Hedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson

Transkript

1 Sånnaskolan ITiS rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson Hedvig från A Ö ITiS rapport Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 2 Syfte och frågeställningar Syfte med projektet Frågeställningar 4 3 Uppläggning och genomförande Uppläggning Genomförande 4 4 Resultat Kvantitativa analyser Kvalitativa analyser 6 5 Diskussion Diskussion kring projektet Slutsatser av projekt 8 Litteraturförteckning 9 Appendix 2

3 1 Bakgrund Vi är ett arbetslag med fem pedagoger som arbetar med 63 elever; en 1-7 lärare, en mellanstadielärare, en lågstadielärare, en förskollärare och en fritidspedagog. Fritidspedagogen som är ny i arbetslaget är inte med i detta projekt men har deltagit i ett tidigare ITiS-projekt och kommer att delta i vårt fortsatta arbete med datorerna. I vårt arbete följer vi Montessoripedagogiken och har både ett åldersintegrerat och ämnesövergripande arbetsätt dvs vi försöker integrera olika ämnen i varandra som No - och So - ämnen tillsammans med bild, musik, svenska och matematik. Basgrupperna för eleverna är årskurs F-3, 4-5 och 6-7. Det finns även andra konstellationer schemalagt, årskurs 3+7 en gång per vecka och årskurs vid ett tillfälle. Gemensamma aktiviteter över alla åldersgrupper sker också, som arbete med konstnär, författare och kompositör, men även teman som t ex Havet där vi arbetade tillsammans i hela spåret. Årskurs F-5, 48 elever, har gemensamma lokaler och förfogar över 4 datorer, varav tre fungerar tillfredsställande och en gemensam skrivare. Årskurs 6-7, 15 elever, har sitt klassrum i en annan del av skolan och har tillgång till 2 datorer och en färgskrivare. Alla i årskurs 4-5 och 6-7 hade tillgång till egen adress och använde Buf-on line som ett chatprogram medan F-3 gick in och tittade på klassens gemensamma adress. Ordbehandlingsprogam, pedagogiska program och spel samt faktasökning har använts efter ålder och förmåga. F-6-delen flyttade till Sånnaskolan ht-1999 och mycket tid lades på att få skolan att fungera rent praktiskt både året före flytten och sedan under och efter flytten. Detta blev på bekostnad av de gemensamma träffar och arbeten som tidigare varit vanligt. Flera elevkullar har därigenom inte riktigt lärt känna varandra. Eftersom senaredelens verksamhet är ny från ht-2000 och 7:orna blivit lite besvikna över att inte ha blivit vanliga 7:or i en åldershomogen klass har det blivit irritation och tråkig stämning. Detta har inneburit (som en kortsiktig lösning) att 6:orna har arbetat mer med 4-5:orna än med 7:orna. Mycket har lugnat ner sig och nu är vår önskan att få ihop gruppen igen. 6-7:ans lärare är också helt ny i arbetslaget och känner inte barnen sedan tidigare. De som går i 7:an har inte heller lärt känna förskolebarnen. Det rådde en viss anarki bland de äldre eleverna hur datorerna fick användas. Det var också svårt att se vad eleverna i de äldre åldrarna verkligen kunde då det fanns riktigt duktiga elever som gärna hjälpte till. I de lägre åldrarna märkte vi att pojkarna hade övertaget vid datorerna. Rent generellt tror vi oss ha märkt att elevernas ordförråd och begreppsförståelse har minskat jämfört med för några år sedan och därför ville vi jobba med detta i vårt projekt. Vi ansåg alla att IT i skolan är viktig och att vi ville göra mer med datorerna än att bara använda ordbehandling, pedagogiska spel och program och faktasökning men hade kommit olika långt i vår datavana. Datorerna skulle kunna användas till mycket mer och barnen borde kunna vända sig till vem som helst av oss för att få hjälp. 3

4 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte med projektet Utöka elevernas ord- och begreppsförståelse samt läsförståelse. Öka och stärka gruppgemenskapen. Stärka barnens självförtroende och ge dem bättre självkänsla. Få en naturlig diskussion om etiska frågor vad det gäller datoranvändningen. Vi ville bli bättre på att få in IT på ett naturligt sätt i undervisningen, skapa ett arbetsätt som vi kunde jobba med i hela spåret, något som var ämnesövergripande och som kunde sträcka sig igenom de tio åren eleverna tillbringar hos oss. 2.2 Frågeställningar Kan datorn vara en möjlighet att stärka spårkänslan och få varje elev att växa? Kan en begreppsbok vara ett bra sätt att utöka elevernas ord och begreppsförståelse? 3 Uppläggning och genomförande 3.1 Uppläggning Vi ville skapa en individuell ord- och begreppsbok, där eleverna samlar begrepp och förklaringar efter hand som de dyker upp. Förklaringarna kan man få genom kommunikation mellan kamrater, vuxna och andra källor. Redovisningen av begreppen i boken skall kunna göras med hjälp av t ex bilder, texter, ljud osv. Vi ville få igång spårsamverkan äldre yngre med hjälp av datoranvändningen och ge datoranvändningen en ny dimension. 3.2 Genomförande När vi nu beskriver vårt arbete har vi valt att referera till den inlästa litteraturen löpande i texten. Efter en uppstart med knapptryckarkurs, seminarier och kurslitteratur kände vi att genomgång av First Class (FC) och etiska samtal skulle behövas innan vi startade upp begreppsboken. Vi hade många diskussioner om hur man bäst skulle introducera FC och hur etiska samtal skulle komma in på ett naturligt sätt. Vi bestämde att de äldre eleverna skulle bli datafaddrar till de yngre eleverna och vi hoppades att de etiska samtalen skulle komma in efterhand i naturliga sammanhang utifrån elevernas konkreta tankar och handlingar. Vi förberedde också föräldrarna genom att skicka hem en tillståndsblankett. Se bilaga 1. Introduktionen av FC blev ett möte mellan de äldre och de yngre eleverna. Sjuorna tog hand om treorna, sexorna tog hand om ettorna, femmorna tog hand om förskolebarnen och fyrorna tog hand om tvåorna. Valet av grupperingar styrdes av 4

5 antalet elever i varje grupp samt elevernas kompetenser. Uppdraget för de äldre eleverna var att visa sin presentation (detta innebar att de var tvungna att ha en egen som var OK). Sedan var det naturligt att de yngre fick göra sin, under uppsikt av de äldre. Här blev de både tränade i hur man lägger in bilder och hur man hittar varandras presentationer. Ett från de äldre eleverna till de yngre blev sedan ett naturligt sätt för att få igång motivationen till hur man skickar . Vi skapade också nya konferenser, vissa gemensamma för årskurs F-9 och andra indelningar i basgrupper. Här finns t ex boktips och frågelåda. Medan dessa aktiviteter pågick kom det upp många bra diskussioner i de olika elevgrupperna. Man kommenterade andra elevers presentationer och kunde tycka till om de inte gav den information som man tyckte den skulle innehålla. Flera elever bland de äldre hade bilder i sina presentationer och det blev naturligt att diskutera om och var man får hämta bilder. Under tiden detta pågick hade vi våra första seminarier i ITiS med dess litteratur. Kanske gjorde de oss till mer vaksamma lärare? Vi tog alla tillfället iakt att diskutera etik och moral både med varandra och med eleverna. Här hade vi stöd i litteraturen t ex. S R Rask säger i Med eller utan filter : Etik är de tankar, idéer och åsikter vi har i frågor om rätt och fel. Den rör sig på ett yttre socialt plan. Han säger vidare: Om etik kan man diskutera, reflektera och utbyta tankar. Moral däremot är det liv vi lever. Våra mer eller mindre lyckade försök till praktisk tillämpning av våra etiska åsikter. Livet som det är med sina fel, brister och misslyckanden. Vi gjorde upp en plan över vad vi tyckte att eleverna skulle kunna i FC. Den har datafaddern en skyldighet att kolla igenom att de yngre behärskar. I några årskurser startade loggboksskrivande som en inspiration från Att tänka med penna och dator. Där betonas att språk och tanke påverkar varandra samtidigt och ömsesidigt och därför är det så viktigt att skriva inom alla ämnen. Man får till stånd ett nytt samspel mellan alla de språkliga förmågorna, tala och lyssna respektive skriva och läsa, som inte får isoleras från varandra. Det gäller att hjälpa eleverna till att lyfta ut sina inre tankar och föreställningar så att deras tankearbete blir tydligt. Samtidigt som detta drogs igång försökte vi lägga in vår begreppsbok på Netscape composer. Där var turerna många innan vi hittade en modell på vår begreppsbok som vi tyckte kunde passa. Tanken var att när eleverna skulle börja arbeta med begreppsboken, skulle själva grundutformningen vara klar för att sedan fyllas av varje elevs eget innehåll. Stommen skulle vara sådan att det var helt genomförbart även för förskolebarnen. Tiden började rinna ifrån oss och onsdagen efter påsk fick en lite hastigt påkommen teater, med utgångspunkt från TV-programmet Från A till Ö, vara vår uppstart för själva begreppsboken. Alla åldrar var samlade och framträdandet blev bejublat. Det var längesedan vi skrattade gott tillsammans hela spåret. Härefter gick vi igenom begreppsboken i vår egen åldersgrupp. Det begrepp teatern handlade om var iaktta och efter genomgång fick datafaddrarna i uppdrag att hjälpa de yngre med att lägga in begreppsboken i den yngres egen hemkatalog och att skriva in begreppet iaktta. Det är så här långt vi har kommit allihop. De äldre har hunnit gå vidare med att lägga in ord som de själva har stött på och länka vidare till tidigare gjorda arbeten. 5

6 Vid vår årliga gemensamma föräldrakväll var ett av inslagen en elevpresentation av arbetet med FC och begreppsboken. Boken Internet på gott och ont betonar vikten av att involvera och informera föräldrar. 4 Resultat Alla har tillgång till First Class. Medvetenheten om hur man kan använda FC i sitt dagliga arbete i skolan har ökat genom tillgång till olika konferenser och där igenom t ex diskussionsforum, boktips och aktuell frågelåda. Alla har en egen hemkatalog. Begreppsboken finns tillgänglig för alla och alla har börjat att lägga in ord. Både vi och eleverna har blivit varse att etik i datoranvändandet är viktig. Vi har kartlagt elevernas kunskaper genom ett datautvecklingsschema. Alla har blivit mer intresserade och engagerade i datoranvändning. F-7M har en gemensam grej som ingen annan på skolan har. 4.1 Kvantitativa analyser Sedan introduktionen av First Class dvs två och en halv månad tillbaka har 6:årigarna i genomsnitt skickat 21 mail; 7:åringarna 17; 8:åringarna 26 och 9:åringarna 38. De har mailat både till kamrater inom spåret och till konferenser. Pojkarna har i genomsnitt skrivit 30 mail och flickorna Kvalitativa analyser Eleverna har blivit mer aktiva och säkrare i datoranvändandet. Numera är det kö till datorerna och de står aldrig oanvända. Vi ser att elever som tidigare inte använde datorerna och de osäkra flickorna nu står i kön. Självkänslan är stärkt De tar egna initiativ till etiska diskussioner. Har du sett vilka bilder han har lagt in på sin presentation det måste vi diskutera i samlingen Var har du hämtat den bilden? Får du ta den bilden? Nu skall jag visa dej var man får hämta bilder. Eleverna har blivit mer lyhörda för ord och fått intresse för att lägga in egna begrepp och ord i boken. De använder aktivt de inskrivna orden i vardagsspråket. L: När vi nu skall gå iväg och skissa av byggnaden är det viktigt att ni tittar noga. D 6 år: Menar du att vi skall iaktta? Systemet med datafaddrar har stärkt gruppgemenskapen. Vi personal märker också att eleverna numera vänder sig till vem som helst av oss. 6

7 5 Diskussion 5.1 Diskussion kring projektet Efter en något överraskande snabbstart började vi fundera över fortsättningen på vårt projekt. Det kändes som om vi hade greppat över lite för mycket men när vi försökte renodla ett par frågeställningar började bitarna att falla på plats. Vi skulle börja med att försök få ihop vårt spår igen så att eleverna lärde känna varandra, vilket inte hade varit fallet av tidigare angivna anledningar. Vi började också fundera på hur vi skulle kunna bygga upp en naturlig koll av vad eleverna egentligen hade med sig av datakunskaper. Vi ville att alla skulle kunna använda FC och de konferenser som vi valt att lägga upp. Detta hörde inte renodlat till projektet men kändes nödvändigt för att få igång dataanvändandet till annat än spel och renskrivning. Vi hade tur med att IT-pedagogen på skolan ordnade datakurs kvällstid som gick hand i hand med vår ITiS-tid. Under en sådan kväll fick vi förförståelse för hur vi skulle kunna lägga upp vårt arbete. Det kändes angeläget att alla elever fick börja från början och hade en personlig genomgång av FC. Detta att låta äldre ta hand om yngre fungerade väl. Det enda negativa var de äldsta elevernas tråkiga kommentarer om de yngre och varför de skulle sköta det, som de tyckte, lärarens uppgift. Vi tror dock att de flesta inte lät detta gå ut över de yngre utan genomförde det som vi kommit överens om. I vilket fall som helst var de yngre så motiverade och intresserade att de, trots lite pust och stön från de äldre, inte tappade lusten att träffa dem för genomgångar. Det bästa är att för att man skall kunna visa andra måste man kunna själv och genom detta har vi upptäckt elever i de äldre åldrarna som inte kunde allt själv. Genom denna genomgång har det också skapats nya kontakter och det mailas över alla åldersgränser. Vi ville komma fram till en god etik och tänkte likt läroplanen att sunt förnuft skulle räcka. Skolan skall sträva efter att varje elev befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på så väl kunskaper som på förnuftsmässiga och etiska överväganden, Lpo 94 sid. 9. Men vi insåg efter litteraturen Med eller utan filter och Internet på gott och ont att man också måste se sig om efter hur verkligheten ser ut. Detta fick oss att ändra vår uppfattning om bilder på presentationen. Vi har numera en bild på något gosedjur eller någonting annat men inte ett fotografi på eleven. Detta ledde också till ett samtal där mailet från Per Granberg om pedofiler från Aftonbladet den 2/4 kom väl till pass. Se bilaga 2. Världen omkring oss är inte enbart god. Det är vår önskan att det skall utvecklas ett eget personligt förhållningssätt och väckas olika typer av etiska frågeställningar ur dessa etiska samtal. Vår övertygelse är likt Det finns inte någon IT-pedagogik att: Det goda samtalet är nyckeln till all framgångsrik verksamhet och kunskap ger bästa skyddet från Internet på gott och ont. Kanske var det därför som det verkade som eleverna inte bedömde våra diskussioner som moralpredikan. 7

8 Här ställdes vår uppgift som objektiv samtalsledare på prov. Alla skulle ju få komma till tals. Det var ingen som opponerade sig över att ta bort bilder som inte kom från bildarkivet. Däremot kom det nya frågor, t ex om jag fotograferar en bild får jag ha den då? Vem kan svara på det? Vi känner att vi måste kolla vidare. Loggböckerna har vi inte fått att fungera som vi hade önskat. Det blev bara lite kommentarer omkring själva arbetsuppgiften. Reflektionerna lär vänta på sig. Loggboksskrivning bör nog tränas också innan man tror att det skall fungera i ett projekt där man förväntar sig kunna utläsa någonting av den. Däremot har vi uppmärksammat eleverna mer personligt med svar på inlägg i FC. Vår tanke var att vi ville arbeta elevorienterat, problembaserat och ämnesövergripande genom att begreppsboken skulle vara individuell. Den utgår ifrån varje elevs behov och kunnande. Alla sorters begrepp i olika ämnen samlas där. Begreppet, problemet tolkas och förklaras av eleven och skrivs in. Vi märker att vi har för få datorer. Eleverna bevakar datorerna för att få tillgång till dem vilket innebär att annat arbete blir lidande. Dessutom har vi inte samma ordbehandlingsprogram på alla datorer, vilket ställer till bekymmer eftersom man inte kan fortsätta sitt arbete vid vilken dator som helst. Vi känner också att tekniken sätter käppar i hjulen eftersom det finns mycket i datorns liv och leverne som vi inte har grundförståelse för. Detta gör oss väldigt frustrerade. 5.2 Slutsatser av projekt Vi är bara i inledningsfasen. Nu planerar vi vilka som skall vara datafaddrar till de nya 6-åringarna till hösten. En naturlig följd av FC-arbetet blir en utökning av konferenshanteringen. Vi ser möjligheter att lägga in planeringar och läxor mm. Kön till datorerna måste vi lösa tillsammans med eleverna. För eleverna är begreppsboken alldeles ny men alla har börjat att lägga in begrepp. Vi måste fundera ut hur eleverna kan uppdatera sina begreppsförklaringar. Vårt mål är att man skall kunna illustrera med bilder och ljud i begreppsboken. Numera äger vi en digitalkamera och önskar en scanner. Många diskussioner, funderingar och ömsesidigt givande och tagande i datautvecklingen har stärkt oss personal i vår datautveckling och vårt lagtänkande. 8

9 Litteraturförteckning Cronsioe, I Lusten att lära och lusten att leda: Om Inlärningsstilar, IT och Skolutveckling* Johansson, A.C Det finns inte någon IT- pedagogik* Lpo 94 Rask, S R Med eller utan filter? Sandström, Madsén Att tänka med penna och med dator.* Skolverket Internet på gott och ont. Skolverket, Ögon öron och ord redskap för källkritik* *Tillgängligt via: 9

10 10 bilaga 1

11 bilaga 2. Läste denna artikel i aftonbladet igår och tyckte den kunde vara intressant för oss. Pelle TISDAG 3 APRIL 2001 Pedofiler lockas till skolornas hemsidor Namn- och bildpublicering på internet utsätter barnen för risker De svenska grundskolornas hemsidor lockar pedofiler att ta kontakt med skolbarn. Det hävdar rikskriminalens barnporrgrupp och föreningen Ecpat, en ideell förening mot sexuell exploatering av barn. - Vi är inga förbudstanter, men skolan är i dag fruktansvärt naiv till det här. Ett skolfoto kan hjälpa en pedofil att välja ut sitt nästa offer, säger Lennart Lindgren, ordförande för Ecpat Sverige. I dag inleddes rättegången mot en 53-årig Uppsalapedofil vid Eksjö tingrätt. Mannen är misstänkt för grova sexuella övergrepp på två unga flickor, 12 och 14 år gamla. Mannen hade fått kontakt med flickorna via Internet. Vid en husrannsakan i mannens bostad hittades en stor mängd e-postadresset till unga flickor och desstutom en videofilm som mannen tagit i smyg när han hade samlag med den 14-åriga flickan. Riskerar bidra till nätpedofili Föreningen Ecpat menar nu att skolorna riskerar att bidra till nätpedofili genom att bjuda ut barnen, med namn och bild, på Internet. - Internet är ett fantastiskt verktyg, inte minst för barn. Men skolan måste bli mer medveten om riskerna. Att lägga ut ett skolfoto på skolans hemsida kan vara förödande. Att publicera namn och bild på barnen gör saken än mer riskabel, säger Lennart Lindgren till aftonbladet.se. Nätanvändningen granskad För en tid sedan granskade Ecpat, tillsammans med utbildningsdepartementet och Skolverket, Internetanvändningen i ett 30-tal svenska skolor. Resultatet vittnade om en alltför naiv och okritisk inställning till att lägga ut bilder och information om skolbarnen på nätet. - Jag önskar att jag kunde säga att det blivit bättre efter undersökningen, men tyvärr fortsätter många skolor att delge pedofilerna den här informationen, säger Lindgren. Han får medhåll av Anders Persson vid Rikskriminalens 11

12 barnporrgrupp. - Att lägga ut bilder på Internet med namn och ålder är att göra det lite väl tillgängligt. Det är lättare att fånga ett barns intresse om man kan tilltala dem med namn, säger Anders Persson till Svenska Dagbladet. Uppmanas till försiktighet Ecpats studie av de svenska skolornas Internetanvändningen resulterade i informationsmaterialet Internetaction. Där rekommenderas skolorna att inte lägga ut klassfoton på nätet och att informera eleverna om riskerna. Den åtalade Uppsalapedofilen kom i kontakt med sina offer genom att chatta under falsk identitet. - Det här är det vanliga. Att pedofilerna tar kontakt med flickorna via chat och bestämmer träff med dem. När flickorna sedan ska träffa den hästintresserade 13-åringen, så möter de en äldre man, säger Lennart Lindgren. Tumregler till barnen Han anser inte att man ska förbjuda barnen att utnyttja internet, inte heller att skolorna ska stryka Internet som ett instrument i undervisningen. Men för att undvika riskerna finns det några tumregler som skolbarnen bör följa: Berätta aldrig vad du heter, var du bor eller vad du har för e-postadress till folk du träffar på nätet. Träffa aldrig en chat-kompis ensam första gången. Svara aldrig på e-post som du inte vet varifrån den kommer. Öppna aldrig en fil från någon du inte vet vem det är. Kontakta polisen om du stöter på barnpornografi på nätet. - Man får aldrig vara naiv. Pedofiler är sjuka människor, de ser barnen som objekt som ska erövras, säger Lennart Lindgren. Claes Thunblad 12