Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial NATUR, MILJÖ OCH KULTUR I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Bäckedals folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Natur, miljö och kultur i ett internationellt perspektiv Härjedalens kommun Bäckedals folkhögskola vt 2002 Johny Kronwall Rikard Lilljeqvist Roger Nääs Lasse Olsson Aja Petterson Ellinor Sydberg

3 Abstrakt Projektet består av flera olika delar med det gemensamma syftet att öka kunskapen om de möjligheter IT erbjuder för att därigenom utveckla skolans verksamhet. De olika områden det handlar om är för: Allmänna linjen: Så styrs Europa Natur och Miljö Naturfilosofiska samtal Nature and Environment (miljö- och litteraturkurs på engelska) Textillinjen: Textil kunskapsbank MNT: Linjens projektarbeten För lärarna har målet varit följande: Att använda datorn och Internet som arbetsredskap. Att stärka samarbetet över ämnes- och linjegränser, att ta tillvara synergieffekter som uppkommer och att utveckla deltagarnas och gruppens kompetens. För kursdeltagarna är målen följande: Att öka kunskaperna om lokala och globala miljöproblem. Att lära sig sökning via Internet, att lära sig källkritik och att skapa nätverk genom internationellt gränsöverskridande samarbete samt att på ett naturligt sätt använda datorn med alla dess möjligheter som ett arbetsredskap. Resultaten har för deltagarna varit att aktuell information hittats, kontakt med andra etablerats och att förmågan att använda datorer för informationssökning har förbättrats. För lärarna har arbetet framför allt medfört ett större samarbete över linje- och ämnesgränser, en förbättrad helhetssyn på kunskap, en större förtrogenhet i användandet av IT och en höjning av lärarnas kompetens och därav följande utveckling av skolans verksamhet. 1

4 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av projektet ITis-grupp Bäckedal 3 2. Bakgrund Folkbildning Skolan Profiler Allmän linje MNT-linjen Textillinjen 4 3. Syfte och mål Mål för kursdeltagarna Mål för arbetslaget Målgrupp 4 4. Arbetsmetoder Medel Tillvägagångssätt Naturfilosofiska samtal Natur och miljö Så styrs Europa Textil kunskapsbank MNT:s projektarbeten Literature and the Environment 6 5. Uppföljning och utvärdering Uppföljningsmetod Resultat för respektive delprojekt Naturfilosofiska samtal Natur och miljö Så styrs Europa Textil kunskapsbank och MNT:s projektarbeten Literature and the Environment Diskussion 7 6. Referenser 8 2

5 Natur, miljö och kultur i ett internationellt perspektiv 1. Beskrivning av projektet Vårt projekt består av flera delar med det gemensamma syftet att praktiskt öka kunskapen om de möjligheter IT erbjuder när det gäller att utveckla skolans verksamhet. 1.1 ITiS-grupp Bäckedal Nedan följer namnen på deltagarna och respektive delprojektnamn: Allmän linje: Lasse Olsson Så styrs Europa och Natur och Miljö Roger Nääs Natur och Miljö Rikard Lilljeqvist Naturfilosofiska samtal Johny Kronwall Nature and the Environment Textillinjen: Ellinor Sydberg Textil kunskapsbank MNT-linjen: Aja Pettersson MNT:s projektarbeten 2. Bakgrund 2.1 Folkbildning Folkbildningens kännetecken är att den skall vara fri och frivillig, deltagarstyrd, icke läroplans- eller betygsstyrd, livsvärldsförankrad, ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad, mångsidig i sitt utbud, flexibel och riksomfattande. Bäckedals folkhögskola förespråkar fria studier där kursdeltagarna sätter upp egna mål för sina studier och själva väljer studieinriktning. Anpassning sker till kursdeltagarnas olika förutsättningar. 2.2 Skolan Bäckedals folkhögskola började sin verksamhet 1954 och har sedan starten haft Jämtlands läns landsting som huvudman. Skolan är öppen för alla sökande som fyller minst 18 år under det kalenderår studierna påbörjas. Folkhögskolan har för närvarande tre linjer, Allmän linje, Textillinjen och linjen Människa-Natur-Teknik, den s.k. MNT-linjen. Den allmänna linjens målgrupper är behörighetssökande, korttidsutbildade, glesbygdsbor, invandrare och arbetslösa. Skolan erbjuder varje år plats åt några utländska gäststuderande. I en nyligen genomförd utredning för allmän linje, Bättre Bäckedal , uttalas bland annat att det internationella samarbetet skall prioriteras i framtiden. 2.3 Profiler Inriktningen på den allmänna linjen är att främja allmänbildningen, öka de studerandes självförtroende, öka medvetandet om miljö- och samhällsfrågor, ge en inblick i politisk och facklig verksamhet och att ge behörighet för fortsatta studier. 3

6 2.3.2 MNT-linjen har, som landets enda utbildning i sitt slag, inriktningen att bevara, utveckla och förmedla kunskaper om människans praktiska och tekniska kunnande från stenålder till tiden för industrialismens intåg Textillinjens inriktning är att förmedla kunskaper och färdigheter inom en rad olika textila tekniker och traditioner. Den textila arbetsföljden från råvara till färdig produkt betonas. Textillinjen arbetar med ett långt historiskt tidsperspektiv vilket ger möjlighet att hämta kunskap och inspiration ur 4000 år av samlat textilt kunnande. 3. Syfte och mål Projektet syftar till att öka vår förmåga att se fördelarna med IT, att kunna applicera desamma på den ordinarie kursverksamheten och att hitta nya tillämpningsområden inom skolans kurser. Allt detta skall utveckla vår verksamhet både till form och innehåll. 3.1 Mål för kursdeltagarna Att öka kunskaperna inom projektets delområden, t. ex. lokala och globala miljöproblem. Att lära sig informationssökning via Internet. Att lära sig källkritik. Att skapa nätverk genom internationellt gränsöverskridande i alla bemärkelser - samarbete. Att kunna använda datorn och Internet som arbetsredskap. 3.2 Mål för arbetslaget Att lära sig använda datorn och Internet som arbetsredskap. Att utveckla den egna kompetensen. Att stärka samarbetet över ämnes- och linjegränserna. Att ta till vara de synergieffekter som naturligt följer av projektet. 3.3 Målgrupp De primära målgrupperna för respektive för delprojekt är: -Naturfilosofiska samtal; kursdeltagare från Allmänlinje, MNT-linjen och kursen Skinn och kläder. -Natur och Miljö; kursdeltagare från Allmän linje. -Textil kunskapsbank; lärare och kursdeltagare från textillinjen. -MNT:s projektarbeten; lärare och kursdeltagare inom MNT-linjen. -Så styrs Europa; kursdeltagare från Allmän linje. -Literature and the Environment; deltagare inom alla linjer samt externa kursdeltagare. 4. Arbetsmetoder Deltagaraktivt arbete. Problembaserat lärande. Internetbaserad undervisning. Användning av IT som verktyg och stöd i lärandet. Bildande av internationella nätverk. 4

7 För en mer ingående beskrivning se respektive delprojekt. 4.1 Medel Samtliga kursdeltagare har tillgång till skolans datasal med 12 st. datorer med uppkoppling via radiolänk. Skolans lokaler är tillgängliga för kursdeltagarna hela dygnet. Samtliga på skolan har e-postadresser på First Class-systemet via folkbildningsnätet. Varje lärare förfogar över egen dator och telefon. Vidare finns digitalkamera, TV, video, skrivare, kopiatorer, fax samt inte att förglömma svarta tavlor och det mänskliga mötet genom samtal. Projekten drivs inom ramen för ordinarie undervisning och därutöver har kursdeltagarna tid till eget arbete. 4.2 Tillvägagångssätt Naturfilosofiska samtal Inom ämnet filosofi har kursdeltagarna arbetat med etiska frågor kring hur människan använder jordens resurser för sin överlevnad och hur detta kan gå ihop med ett hållbart samhälle. Vidare hur detta användande påverkar människan och hennes syn på sig själv och på naturen. Exempel på frågor som har diskuterats har varit: Vilket ansvar har jag för naturen?, Vilket ansvar har jag för andra människors rätt/möjlighet till att kunna nyttja sina resurser och naturen?, Hur påverkas jag när jorden skövlas; - i min närhet/långt borta? fysiskt/psykiskt? och Vad innebär en hållbar utveckling när det gäller användning av jordens resurser? Kursdeltagarna har i grupp formulerat frågor som de dels besvarat själva och dels sökt besvara via miljö- och fredsgruppers hemsidor Natur och miljö Ämnet naturkunskap A har under vårterminen 2002 haft inriktningen vinterekologi, etologi och miljöhoten både nationellt och internationellt. En viktig del av kursen har varit att varje kursdeltagare undersökt ett specifikt miljöhot. Vid faktainsamlingen har Internet utgjort huvudhjälpmedlet. Eftersom informationen inom detta ämnesområde på nätet kommer från så olika källor som myndigheter, företag och miljögrupper har stor vikt lagts vid källkritik såsom evaluering av informationen. Handledning i källkritik etc. har givits löpande i samband med kursdeltagarnas eget arbete. Arbetet har utmynnat i en rapport från varje kursdeltagare till resten av gruppen Så styrs Europa Kursen i samhällskunskap A har under vårterminen haft politik som ett av sina två huvudämnen. En viktig del av detta ämne har utgjorts av projektet Så styrs Europa. Kursdeltagarna har gjort jämförande studier av hur parlamenten och de parlamentariska systemen i de flesta europeiska stater fungerar. Valperioder, valprinciper och partirepresentation är några av de viktigaste saker som granskats. Ett exempel på en övergripande miljöanalys av politiken har varit den undersökning av de gröna partiernas möjligheter att påverka politiken i några olika länder, som utförts av några kursdeltagare. Ett viktigt hjälpmedel har parlamentens egna hemsidor varit Textil kunskapsbank 5

8 Textillinjens långa tidsperspektiv innebär att kunskapsutveckling blir en nödvändig del i utbildningen. Ett textilt historiskt föremål är ett objekt utanför sitt sammanhang. För att kunna återskapa föremålet och något av dess sammanhang krävs informationssökning via bibliotek, museer, hantverkare och också Internet. Inom textilkursen bedrivs ett arbete från råvara till färdig produkt som skall ge deltagarna en helhetsbild av föremålet i dess sammanhang. Detta förutsätter ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Ett stort kontaktnät, även internationellt, är också viktigt för dessa syften. Inom projektet har man arbetet med två konkreta ämnen: den varptyngda vävstolens teknik och nålbindning. I båda dessa ämnen har Internet använts som en integrerad del i den kunskapsprocess som skisserats ovan MNT:s projektarbeten MNT kursen har samma grundförutsättningar vad gäller kunskapsutveckling etc. som gäller för textillinjen. Kursdeltagarna har arbetat i grupper under tre veckor med sina projektarbeten. Dessa innebär faktasökning och utförande av praktiska experiment kring en teknikhistorisk fråga. De projektarbeten som har pågått under vårterminen 2002 har varit: Hällristning, material och huggteknik; Silverlödning under yngre järnålder-äldre medeltid; Isläggar och slutligen Vikingatida hänglås. Projekten ska redovisas i bilder och skrift, som kan lagras på diskett och, inte minst viktigt, i ett föremål. Grupperna har färdigställt föremålen och sammanställer för närvarande de skriftliga rapporterna. I denna fas har text- och bildredigeringsprogram liksom Internet använts, som en viktig del i informationssökningsfasen där kursdeltagarna utbytt tips och tittat källkritiskt på materialet Literature and the Environment Inom Allmän linje bedrivs under våren 2002 ett samarbete med Cambridge Community College i form av en Internetbaserad litteraturkurs på engelska. Texterna, två romaner och en antologi, kretsar alla kring temat Literature and the Environment. Kursen, som studeras av en större grupp i USA och en mindre i Sverige, är förutom texterna helt Internetbaserad. Applikationen WebCT används för all kommunikation mellan lärare och kursdeltagare som t.ex. essayer och övriga uppgifter samt mellan kursdeltagarna i form av ex vis diskussion kring texterna och samarbete gällande arbetsuppgifter. All kommunikation sker på engelska. Kursen slutar i början av maj. 5. Uppföljning och utvärdering 5.1 Uppföljningsmetod Under projektens gång har uppföljning skett inom alla delprojekt genom samtal och sammanfattande diskussioner. Då skolan är relativt liten och lärare och kursdeltagare träffas så gott som dagligen är detta ett naturligt och enkelt sätt att löpande följa upp verksamheten. Vid terminsslutet sker även en skriftlig uppföljning av samtliga kursers verksamhet. Den kommer även att inrymma de beskrivna delprojekten. Arbetslaget gör då också en summerande utvärdering tillsammans med skolans ledning. 5.2 Resultat för respektive delprojekt Naturfilosofiska samtal: Arbetssättet har tack vare Internet medfört att mycket aktuellare material kunnat användas än med enbart tryckt material. Detta har inneburit att 6

9 både frågeställningar och diskussioner upplevts som mer relevanta och angelägna. Som ett exempel kan nämnas synpunkter från delar av freds- och miljörörelsen såsom Plogbillsrörelsen och Greenpeace Natur och miljö: Deltagarna har varit nöjda med arbetssättet. Den parallella handledningen i källkritik har speciellt uppskattats och har varit lika viktig som den rena faktainhämtningen. Detta var också en av projektets huvudmålsättningar Så styrs Europa: Ett resultat var att förståelsen och insikten om källkritik och källvärdering ökade. Att jämföra exempelvis partier över nationsgränser ställer stora krav på detta. Vikten av korsreferenser och eftertanke gav deltagarna viktiga insikter inför det fortsatta arbetet Textil kunskapsbank och MNT:s projektarbeten: Arbetssättet har inneburit ökad självständighet hos kursdeltagarna. Samtidigt har den kunskapsförmedling som alltid sker inom grupperna nu också i högre grad kommit att omfatta datorhantering och Internetsökning. Det senare har också lett till att ytterligare kontakter med institutioner i andra länder med liknande verksamhet initierats Literature and the Environment: deltagarna gjort enorma framsteg inom främst tre områden; att uttrycka komplexa tankar, diskutera och klargöra sina ståndpunkter på engelska i form av längre texter, att läsa och reflektera över ett stort textmaterial (ca sidor) inom ett specifikt men ändå mångfacetterat ämnesområde samt att ha höjt sin kunskap om och hanterande av datorns potential som arbetsredskap. Kursdeltagarna är hittills nöjda med kursen. Vetskapen om att arbeta med människor i ett annat land har säkert bidragit till detta. 5.3 Diskussion När Bäckedal gick in i projektet som en arbetsgrupp men med flera delprojekt var det en förhoppning att inte bara dessa skulle ge önskat resultat, utan också tanken om att helhetsresultatet skulle bli större än summan av delarna. I stort har denna förhoppning infriats. Vissa delar av skolans verksamhet har tidigare varit mer IT-baserad än andra. Andra delar har förmedlat ett större helhetsperspektiv. En av de positiva sidoeffekter som märkts är en klar tendens till större öppenhet för båda dessa aspekter. Arbetslaget har också kommit att bli ett forum för linjeöverskridande diskussioner och verksamhetsplaner där inte IT-frågor diskuterats för sig, utan i ett större pedagogiskt sammanhang. Det har också lett till att linjeövergripande frågor, diskussioner och planering fått en värdefull konkretion. Sammantaget har detta lett till vetskapen av att ha påbörjat ett utvecklingsarbete som tveklöst kommer att resultera i en kvalitetsökning av skolans verksamhet. 6. Referenser Bjessmo, L-E (1999). IT ett fönster mot världen? Cronsioe, I (1999). Lusten att lära och lusten att leda. Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling. 7

10 Dahlgren, L. O (1998). Problembaserat lärande. Gärdenfors, P (1999). Media och berättande. Kylemark, M. Winther, M (1999). Elevaktiva arbetsmetoder. Kylemark, M. Winther, M (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Nilsson, J (2001). Fääärdig! Om elevdemokrati. Wiklund, A (1999). Ögon, öron och ord redskap för källkritik. Samtliga referenser tillgängliga via: Riksdagens hemsida som länkskafferi till andra parlament: Naturvårdsverkets hemsida som länkskafferi i miljöfrågor: 8