Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013"

Transkript

1 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

2 1. Inledning Landstinget Kronoberg följer barn och ungas hälsa i Kronobergs län genom undersökningar vart tredje år. Den fjärde undersökningen kom Samtliga elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets åk 2 har blivit tillfrågade åren 2003, 2006, 2009 och Syftet med undersökningen är att följa hälsoutvecklingen över tid och öka kunskapen om hälsa och levnadsvanor bland ungdomar i vårt län. Resultatet av barn- och ungdomsundersökningen visar att i gymnasiet åk 2 uppger ungefär nio av tio sig ha en god eller mycket god hälsa. En tredjedel av pojkarna och mer än hälften av flickorna känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Trots det säger en stor majoritet att de trivs i skolan och känner sig trygga där. Resultatet från ovanstående undersökningar pekar på att ungdomar på gymnasiet skolkar i allt högre omfattning än man uppgett i tidigare studier. Skolk har stor påverkan på ungdomars hälsa och kan ge långsiktiga konsekvenser för hur ungdomar mår psykiskt och fysiskt. Det går däremot inte att i dessa undersökningar utläsa exakt vad det är som gör att ungdomar skolkar. För att få en fingervisning kring hur ungdomar ser på skolk har en diskussion förts i två klasser på gymnasiet. Kontaktklasser i Kronobergs län Landstinget i Kronobergs län har bjudit in länets skolor till att bli kontaktklasser för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanlagt deltar åtta skolor, fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna kan initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur barn tänker kring olika hälsofrågor. Under hösten 2013 träffade landstingets barnrättsstrateg sammanlagt 49 elever på gymnasiet fördelade på följande skolor: Haganässkolan, Älmhult, gymnasiet åk 1-3 (35 elever 16 tjejer och 18 killar, 1 könsöverskridande) Smålandsgymnasiet, Växjö, gymnasiet åk 3 (14 elever 8 tjejer och 6 killar) Eleverna diskuterade följande frågor: - Hur ser du på skolk? - Har du skolkat det senaste året? - Varför skolkade du? - Varför tror du andra elever skolkar? - Vad kan regelbundet skolkande få för konsekvenser? - Vad kan man göra för att elever ska sluta skolka? - Vilken hjälp behövs från skolan för att elever ska sluta skolka? - Andra tankar kring skolk. Eleverna fick använda mentometerröstning där allas svar var anonyma, men där hela klassens gemensamma svar diskuterades i helgrupp. Det fanns även en möjlighet att skriva ner kommentarer som man inte ville diskutera högt. Alla lappar samlades in oavsett om de var använda eller tomma för att se till att elever som valt att skriva ner sina kommentarer skulle vara anonyma. 2

3 2. Synen på skolk Eleverna besvarade följande fråga: Hur ser du på skolk? Har du skolkat det senaste året? Runt 2/5 av eleverna ansåg att skolk aldrig är OK. Samtidigt anser 3/5 att skolk kan vara OK någon gång per termin. Att notera är att nästan 1/5 av eleverna i Älmhult anser att det alltid är OK att skolka. 100% Det är alltid OK Det är OK någon gång per termin Det är aldrig OK 80% 60% 40% 20% 0% Växjö Älmhult Figur 1: Elevers syn på skolk, fördelat på andel (%) elever samt på elever i Växjö respektive Älmhult.[N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] Eleverna fick sedan svara på om de själva skolkat. En tredjedel av eleverna i Älmhult och hälften av eleverna i Växjö uppgav att de inte hade skolat det senaste året. Närmare hälften av eleverna i Älmhult hade skolkat ett par gånger per termin, medan motsvarande andel elever i Växjö var runt 1/5. Runt 1/5 av eleverna i Växjö uppgav att de hade skolkat 1-2 gånger i månaden det senaste året, jämfört med eleverna i Älmhult där nästan 1/5 hade skolkat 3 eller fler gånger per månad. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 3 eller fler ggr/månad 1-2 ggr/månad Ett par gånger per termin Aldrig Eget skolkande Växjö Eget skolkande Älmhult Figur 2: Elevernas uppskattning av hur ofta de har skolkat under det senaste året, redovisade i procent. [N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] 3

4 3. Varför skolkar man? Eleverna besvarade följande fråga: Varför skolkade du? Varför tror du andra elever skolkar? När eleverna diskuterade varför de själva skolkade var den främsta orsaken i både Växjö och Älmhult att man inte mådde bra. Eleverna i Älmhult angav också att tråkiga lektioner, att det var för pressande att gå i skolan samt relationer med lärare och klasskamrater kunde vara anledningar till att man inte gått till skolan. Eleverna i Växjö uppgav i högre utsträckning annan orsak vilket i diskussionen definierades som att man behövde vara hemma för att plugga till prov eller inlämningsuppgifter och därför valde bort vissa andra lektioner för att hinna ifatt. Intressant att notera är att andelen som har angivit att de inte har skolkat i denna fråga är något färre än andelen som svarade på frågan i förra avsnittet ovan. Möjligen reflekterar elever som sagt att de inte skolkat det senaste året om skolk de gjort dessförinnan. Växjö Älmhult Trött eller Tråkig lektion För pressande mådde inte bra att gå i skolan På grund av läraren På grund av klasskamrater Annan orsak Jag har inte skolkat Figur 3: Andelen (%) elever som angav olika orsaker till varför de skolkade, fördelade på elever i Växjö och elever i Älmhult. [N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] En del elever skrev även ner kommentarer om varför de skolkade. De uppgav att de hade skolkat för att få tid att hinna i fatt i skolan, för att man inte mådde bra eller för att man hade relationsproblem. Kommentarer från eleverna inkluderar: Jag skolkade för att jag behövde plugga, hann inte med att gå till skolan p.g.a. många uppgifter/prov. Elev i Växjö Skoltrött. Elev i Älmhult Jag skolkade för att jag var jättetrött och hade jobbig natt. Elev i Växjö Jag har varit stressad över arbeten och varit tvungen att jobba hemma. Elev i Växjö För att mitt liv inte är bra! Elev i Älmhult Jag har inte mått bra, typ ledsen. Elev i Växjö På grund av att ibland har det varit mycket och jag känner mig stressad och sjukanmäler mig då för att vila ut och ta det lugnt för att må bättre. Elev i Växjö Problem med flickvän/ex och mår dåligt över det. Elev i Växjö 4

5 När eleverna skulle ange varför de trodde att andra elever skolkar så trodde majoriteten av eleverna att skolkande elever antingen skolade av ingen särskild orsak, eller för att de har problem med sig själva. Medan eleverna i Älmhult även uppgav att skolk kan bero på problem med andra, i hemmet, med inlärning eller alkohol/droger, svarade eleverna i Växjö att det kunde vara andra orsaker. I diskussionen uppgav man t.ex. att man skolkade för att hinna ikapp i skolan. Växjö Älmhult Ingen särskild orsak Problem med sig själv Problem med andra Problem hemma Problem med alkohol och droger Svårt att lära sig Annan orsak Figur 4: Andelen (%) elever som angav olika orsaker till varför de tror andra elever skolkar, fördelade på elever i Växjö och elever i Älmhult. [N = 49 elever, varav 14 elever i Växjö och 35 elever i Älmhult] Eleverna i Växjö lyfte fram att de tror att andra elever skolkar dels för att de har problem med sig själva eller är lata, dels för att de har personliga problem. Skolk lyfts även fram som ett rop på hjälp eller något som man tvingas till på grund av grupptryck från andra. Kommentarer från eleverna inkluderar: De är lata och tycker det är tråkigt i skolan. Elev i Växjö Många är nog bara lata Elev i Växjö Vissa kanske gör det pga. grupptryck (man är osäker på sig själv och faller för det). Elev i Växjö Pressade, stress, räcker inte till varken i skolan eller med betyg, tar därför avstånd. Elev i Växjö Jag tror att anledningen till att personer skolkar är att dom har problem med sig själv. Genom att skolka så är det ett rop på hjälp. Ibland tror jag det är omedvetet, men jag tror anledningen till skolk är detta. Elev i Växjö Skulle möjligtvis kunna vara på grund utav att personen helt enkelt bara inte vill/känner för att gå till skolan. (Brist på ork, engagemang eller i vissa fall kompetensen). Elev i Växjö 5

6 4. Synen på effekter av skolka Eleverna fick besvara följande fråga: Vad kan regelbundet skolkande få för konsekvenser? Det eleverna först lyfter fram är att regelbundet skolkande innebär att studiebidraget från CSN dras in och att man kommer efter i skolan. Att komma efter i skolan, resonerar man, kan leda till dåliga betyg och dåliga betyg innebär i sin tur att man får svårare att skapa sig en bra framtid. Några elever i Växjö lyfter även fram att det är för lätt att skolka. Det är t.ex. svårt att kolla upp om det handlar om skolk när en elev ringer in och sjukanmäler sig. Det är först när en elev ofta sjukanmäler sig som lärarna blir misstänksamma. Kommentarer från eleverna inkluderar: CSN, studiebidrag dras in. Elev i Växjö Lär sig inget, dåliga betyg. Elev i Älmhult Man kommer efter i skolan. Elev i Växjö Betyg, pengar. Frånvaro. Elev i Älmhult Ingen utbildning, svår framtid. Elev i Älmhult Enkelt att göra, det är bara ringa in och sjukanmäla sig. Elev i Växjö Ingen vet om man sjukanmäler sig (att man skolkar). Elev i Växjö 5. Åtgärder för att få slut på skolkandet Eleverna fick besvara följande fråga: Vad kan man göra för att elever ska sluta skolka? Vilken hjälp behövs från skolan för att elever ska sluta skolka? Eleverna diskuterade och skrev ner förslag på vad man kan göra för att elever ska sluta skolka och vilken hjälp de kan behöva från skolan. Förslagen inkluderade att anpassa lektionerna så att elever orkar med skolan, bl.a. genom bättre innehåll, kortare lektionspass och kreativ schemaläggning: Ha roliga lektioner, kortare lektioner, bättre schema. Elev i Älmhult Fler sovmorgnar. Elev i Älmhult Andra kommentarer handlar om att uppmärksamma den elev som skolkar för att se vad det är som inte fungerar i skolan eller i elevens liv: Finna elevens motivation. Elev i Älmhult Lägga märkte till det, uppmärksamma det. Inte strunta i det. Då känner eleven att det spelar ingen roll, ingen bryr sig. Elev i Växjö Kolla hur dom har det hemma! Elev i Älmhult Skolan kan prata med eleven och gå i botten med eleven varför hon/han skolkar. Elev i Älmhult Beror på orsaken. Om det är svårt eller inte passar inte. Ta hjälp av kompisar. Prata med föräldrarna. Elev i Växjö Prata med dom, pusha dom, vara positiva mot dom. Elev i Älmhult Mentors hjälp. Elev i Älmhult Det finns även elever som anser att skolan måste ta till hårdare tag och inte låta elever skolka utan att det blir konsekvenser: Säg till eleven att dom ska ta ett snack med rektorn och föräldrarna. Elev i Älmhult Uppmuntra och hårda tag. Vissa går det inte att ha för mjukt prat, ställa krav. Elev i Växjö Höja studiebidraget. Berätta tydliga konsekvenser. Ta tag i det. Elev i Älmhult 6

7 6. Sammanfattande diskussion Resultatet i denna rapport är endast representativt för de elever som diskuterat skolk i de två gymnasieskolorna. Det ger däremot en fingervisning om hur ungdomar kan resonera kring skolk och vad man kan göra för att minska skolkandet. Det är fler elever som anser att det är okej att skolka någon gång än de som anser att det aldrig är okej. Det finns även ett samband mellan att själva ha skolkat och att anse att skolk kan vara okej. Bland de anledningar eleverna angav som skäl för att de själv skolkat finner man hälsan som ett centralt tema. Det handlar dock inte om vanlig sjukdom, då sjukanmäler man sig. Det handlar t.ex. istället om att man inte sovit tillräckligt och behövde stanna hemma för att vila upp sig. Eleverna lyfter dessutom olika former av psykisk ohälsa som hälsoskäl till skolk, dvs. depressioner, stress och negativa känslor som kan komma på grund av problem i relationer. Det vore intressant att följa upp elevers och lärares syn på hur accepterat det är att sjukanmäla sig på grund av att man inte mår bra psykiskt som en del i att belysa olika aspekter av skolk. I Växjö skolkade eleverna även för att få mer tid för de inlämningsuppgifter eller prov som man värderade högre än de ämnen man skolkade från. Det tyder på en bedömning av var eleverna anser att de måste prioritera för att klara vissa mål, samt att man anser att de negativa effekterna av skolk övervägs av de positiva effekterna av fokus på studier inom prioriterade ämnen. Möjligen antyder man i diskussionen även att det är så lätt att skolka genom att sjukanmäla sig, att man inte räknar med att få några negativa effekter eftersom skolkandet inte upptäcks. Det är först när skolkningen blir omfattande som eleverna anger att de kan komma att uppleva negativa effekter som indraget studiemedel eller dåliga betyg. Synen på varför andra skolkar skiljer sig inte nämnvärt från orsakerna man själva anger för sitt eget skolkande, bortsett från att man nämner sociala relationer med andra som en orsak till varför andra elever kan tänkas skolka. Samtidigt som det finns en viss förståelse och acceptans av att man kan skolka lite då och då, är eleverna tydliga med att återkommande skolk kan få negativa konsekvenser på betyg och innebära att man kommer in i en ond cirkel där man skapar dåliga förutsättningar för sin framtid. Utifrån detta resonerar eleverna att man därför verkligen måste ta tag i de som regelbundet skolkar så att de förstår de långsiktiga konsekvenserna av skolkandet. Man anser att skolan måste agera på regelbundet skolkande eftersom det möjligen kan vara ett rop på hjälp. Skolan måste därefter bättre svara upp mot elevens behov av stöd i skolan eller stöd i allmänhet. Bland de mer generella förslagen på hur man minskar skolk återfinns förslag på en förbättrad undervisning samt bättre schemalagda lektioner som t.ex. anpassas efter elevernas önskemål om sovmorgnar. Avslutningsvis skulle det vara intressant att även ta del av erfarenheter från elever som regelbundet skolkar på gymnasiet för att höra deras egna åsikter om vad som skulle behövas för att få dem att öka sin närvaro i skolan. 7

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta:

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 2013 46 svarande av 50 elever, 17 flickor och 26 pojkar, tre har inte angett kön (enligt Procapita 6/2) dvs

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9 De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9 21/9 2016 2016-09-22 1 - Validitetsbegreppets 1900-tal en lång historia kort - Upplägget på vår studie - Lärarröster om proven -

Läs mer

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation 2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Elevers upplevelse av buller i skolan

Elevers upplevelse av buller i skolan 2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet, i samverkan med Skövde kommun Bakgrund Samtliga

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Bakgrund Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Gymnasieelevernas psykiska hälsa En kort tillbakablick År 2009 beslutades att psykisk hälsa

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod. Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Sammanställning av brukarenkät till deltagare vid ToRa 2017

Sammanställning av brukarenkät till deltagare vid ToRa 2017 Sida 1 (13) Sammanställning av brukarenkät till deltagare vid ToRa 17 Sammanfattning En brukarenkät lämnades ut under mars 17 till brukarna som deltar i verksamheten ToRa. 3 besvarade enkäter har lämnats

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer