Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

Transkript

1 Lärarhandledning Friends ambassadörsfilmer Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.

2 Vi behöver vara många som engagerar oss i kampen mot mobbning! Våra fantastiska ambassadörer hjälper oss på ideell basis att lyfta den viktiga frågan om allas rätt till trygghet och jämlikhet. Vi har tillsammans med våra ambassadörer tagit fram korta filmer där de berättar om sina erfarenheter av utanförskap. I det här dokumentet hoppas vi att du som lärare ska kunna få stöd i att - genom att titta på filmerna tillsammans med dina elever få en bra ingång till att diskutera olika ämnen kopplade till trygghet. Här hittar du alla filmerna och mer om Friends ambassadörer: Läs mer om Friends på: 2

3 INLEDNING Inledning ATT LEDA ÖVNINGAR Oavsett om du och din klass är vana att göra olika övningar eller om du aldrig prövat på det tidigare tror vi att det kommer att vara givande för dig och din klass. Oberoende av erfarenhet kan det vara bra att i förväg fundera lite på vad övningarna kommer att innebära för dig som ledare och för din klass. Som ledare deltar du inte i övningarna. Din roll är att leda övningen, lyfta upp olika åsikter, samt att underlätta för eleverna att tillsammans reflektera utifrån olika perspektiv. Nedan presenteras några viktiga punkter att tänka på för dig som leder en övning: Tvinga aldrig någon att vara med i en övning. En del behöver mer tid på sig och deltar på sitt sätt. Förbered dig på hur du ska hantera en situation där någon inte vill vara med. Bestäm utifrån vilken diskussion du tänkt ha om eleven kan vara kvar i klassrummet men sitta tyst bredvid, eller om den får vara med och kommentera. Det är också viktigt att fundera över varför eleven inte vill vara med. Utgå från ett demokratiskt förhållningssätt och var medveten om hur du fördelar utrymmet i klassen. Det är viktigt att reflektera över hur du som ledare antingen kan förstärka eller utmana roller och maktstrukturer i gruppen. Sträva efter ett tillåtande klimat. Det finns inga rätt eller fel, alla får ha åsikter men personliga påhopp och kränkningar är inte tillåtet. I värderingsövningar: Skapa möjligheten att säga pass om en elev inte vill svara på en fråga eller förklara sina tankar. Det är viktigt att det finns ett överenskommet och neutralt sätt att avstå från att svara. BEGREPPSANALYS Att gå igenom centrala begrepp med eleverna är bra av flera skäl. På så sätt undviker du att eleverna inte känner igen ord och begrepp som är centrala i övningarna. Dessutom kan det bli en intressant analys som sätter igång fördjupade diskussioner. Tips på olika sätt att introducera svåra och nya ord och begrepp: Brainstorm i helklass: Skriv upp ett ord eller begrepp på tavlan och gör en snabb brainstorm där ni tillsammans sammanfattar vad ordet betyder. Tankekarta i mindre grupper: Skriv ordet i mitten av ett papper och låt eleverna göra en tankekarta runt ordet med andra ord som beskriver det. Ge eleverna en allmän definition av ordet utifrån en ordbok eller uppslagsverk. UTVÄRDERA GENOM REFLEKTERANDE FRÅGOR Att ställa reflekterande frågor till eleverna efter en övning kan vara ett sätt att utvärdera och sammanfatta vad de tar med sig. Exempel på frågor: Hur kändes det att göra övningen? Varför tror du att vi gör övningen? Finns det något kring övningen du vill diskutera i efterhand? Finns det något du har börjat fundera över under övningen som du tidigare inte har tänkt på? 3

4 NOUR EL REFAI Nour El Refai Nour El Refai är välkänd hos svenska folket sedan många år tillbaka, bland annat som komiker och programledare. I sin film pratar Nour till exempel om: Status och popularitet Att få vara med Att ta ställning för utsatta Diskussionsfrågor Vad tänker ni om det Nour sa i filmen? Vad är hög respektive låg status? Vad kan ge status till en elev i skolan? Hur blir en elev med hög status bemött i skolan? En elev med låg status? Vilka konsekvenser får det när vissa har hög och vissa har låg status? Hur hänger status ihop med kränkningar och mobbning? Nour pratade om att man med hög status kan ta ställning för utsatta elever. Vad tänker ni om det? Kan ni ge exempel på hur det skulle kunna gå till? Hur kan man jämna ut status och hierarkier? Vems ansvar är det? De utsatta kan inte alltid stå upp för sig själva utan behöver någon som gör det åt dem 4

5 ÖVNING: HEJ! Övning: Hej! Syfte Att träna på att säga Hej. Att diskutera och synliggöra att om och hur man säger Hej påverkar känslan hos andra. Att träna på rollspel. Material Band, västar eller papperslappar i tre olika färger. Gör så här Prata först om hur man brukar hälsa på varandra i skolan. Finns det olika sätt? Blir alla hälsade på? Berätta att ni ska göra en hälsningsövning. Eleverna kommer slumpvis att få olika band/västar/lappar med färger som symboliserar hur de ska bli hälsade på. Förklara tydligt vilken sorts hälsning varje färg representerar. Om man möter någon som har röd band/väst/lapp hälsar man glatt på den personen. Till de som är blåa säger man hej som vanligt och på de vita hälsar man inte alls. Se till att alla är med på instruktionerna, och skriv gärna upp på tavlan: RÖD = Säg hej glatt BLÅ = Säg hej som vanligt VIT = Säg inte hej Se till så att alla är klara och fokuserade när ni börjar övningen. Eleverna minglar sedan runt och hälsar på varandra utifrån de färger de har fått. De ska under övningen försöka möta alla elever så alla har bemött alla. Gör gärna om övningen ett par gånger så eleverna får prova att ha olika färger! Diskutera Hur kändes det att ha de olika färgerna? Hur hälsar man på vår skola? 5

6 AGNES CARLSSON Agnes Carlsson Sångerskan Agnes Carlsson blev känd för svenska folket redan som 17-åring och har flera stora hits bakom sig. I sin film pratar Agnes bland annat om: Ryktesspridning Sexualla trakasserier Vikten av att prata om utsatthet Diskussionsfrågor Vad tänker ni om det Agnes sa i filmen? Varför tror ni att man sprider rykten? Hur känns det om det går rykten om en själv? Varför är det svårt att prata om att man är utfryst eller utsatt för andra kränkningar? Hur kan man stötta eller hjälpa någon som är utsatt i skolan? Är det skillnad på vad en person kan göra utifrån om den är kille eller tjej? Är det skillnad på de rykten som sprids om killar respektive tjejer? Är det skillnad om en kille bryter mot hur en kille förväntas vara eller om en tjej bryter mot hur en tjej förväntas vara? Om ja, på vilket sätt? Hur kan vi tillsammans göra för att möjliggöra för alla, oavsett kön, att få välja fritt vad de vill göra eller vad de tycker om? Jag ville inte sätta ord på vad det var, att jag blev utfryst, det var bara den här känslan i magen att man mådde så dåligt 6

7 ÖVNING: GRUPPARBETE OM SEXUELLA TRAKASSERIER Övning: Vad är sexuella trakasserier? Syfte Att öka kunskapen om sexuella trakasserier i skolan. Gör så här Uppgiften består i att eleverna gruppvis får undersöka olika aspekter av sexuella trakasserier. Dela in eleverna i grupper, och ge grupperna varsin fråga ur listan nedan (är ni många grupper går det förstås att dela ut samma fråga till flera grupper). Gruppernas uppgift är att dels leta information, och dels förbereda en presentation där frågan besvaras. Frågor Vad är sexuella trakasserier? Hur kan sexuella trakasserier se ut på nätet? Hur kan sexuella trakasserier se ut när det sker i skolan? Vad säger lagen om sexuella trakasserier i skolan? Vad kan man göra om man blir utsatt för sexuella trakasserier? Lägg gärna till fler frågor som passar för just din klass och skola! Tipsa gärna eleverna om olika sidor där de kan hitta information om ämnet, tex: Diskrimineringsombudsmannen ( Barn- och elevombudet ( Friends ( UMO ungdomsmottagningen på nätet ( Om ni vill jobba vidare: Om ni vill arbeta vidare med sexuella trakasserier kan ni göra ett enklare fotoprojekt. Låt varje grupp gestalta minst två olika situationer med sexuella trakasserier, som de kan ta sig uttryck på just er skola. Grupperna kan antingen gestalta händelser i sig (exempelvis rykten, blickar, klotter eller kommentarer) eller känslor eller upplevelser kopplade till sexuella trakasserier. Det är viktigt att du är tydlig med att eleverna ska skapa och fotografera exempelsituationer inte fotografera verkliga kränkningar. När detta är gjort låter du grupperna presentera sina fotografier och hur de tänkt under processen. Diskutera varje foto i helgrupp: Vilka känslor tycker ni finns i bilden? Händer det här ofta? Var händer det här? Varför tror ni det händer? Hur kan man agera när man ser/hör/märker detta? Tips! Om ni är nöjda med bilderna kan ett collage eller en bildutställning vara ett bra sätt att synliggöra och öka medvetenheten om sexuella trakasserier på er skola. 7

8 SANDRA BEIJER Sandra Beijer Sandra Beijer driver bloggen niotillfem och kom 2014 ut med sin debutroman Det handlar om dig. I Sandras film pratar hon bland annat om: Normer kring utseende Vuxna som inte agerar Utfrysning Diskussionsfrågor Vad tänker ni om det Sandra sa i filmen? När Sandra gick på högstadiet blev hon retad för den musik hon tyckte om. Hur kommer det sig att det är okej att gilla en viss typ av musik men inte en annan? Vem bestämmer vad som är okej? I filmen pratar Sandra om att folk inte vågade vara med henne på grund av hennes utseende och klädstil. Varför tror ni att man så lätt dömer människor utifrån utsidan? Vad kan vi göra för att ge människor en chans oavsett utseende? På Sandras skola agerade inte lärarna för att hjälpa de som utsattes för mobbning. Hur tycker ni att lärare ska agera för att stoppa mobbning? Varför lägger den som är utsatt för mobbning ofta skulden på sig själv? Hur kan man motverka det? Känner man att man inte mår bra så måste man prata med någon som man litar på. Det är så viktigt att inte gömma sig och tro att det är ens eget fel, för det är aldrig det. 8

9 ÖVNING: VEM ÄR DET? Övning: Vem är det? Syfte Att prata om förutfattade meningar. Att uppmuntra till att ta reda på mer om andra människor. Material En valfri bild på en person som eleverna inte känner till Gör så här Dela in eleverna i mindre grupper. Visa därefter upp en bild på en person utan att berätta något om personen. Gruppens uppgift är att fantisera om personen på bilden. Vilka intressen har personen? Vad heter den? Vilket yrke har den? Hur ser personens familj ut? Låt sedan varje grupp berätta om sin person. Diskutera hur det kommer sig att de gav personen just de egenskaperna. Diskutera Kan det vara så här i verkligheten, att man drar slutsatser om andra människor som man inte vet något om? Vad vet man egentligen om andra människor? Har ni varit med om att ni trott att någon var på ett visst sätt, fast den inte var det? Har ni varit med om att någon trott att ni var på ett visst sätt, fast ni inte är det? Vad kan man göra för att få veta vad andra gillar, eller hur de är? Är det lätt/svårt att göra det? Hur kan man lära känna andra personer? Tips! Gör gärna övningen med fokus på bilder man ser på nätet. Titta på en persons Instagram-konto eller profilbild på Facebook och låt eleverna berätta vem personen är utifrån det. Diskutera vilka slutsatser vi drar av bilder vi ser av andra på nätet. Vad delar vi med oss av på nätet och vad väljer vi att inte visa för andra? Varför? 9

10 MOLLY SANDÈN Molly Sandén Molly Sandén är artist. Molly engagerade sig mot mobbning redan under skoltiden och har sedan som offentlig person berättat om hur hon själv har fått utstå kränkningar kopplat till sitt utseende. Mollys låt Freak med tillhörande musikvideo handlar om: Att känna att man inte duger Kroppsideal Att som utsatt känna skam Diskussionsfrågor Vad tänker ni om temat i Mollys låt och musikvideo? Vad tror ni den handlar om? När Molly var yngre fick hon taskiga kommentarer om sin kropp. Trots att Molly också fick massa positiva kommentarer är det de negativa som hon minns. Varför är det lättare att komma ihåg det negativa än det positiva? Hur påverkas vi av att få positiva kommentarer eller många likes på exempelvis Instagram eller Youtube? Hur påverkas vi av att få elaka eller negativa kommentarer? Eller inga alls? Hur tror ni att någon påverkas av att få höra nedsättande saker om sin kropp? Var kommer våra kroppsideal ifrån? Varför försöker vi följa dem? Vad kan man göra för att få bort rösterna i huvudet som säger att man inte duger? Jag har både sett vänner bli utsatta, och själv fått stå ut med trakasserier som gjorde att jag blev osäker på mig själv. Nu vill jag göra allt jag kan för att få barn och unga att känna sig trygga. 10

11 ÖVNING: HETA LINJEN Övning: Heta linjen Syfte Att träna på att ta ställning till olika situationer eller frågor. Att eleverna får uppleva att det finns olika sätt att se på saker och ting. Att öka tryggheten i att aktivt visa vad man tycker. Att skapa underlag för en diskussion i de aktuella ämnena. Material Eventuellt två papper och ett långt snöre. Gör så här Skapa ett utrymme där alla deltagare ryms på en rad. Berätta för eleverna att det går en linje mellan ena sidan av utrymmet och den andra sidan. Du kan visa linjen genom att lägga ett långt snöre på golvet. Vid ena änden sätter du upp ett A4 med ett JA på och på den andra sidan sätter du upp ett NEJ. Heta linjen är en värderingsövning där eleverna får ta ställning till olika påståenden. När du som ledare ställer en fråga ska eleverna gradera sitt ställningstagande genom att ställa sig utefter linjen. Det innebär att eleverna kan ställa sig olika beroende på hur starkt deras svar är, samt att det också finns möjlighet att stå i mitten. Det finns inget rätt eller fel! Välj de påståenden du tycker passar. Följdfrågorna är väldigt viktiga i övningen då det är här som eleverna får möjlighet att diskutera sina åsikter och tankar. Uppmuntra eleverna att byta plats om de ändrar sig under diskussionens gång och tänk på att fördela ordet så att olika elever får komma till tals. Diskutera Media och reklam bidrar till samhällets kroppsideal. (Hur då? Vilka medier? Några speciella exempel?) Vi blir ofta bedömda utifrån vårt utseende. Hur märker man det i så fall? Vilka utseenden eller kroppsideal värderas högst? Vad eller vem har bestämt att det är så?) Det finns förväntningar på hur man bör se ut i vår skola. (På vilket sätt? Vad händer om man bryter mot förväntningarna?) Det är lättare att fälla negativa kommentarer på nätet än öga mot öga. (Vad beror det på?) 11

12 GABRIEL LANDESKOG Gabriel Landeskog Gabriel Landeskog är hockeyspelare och lagkapten i NHL-laget Colorado Avalanche. Han vill främja en trygg idrott och lyfta frågor som vikten av ett värdegrundsarbete i idrottsföreningar. I Gabriels film tar han bland annat upp: Jargong Inkludering Prestation Diskussionsfrågor Vad tänker ni om det Gabriel sa i sin film? Att prata om jargongen i laget är lika viktigt som att gå igenom vad man ska spela för power play inför en match, säger Gabriel Landeskog. Varför då, tror ni? Hur tror ni att trygghet och prestation hänger ihop? Hur kan man få alla att känna sig som en del av en grupp? Det är dit vi vill komma få slut på alla de här kränkningarna och fördomarna om folk. 12

13 ÖVNING: HETA LINJEN Övning: Fyra hörn Syfte Att träna på att ta ställning i olika situationer. Att uppleva att det finns olika sätt att se på saker. Att skapa bra underlag för diskussion. Gör så här Visa vilka hörn i rummet som har nummer 1, 2, 3 respektive 4. Läs upp en situation eller fråga med tre svarsalternativ, och förklara vilket hörn som representerar vilket alternativ. Berätta att det fjärde hörnet alltid är till för dem som inte håller med om något av de tre alternativen, utan har ett eget förslag. Ge deltagarna lite betänketid efter varje fråga, och be dem sedan att ställa sig i det hörn som det tycker stämmer bäst överens med deras åsikt. Fråga någon eller några i varje hörn varför de ställt sig där. Fråga också om någon vill byta hörn efter att de hört vad alla har att säga. Frågor Elsa är ny i idrottslaget och är ofta för sig själv i omklädningsrummet. På träningarna är det sällan någon som pratar med henne. Vad kan övriga i laget göra? Säga till ledarna att hon verkar vara ensam på träningarna och att de ska prata med henne. Fråga henne varför hon alltid är för sig själv. Ta med henne i er grupp under olika övningar på träningarna. Öppet hörn. Förslag på följdfrågor: Har du varit ny någon gång? Hur blev du mottagen? Vem har ansvar för att en nykomling ska bli en i gänget? När Tobias är tillsammans med sina träningskompisar är det ofta en hård jargong där det skämtas och pratas om det mesta. Men så fort Tobias säger något gör sig kompisarna lustiga över honom. Han upplever det som väldigt jobbigt. Vad borde han göra? Strunta i sina kompisar och börja umgås med andra i träningsgruppen. Berätta för kompisarna hur han känner och be dem att sluta. Prata med någon vuxen som han litar på. Öppet hörn. Förslag på följdfrågor: Vad kan man skämta/inte skämta om? Är det skillnad mellan jargong i skolan och i en träningsgrupp? Är det svårt att säga till sina kompisar om de går för långt? 13