Barn med oro och rädsla i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn med oro och rädsla i skolan"

Transkript

1 Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping

2 Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av alla barn uppfyller kriterierna för ångestsyndrom någon gång under uppväxten Oro och rädsla uppmärksammas dåligt, i mycket mindre utsträckning än utagerande (t.ex. Kashdan & Herbert, 2001) Bara 1 av 5 barn med besvär av oro och ångest har sökt vård (t.ex. Gren Landell, 2013; Essau, 2005)

3 Föreläsningens frågor och fokus Hur märks oro och rädsla? Vi behöver känna till uttrycken för oro och rädsla och ställa rätt frågor Vilka konsekvenser kan besvär av oro och rädsla ge? Kunskap om tecken på oro och rädsla kan förebygga stora besvär och allvarliga negativa konsekvenser Hur når vi de som behöver hjälp?

4 ORO OCH INLÄRNING Ömsesidig påverkan mellan skolprestation och psykisk hälsa (Kungliga Vetenskapsakademien, 2010) Oro koncentrationssvårigheter hänger inte med, kommer efter mer oro Oro för att göra fel/blyghet leder till att man inte vågar be om hjälp och korrigeras inte i missuppfattning Barn med stor oro har ofta sämre relation med lärare t.ex. större beroende/klängighet och/eller mindre närhet (t.ex. Rydell et al, 2005) Om du bara pratade mer skulle du få högre betyg

5 Konsekvenser ångestsyndrom Skolfrånvaro. Ångestbesvär hos ¾ av elever med problematisk skolfrånvaro (Heyne, 2014). Ömsesidig påverkan mellan psykisk ohälsa och skolfrånvaro (Wood, 2012). Underprestation, skolavhopp (Van Ameringen, 2003) Lägre utbildning, arbetslöshet, ensamhet

6 Konsekvenser ångestsyndrom Förhöjd risk att utveckla ett annat ångestsyndrom, missbruk, depression (Rapee, 2009) Mobbning. Ängsliga barn mobbas i högre utsträckning och mobbade barn har ökad risk för att utveckla ångestsyndrom, särskilt social ångest (t.ex. Siegel, 2009; Sweeting, 2006)

7 Vanliga teman och uttryck för oro och rädsla i skolan BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping

8 Oro, ständigt denna oro Ständig oro för stort och smått, t.ex. familjens ekonomi, betyg, skolutflykt. Tänk om Kan inte koppla bort oron Stor väska. Lill-polis Svårt att slappna av, muskelvärk Sömnsvårigheter

9 Orosfrågor Vill ha ständiga försäkringar om att något farligt inte kommer att hända eller har hänt Frågor för att få kontroll och minska osäkerhet Kan ebola komma till Sverige? Hinner vi i tid till bussen när vi ska hem från badhuset? Vem ska jag sitta bredvid när vi byter platser nästa gång?

10 Diagnosspecifika frågor Oroar du dig jämt över olika saker, stora som små, t.ex. för skolan, familjen, framtiden? Oroar du dig nästan varje dag? Är det svårt för dig att sluta oroa dig?

11 Social rädsla Rädsla för att göra bort sig och därav rädsla för att få andras uppmärksamhet Undviker sociala, och nya, situationer Gömmer sig rör sig inte i klassrummet, går bakom andra, gömmer sig i mobilen Talar tyst, otydligt Skolfrånvaro, t.ex. vid redovisning, idrottslektioner, friluftsdagar

12 Diagnosspecifika frågor Undviker du att svara i klassen, äta i matsalen, göra redovisningar av rädsla för att få andras uppmärksamhet? Är du rädd att andra ska tycka att du gör bort dig?

13 Talängslan Rädsla för att prata inför andra. Även rädsla för att prestera inför andra Vanligaste sociala rädslan. 1/5 av svenska högstadieoch gymnasieelever har någon gång stannat hemma vid redovisning inför klassen (Utbildningsradion, 2012)

14 Social rädsla och bemötande Barn med social rädsla blir sämre bemötta under redovisning än barn med låg social rädsla (Miers, 2010; Blöte, 2010). Det i sin tur kan bekräfta självbild av att vara dålig Ängsliga barn blir lättare illa behandlade i klassrum med negativt klimat såsom stökighet, hierarki mellan elever, kaos (Gazelle, 2006) Vi måste skapa skolklimat som förebygger och minskar social rädsla

15 Provrädsla Rädsla att misslyckas på prov/examinationsuppgift Dåligt provresultat = vara en dålig människa Tecken kan vara: Lämnar blankt Sitter över tiden Pratar mycket om prov och provresultat Klarar skolarbetet bra men provresultaten inte i paritet

16 Hjälp då? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping

17 Vad påverkar att söka hjälp? Ökar sannolikheten* Förtroende för vuxen som kan hjälpa Att berätta och att berätta för skolpersonal om sina besvär Positiv inställning till att söka hjälp Positiva erfarenheter av vård Socialt stöd och uppmuntran att söka hjälp Viss kunskap om psykisk ohälsa och var man kan söka Minskar sannolikheten* Inställning att man ska klara sig själv och avsaknad av tillit till att andra kan hjälpa Identifierar inte egna symtom som tecken på psykisk ohälsa Rädd för stigma av att söka hjälp Har depressiva symtom, suicidtankar Elever med social rädsla som ger problem i familjen (skolfrånvaro, konflikter) berättar i lägre grad om sina problem *(Colognori et al, 2012; Rickwood, Deane & Wilson, 2007; Gulliver, Griffiths & Christensen, 2010)

18 Vad kan elevhälsan göra? Ha kunskap om riskfaktorer för ångestsyndrom. Förebygga och hantera mobbning! Sprida kunskap om oro och ångest Upptäcka oro, ångest, nedstämdhet Skapa förtroende hos barn, ungdomar, föräldrar Avgränsade psykosocial insatser avslappning, psykoedukation, sociala färdigheter? Stödja och motivera barnet och/eller föräldrar till behandling och andra insatser. Förklara och visa hur behandling kan gå till.

19 Material för elevhälsa och lärare Ladda ned/beställ från

20 Intervju om boken på kunskapskanalen:

21 Informationsmaterial om OCD Beställs från Beställs från ocd-förbundet Se trailer

22 Framtiden Psykiska besvär, och ffa ångestsyndrom, debuterar för de flesta under tonåren Vi måste lära oss att upptäcka tecken på små och stora besvär av oro, rädsla och ångest Vi måste underlätta vägen till behandling för barn med oro och ångest NU!!

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att

Läs mer

Vänd frånvaro till närvaro

Vänd frånvaro till närvaro Vänd frånvaro till närvaro www.psynk.se Upplägg Bakgrund och Psynks utgångspunkter Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda) Varför ska vi öka skolnärvaron? Riskfaktorer Systematiskt skolnärvaroarbete

Läs mer

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Bilaga 1 Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Vid ogiltig skolfrånvaro tillämpas Haninge kommuns handlingsplan för uppföljning av elevers frånvaro. Ett av stegen i handlingsplanen är att

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK

En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK En resa genom barns utveckling Fredrik Lindencrona, PSYNK Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Att minska skolfrånvaro

Att minska skolfrånvaro Att minska skolfrånvaro The basic things in life are simple: one person who cares and one thing to be good at, simply to be loved and to be needed. (Rutter) Litteratur Vänd frånvaro till närvaro Sveriges

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Samverkan varför, när och hur?

Samverkan varför, när och hur? Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ Föreläsning för skolsköterskor Omsorgsbrist hos barn och ungdomar hur hantera detta i ett hälsosamtal? Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan skolan förebygga?

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Loviselundsskolan. Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version

Loviselundsskolan. Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version 1 Loviselundsskolan Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret 2016-2017 Förkortad och förenklad version 2 Loviselundsskolan Likabehandlingsplan 2016-2017 På Loviselundsskolan ska alla känna sig trygga.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolans vision På Eksjö Gymnasium respekterar alla varandra och ges möjlighet att utvecklas som människa utifrån egna förutsättningar. Mål 1. Vi arbetar

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Hälsoplan för Tegnérskolan

Hälsoplan för Tegnérskolan Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara

Läs mer

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

REFLEKTIONSKORT för pedagoger 1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se

Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Föreläsningens upplägg Perspektiv på jämställdhet Hur ser verkligheten ut gällande jämställdhet

Läs mer

Förebygga våld mot barn

Förebygga våld mot barn Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer