Handledning: Nu blev det KNAS

Transkript

1 Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller skam över att vara annorlunda. Psykisk ohälsa är ett av vårt snabbaste växande samhällsproblem som sjunker allt lägre ner i åldrarna och allt fler ungdomar får idag en diagnos. Vuxen världen predikar att vi alla duger precis som vi är, men verkligheten säger något helt annat. För att leva med en diagnos gör det faktiskt svårare än för den som inte har en diagnos, och om man inte kan uppfylla idealen och normerna så bryter man de sociala koderna och det gör att man kan känna ett utanförskap och visar att man inte alls duger som man är. Vissa har diagnoser, en del har ursprung från andra länder och vissa människor är tjocka medan andra är smala, gemensamt har vi alla att vi vill känna oss inkluderade och viktiga. Men det är svårt att känna det när verkligheten visar något helt annat. Vi vill med detta arbetsmaterial hjälpa till att skapa funderingar och diskussioner kring de olika ämnena som tas upp i föreställningen NU BLEV DET KNAS, genom diskussionsfrågor och roliga övningar hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse för ungdomarna och deras olikheter gentemot varandra. Istället för att få eleverna att tro att vi är alla lika vill vi lyfta olikheterna och påverka för att få ungdomarna att acceptera olikheterna. Eleverna förväntas vara aktiva genom att vrida och vända på frågeställningarna och delta i övningarna, där den grundläggande regeln är att alla ska komma till tals. Vi önskar att våra ungdomar växer upp till självständiga ansvarsfulla individer som respekterar sig själv och andra. Lycka till! Ung utan Pung 1

2 Till läraren. Att prata om psykisk ohälsa är svårt. Det upplevs ofta som något väldigt privat och personligt som i sig skapar förutfattade meningar, stigma och skam. Det är därför extra viktigt att du som lärare skapar förutsättningar för att diskussionerna hålls på ett respektfullt sätt. Kanske är det nödvändigt att verkligen trycka på intimiteten i sammanhanget och upprätta någon slags kontrakt eller överenskommelse eleverna emellan där man pratar igenom hur bemötandet av det som sägs i gruppen skall vara, och att det skall stanna i gruppen och respekteras även efter lektionen. Det är också viktigt att se till att detta följs upp. Kanske är det så att du som lärare inte heller har vanan att ha samtal eller diskussioner av denna typ, och då är det bra om du läser in dig innan, och funderar på dina egna ståndpunkter kring frågorna vi tar upp. Innehållsförteckning Introduktion Filmerna och Reflektionsfrågor Övning 1. Blink leken Övning 2. Alla olika lika? Övning 3. Speeddating Övning 4. Ta på varandra för att tala Om diagnoser och hur de yttras Förklaring Diagnoser till läraren 2

3 Introduktion Det här är en lärarhanledning som innehåller en rad olika övningar vars syfte är att öka ungdomars kunskap och förståelse gällande utanförskap, olikheter och betydelsen av att känna sig inkluderad. Genom att själva diskutera och ta ställning i relevanta och spännande frågor. Lärarhandledningen bidrar till att våga ta upp och prata om ämnen som ofta är tabu men som idag är väldigt relevanta och viktiga. Övningarna riktas till högstadiet och gymnasiet. Ögonkontakt kan vara skrämmande för många ungdomar, den här övningen hjälper ungdomarna att fånga upp varandras uppmärksamhet genom ögonkontakt. Övning 1. En lek som tränar elevernas reaktionsförmåga och uppmärksamhet. Blink leken Hälften av ungdomarna sätter sig på stolar (eller på golvet)i en ring. Bakom varje stol står en deltagare. En stol ska vara tom. Den som står bakom den tomma stolen blinkar åt någon som sitter på en annan stol. Denne ska då så snabbt som möjligt försöka sätta sig på den tomma stolen. Då gäller det för den som står bakom den man blinkat till att hålla fast henne/honom. De som står bakom stolarna måste ha händerna bakom ryggen från början och ska försöka hålla kvar den som har blinkats till. 3

4 Filmerna För att kunna förstå människors problem och olikheter så behöver vi kunskap, för okunskap föder fördomar. Genom att uppmärksamma problem och våra olikheter så tidigt som möjligt bidrar det till en sundare inställning där vi har lättare att acceptera att vi alla är olika. Filmerna är gjorda av personer med egna erfarenheter, det går bra att välja ut de filmer som känns relevantas för er klass. Efter varje film reflektera över dessa meningar Filmerna hittar du på Ung utan pungs hemsida: Vad handlade filmen om? Vad tänkte du på när du såg filmen? Kan du känna igen dig i filmen? Hur vanligt tror du att det här problemet är? Tror du att människor som har en diagnos känner sig annorlunda? Om ja, på vilket sätt. Övning 2 I ungdomarnas värld är tillhörigheten ofta extra viktig. Strävan efter att kunna identifiera sig och tillhöra en grupp kan leda till att det utvecklas en rad olika fördomar. Alla olika lika? Lärarinstruktion: Låt eleverna beskriva karaktärerna och diskutera efteråt för att få eleverna att reflektera och tänka till. Beskriv: ADHD Jonas Tuffa Titti Snygga Lisa Pinsamma Julia Bulimi Karin Tjocka Kalle Dampiga John Svarta William Slampiga Sara 4

5 Blanda kunskap med fördomar för att på så sätt se hur vi dömer andra efter vad vi tror oss veta. Fördomsschema Spelar bostadsområdet någon roll? Hur ser deras familjer ut? Hur går det för dem i skolan? Vad har de för framtidsdrömmar? Ge exempel på vad som kan ha bidragit eller givit form till de olika karaktärsdragen? Har karaktärerna någon särskild grupptillhörighet? Vad är utmärkande för gruppen i så fall? Lärarinstruktion: Utöka schemat med nya frågor kring fördomar som går att koppla till ungdomarna som känns centralt och viktig för din klass. Löper någon av karaktärerna större risk att råka utför brott, att bli mobbade, hur påverkas karaktärerna av samhällets syn gentemot dem och så vidare. Övning 3. Lika barn leka bäst finns det ett ordspråk som heter, men är det alltid så? Speeddejting Den här övningen går ut på att under 3 minuter lära känna varandra på ett intensivt sätt. Det gäller att få ut så mycket som möjligt utav personen som sitter framför, skriva stödord för att sedan berätta för klassen vem den här personen är. Den här övningen ska bidra till att eleverna ska känna sig synliga, viktiga och inkluderade. Eleven tränar på att vara nyfiken, fokusera på den som sitter mittemot och vara koncentrerad. 1. Placera eleverna med varsin stol och dela upp så att ni är ett jämnt antal. Eleverna ska sitta på varsin stol mittemot varandra. 2. Under 3 minuter ska man speedejta den som sitter mittemot. I 3 minuter ska den ena eleven intervjua den som sitter mitt emot och samtidigt skriva stödord, för att sedan kunna beskriva personen för klassen. När 3 minuter har gått så byter man roller. 5

6 3. När alla har gjort de två delmomenten i övningen är det dags att redovisa. Redovisningen sker i paren. Den som beskriver den andre ska stå upp och eleven som blir beskriven ska sitta ner på en stol. Med fördel sitter ni på era urspringliga platser i klassrummet. 4. Man ska börja sin presentation med att säga Det här är.. för att varje elev ska bli sedd och känna sig speciell. Presentationen ska vara kort men innehållsrik. Övning 4. Att ta på varandra kan vara känsligt och svårt, vissa tycker att en kram är väldigt privat och intimt. Men fysisk kontakt gör att man känner sig viktigt och närvarande. Här får eleven möjlighet att komma över sina fysiska rädslor, samtidigt som det krävs koncentration för att inte prata rakt ut, det krävs också av eleven att man kollar av hur och var man kan ta på klasskamraterna, utan att det blir obehagligt. Ta på varandra för att tala Beskrivning I denna övning spelar ungdomarna upp en scen där de bara får prata med varandra om de rör vid varandra. Denna övning är kul när den spelas på platser där människor oftast inte vill röra varandra, som en bekännelsestol, bastu eller kanske i matsalen. Använd gärna denna övning under diskussioner eller liknande, kan både bli roligt, personligt och bli till en stor utmaning. 6

7 Om diagnoser och hur de yttras Vad är ADHD? Vilka styrkor kan vara typiska för personer med ADHD? Vad tror du behövs för att en person med ADHD inte skall hamna utanför i klassen? Vad är Autism/AST? Vilka styrkor kan vara typiska för personer med Autism/AST? Vad tror du behövs för att en person med Autism/AST inte skall hamna utanför i klassen? Vad är OCD, tvångssyndrom? Vilka styrkor kan vara typiska för personer med OCD? Vad tror du behövs för att en person med OCD inte skall hamna utanför i klassen? 7

8 Vad innebär depression? Vilka styrkor kan vara typiska för personer med depression? Vad tror du behövs för att en person med depression inte skall hamna utanför i klassen? Vad tror du ligger bakom depressioner? Vad är det för skillnad på klinisk depression och att vara nedstämd efter en allvarlig händelse? Kan stress och depression hänga ihop? Hur? Vad är Bipolär sjukdom? Vilka styrkor kan vara typiska för personer med Bipolär sjukdom? Vad tror du behövs för att en person med Bipolär sjukdom inte skall hamna utanför i klassen? Vad är Tourettes syndrom? Vilka styrkor kan vara typiska för personer med Tourettes syndrom? Vad tror du behövs för att en person med Tourettes syndrom inte skall hamna utanför i klassen? Finns det något samband mellan psykisk ohälsa och självmord? Kan du komma på fler diagnoser inom psykisk ohälsa? Vad innebär dessa? 8