mig mer kunskap och erfarenhet för att hantera olika situationer och jobba rent pedagogiskt på flera sätt med ungdomar och med film som verktyg. Vad gäller min lednings förtroende och den positiva inställningen från mina kollegor har varit viktigt på så sätt att jag dels fått ganska fria händer att lägga upp mitt arbetet och utforma innehållet utifrån mina tidigare erfarenheter och kunskaper. Det har också inneburit att jag fått stöd och uppmuntran då det varit tufft på vägen, då saker och ting helt enkelt inte funkat och därmed fått förtroende att ta nya beslut. Samarbetet med andra har varit ett plus, då det har skett ett utbyte, nya erfarenheter, glada återseenden samt en påfyllning av idéer och energi. Det har också inneburit att jag insett hur viktigt det är med en tydlig kommunikation och hur ofta vi människor tolkar in olika innebörd i saker och ting vi tror att vi är överens om. Skisser t. ex. kan vara ett sätt att tydliggöra! Vad gäller den tekniska och digitala biten så har även det varit en utmaning, det är spännande att ha många bollar i luften och lära sig nya saker, träna på koordinationsförmågan och parallella processer. Det har lärt mig hur viktigt det är att kunna landa i det nya man lär sig och möter, ta sig tid för reflektion och möjlighet att praktisera de nya erfarenheterna, för att det som landar också ska bli kvalité och inte bara kvantitet. De olika och varierande digitala plattformarna har också fått mig att reflektera vad och hur de olika verktygen kan vara kreativt utvecklande och inte hämmande för att tekniken och den där tröskel man måste över är i vägen? Vilka kommunikationssätt funkar bättre för detta projekt och med ungdomar i det här fallet? En viktig personlig framgång är att jag lär mig mer om mig själv, mina möjligheter som begränsningar och detta är alltid guld värt! Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Resultatet blev bättre än väntat med tanke på de förutsättningar vi hade från början, med andra ord att vi kom igång så pass sent som vi gjorde vilket vi kunde ta igenom genom att öka tjänsten som projektledare. Vi har haft kontinuerliga utvärderingar med ungdomarna under våra träffar såväl i våras som i höst. Detta för att konkret skapa delaktighet och kunna förbättra upplägg som innehåll

5 under processens gång. Det har också gett mig som filmpedagog en bild av vad som uppskattas och vad som kan göras bättre från gång till gång. Som projektledare skrev jag också en utvärdering över projektets olika delar och innehåll efter vårens träffar och för att justera inför hösten. Där en stor del av fokus låg på den demokratiska processen med upplägg och hur projektet i praktiken möjliggjorde och bidrog till deltagarnas delaktighet. Projekttid har varit mellan mars-dec 2011, den aktiva perioden där jag som filmpedagog jobbat med ungdomarna har varit under vår, april-juni och under höst, september-december, vilket innebär t.ex. att jag än idag fortfarande har kontakt med ungdomarna och att några av dem som filmar en dokumentär samt musikvideo jobbar parallellt med projektträffarna. De kommer i sin tur att fortsätta under våren och klippa färdigt sina filmer. Vi har träffats ca 1 gång i veckan med varje grupp, så i våras blev det två gånger i veckan med olika grupper. Våra träffar har varat ca 3-4 timmar/tillfälle. De ungdomar som filmat vid sidan om har jag träffat betydligt fler gånger och under längre pass. Projektbloggen som studiematerial är tillgänglig även om den inte är helt färdig med all material som skapats under projektet. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Vad gäller flexibelt lärande har det en vidare betydelse inom ABF Mittskåne och något vi jobbar med och utvecklar kontinuerligt. Förhoppningsvis kan de erfarenheter som gjorts genom projektet Demokrati stavas vi! implementeras och utvecklas vidare inom andra målgrupper där målet är att jobba med demokratiska processer och delaktighet. En viktig del i detta arbete är att fånga upp intresset och engagemanget, dels hos ungdomarna men även hos de handledare och filmpedagoger vi har samarbetat med. ABF har redan ett nära samarbete med Film i Skåne vilket också är positivt för framtida samarbetsmöjligheter och utvecklande av liknande projekt och arbetssätt. Därför känns det viktigt att ABF nu också satsar på att utveckla filmverksamheten inom organisationen som de pedagogiska verktygen för att jobba med film. Sprida erfarenheterna med projektet och genom studiematerialet via bloggen är också en viktig bit då det finns flera delar att jobba vidare med och använda i liknande sammanhang och även som diskussionsunderlag för flera ämnen. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Projektbloggen och det studiematerial som tagits fram är organisationen intresserad av att fler jobbar vidare med så dels genom att informera om och dela materialet via avdelningens hemsida med även genom spridningsaktiviteterna. Projektledaren har även blivit erbjuden att gå en handledarutbildning för att kunna vara en pedagogisk resurs även i framtiden inom organisationen. Vad gäller digital delaktighet så är det något som organisationen jobbar med kontinuerligt, vi har dels olika utbildningar och resurser för att jobba med digital delaktighet både internt som externt. Exempelvis genom den interna kommunikationen, mobila arbetsplatser, ABF Comunity, ABF PLAY samt olika distanskurser. Ett annat projekt är den grundläggande digitala utbildningen för Fas 3 deltagare inom ABF som också är anpassat efter deltagarnas olika nivåer och tidigare kunskaper. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja det skulle det, både inom Fas 3 projektet samt andra sammanhang där syftet är att jobba med demokratiska processer och med film som verktyg. Jag skulle även kunna tänka mig att detta arbetssätt passar flera olika målgrupper, över en lägre tid, i workshop form, som en del av ett upplägg för olika handledarutbildningar eller som en del av en annan lärande process.

6 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Dels har organisationen sökt nya medel för att fortsätta jobba denna gång med sociala medier och flexibelt lärande men som tidigare nämnts så jobbar organisationen med ett vidare begrepp av flexibelt lärande inom flera områden i verksamheten. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Första chansen för spridning av projektet Demokrati stavas vi! Blev den 8/12 på ABF MittSkånes halvårsmöte på Medborgarhuset i Eslöv. Det blev en kort presentation med filmvisning på ca 20 min som efter en introduktion av ordförande Sven öppnade mötet. Målgruppen var arbetskollegor, styrelse samt representanter för olika medlemsorganisationer. Nästa tillfälle planeras antingen efter jul i januari för både Pedagog- och Filmnätverket inom ABF MittSkåne. 21. Övriga kommentarer om projektet Tack för möjligheten att utveckla denna metod och för stöd på vägen! Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Projektledare har haft särskilt anställningsstöd vilket redovisas under övriga intäkter och medför högre personalkostnad än budgeterat. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Janette Skogshus Epost Janette.skogshus@abf.se Telefon

för delaktighet demokrati stavas vi!

för delaktighet demokrati stavas vi! ETT Filmprojekt för delaktighet demokrati stavas vi! Introduktion Demokrati stavas vi! vänder sig till ungdomar och unga vuxna som är intresserade av att genom film som verktyg och eget skapande få uppleva

Läs mer

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Sunderby folkhögskola Projektledare Anna-Carin Persson e-postadress anna-carin@sunderby.fhsk.se Tel 0920-266646, 070-2891718 vxl 0920-266600 Syfte

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Skräddarsydda utbildningsmaterial

Skräddarsydda utbildningsmaterial Skräddarsydda utbildningsmaterial Var är ni? Vart ska ni? Hur ska ni komma dit? En presentation hämtad från www.verksamutveckling.se 1 Skräddarsydda program för kompetensutveckling Varje organisation har

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Mantha Kasagianni Kvällens upplägg o Kort information om sektionen för förebyggande arbete o Insatser på skolor I Botkyrka o Barns svar med diskussioner

Läs mer

1. Publikt Entreprenörskap

1. Publikt Entreprenörskap 1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola

Läs mer

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.

Läs mer

Även de äldre vill vara med

Även de äldre vill vara med Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1 Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1 Nyheter! Hej! Här kommer det andra nyhetsbrevet inom hälsoarbetet Folkhögskolor för jämlik utbildning och hälsa! Du kan läsa om hälsoarbetets nuläge,

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sv-Flex stfb Organisation

Sv-Flex stfb Organisation Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt

Läs mer

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Praktikrapport Strandberghaage

Praktikrapport Strandberghaage Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter. Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015 Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se IDÉ ACTION! Exempel på planering Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se Om workshopen Idé->Action! handlar om att uppleva känslan i kroppen av att

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010 Kaninens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt...3 4. Bakgrundsfaktor... 3 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

www.workitsimple.se Lotta Carlberg, lotta@workitsimple.se, 070-204 19 07 2015 workitsimple Alla rättigheter reserverade

www.workitsimple.se Lotta Carlberg, lotta@workitsimple.se, 070-204 19 07 2015 workitsimple Alla rättigheter reserverade 1 2 30 sätt att få flera kunder till ditt företag. En Gratis guide av Lotta Carlberg företagsrådgivare och mentor på 3 När jag arbetar med mina kunder så går vi tillsammans igenom hur de kan få in nya

Läs mer

Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.

Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb. Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb. Läs mer Förmånen och tryggheten som Omställningsfonden

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet

Läs mer

Här följer några sidor mötestips ur vår bok

Här följer några sidor mötestips ur vår bok 23 Här följer några sidor mötestips ur vår bok Varför ska du ha ett tydligt syfte? 1. Du blir mer inspirerad OCH inspirerande. Det syns på hela personen när hon eller han agerar utefter ett tydligt syfte.

Läs mer

För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet

För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer