Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa"

Transkript

1 Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå Umeå Lycksele

2 Program för dagen Välkommen och presentation av dagen Aktuellt på hemmaplan Föreläsning om ångest och depression BUP Vad gör första linjen Lena Sjöquist Andersson Lunch Genomgång och test av SDQ Christine Andersson Presentation av BUP Annelie Lindström Kaffe Samarbete med BUP Annelie Lindström Planering vad gör vi till nästa gång Avslutning

3 Inspirationsdag augusti Välkommen och presentation av dagen Bakgrund till uppdraget Leif Persson Hälsa och utveckling under uppväxten Anneli Ivarsson Att samtala med barn BRIS Lunch Första linjens uppgift Lena Sjöquist Andersson Hur ser det ut hos oss? Gruppdiskussion Kaffe Ett gott exempel Hörnefors Planering kommande träffar och vad behöver göras Avslutning

4 Tider och innehåll på kommande lärandeseminarier LS1 Ledsna och oroliga barn Skellefteå Föreläsning om ångest och depression Umeå SDQ, BUP Lycksele LS2 Barn som tänker annorlunda 17.1 Lycksele Barn med koncentrationssvårigheter 19.1 Skellefteå Föreläsning om neuropsykologiska problem 25.1 Umeå BUH, kognitionsteamet LS3 Barn som far illa 13.3 Umeå BRIS- samtalsmetodik 15.3 Lycksele Anmälan till socialtjänsten, Barnahus 21.3 Skellefteå

5 Riktade insatser

6 Flera aktörer - synkronisering behövs på olika nivåer Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

7 Gruppdiskussion och erfarenhetsutbyte Varje enhet, max 5-6 personer Hur ser det ut hos oss idag? Vilka personer är vi som jobbar med detta? Vilken erfarenhet har vi av den här gruppen? Vilka samarbetar vi med? Vad behöver vi utveckla? Gruppdiskussion 20 minuter, redovisning 20 minuter

8 Nationella styrdokument/rapporter Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning SKL, 2009 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsen Socialstyrelsens kunskapssammanställningar om barn som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa; Blyga och ängsliga barn Ledsna barn Barn som tänker annorlunda Barn som utmanar Barn som utsätts för fysiska övergrepp 8

9 Behov av första linjens insatser Ökad psykisk ohälsa hos barn och unga Otillfredsställande tillgänglighet till specialistenheterna Alla behöver inte komma till specialistenheterna Uppdrag att se över ansvarsfördelning mellan första linjen och specialistenheterna

10 Vinster med att förstärka första linjens insatser Har redan kontakt med barnet/föräldrarna Lägre tröskel att söka hjälp Kan komma in i tidigt skede innan problemen blivit befästa och långvariga Mindre insatser och mer kontinuitet i kontakterna Kan avdramatisera och normalisera Helhetssyn - somatiska och psykiska symptom Kännedom om lokala förutsättningar

11 Första linjens uppgift barn och unga med psykisk ohälsa Förhållningssätt Vård i närmiljö och i samverkan I barnets vanliga miljö hem, förskola, skola I den miljö där problemen märks mest Samarbete mellan dem som träffar barnet och kan vara ett stöd Hälsofrämjande synsätt Se och bygga på de resurser som finns -hos barnet, hos föräldrarna, i nätverket, i förskolan/skolan, i lokalsamhället -Stöd till positiv utveckling av barnets och föräldrarnas resurser 11

12 Insatser i första linjen lätta och måttliga psykisk besvär Tidig upptäckt Första kontakt Orsaker i omgivningen? Normalisera Levnadsvanor Identifiera Barn med allvarlig utvecklingsavvikelse Tecken på allvarlig psykisk sjukdom Korttidsbehandling Samtalsstöd 6-8 ggr Föräldrastöd Nätverksarbete Samverkan med skolan och socialtjänsten 12

13 Ledsna barn - små barn 0-6 år Tillstånd ålder Första linjen Insatser Kriterier för specialistnivå Insatser, specialistnivå Ledsna barn BUP BUP Små barn 0-6 år BVC BHV Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till BHV. Samtalskontakt föräldrar Deprimerade barn under 13 år. Barn som inte svarar på 6-8 veckors behandling/insats Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete

14 Ledsna barn skolbarn 7-12 år Tillstånd ålder Skolbarn 7-12 år Första linjen Hälsocentral Familjecentral Insatser Första kontakt och bedömning, föräldrastöd, kontakt med skola Kriterier för specialistnivå Deprimerade barn under 13 år. Barn som inte svarar på 6-8 veckors behandling/insats Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete

15 Ledsna barn tonåringar år Tillstånd ålder Tonåringar 13 år och äldre Första linjen Ungdomsmottagning Ungdomshälsa Hälsocentral Familjecentral Insatser Första kontakt och bedömning, kortare individuell samtalskontakt, kursverksamhet, visst familje- och nätverksarbete Medicinska insatser Kriterier för specialistnivå Långvariga, återkommande besvär, vid suicidrisk, behov av medicinsk behandling, behov av längre terapeutisk behandling Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete Individuellt samtalsstöd Medicinsk behandling

16 Oroliga barn- små barn 0-6 år Tillstånd ålder Små barn 0-6 år Första linjen BVC BHV Insatser Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till BHV. Samtalskontakt föräldrar Kriterier för specialistnivå Barn med svåra och medelsvåra besvär. Barn med lindriga besvär som påverkar livsföringen och inte går över. Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete

17 Oroliga barn- skolbarn 7-12 år Tillstånd ålder Skolbarn 7-12 år Första linjen Hälsocentral Familjecentr al Insatser Första kontakt och bedömning, föräldrastöd, kontakt med skola Kriterier för specialistnivå Barn med svåra och medelsvåra besvär. Barn med lindriga besvär som påverkar livsföringen och inte går över. Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete Medicinsk behandling

18 Oroliga barn- tonåringar år Tillstånd ålder Första linjen Insatser Kriterier för specialistnivå Insatser, specialistnivå Tonåringar 13 år och äldre Ungdomsmottagning Ungdomshälsa Hälsocentral Familjecentral Första kontakt och bedömning, kortare individuell samtalskontakt, kursverksamhet, visst familje- och nätverksarbete Medicinska ins. Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, tvångssyndrom Självskadebeteen de + saknar insikt, behov av längre kontakt, medicinsk beh. Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete Individuellt samtalsstöd Medicinsk behandling

19 Från normala variationer till mer allvarliga tillstånd Avvikelser i utvecklingen behöver inte innebära att barnet/ungdomen drabbats av någon allvarlig sjukdom Försök få en så tydlig bild som möjligt av hur barnet/ungdomen har det och vad som hänt i livet på sista tiden Normalisera och göra begripligt och hanterbart Viktigt att inte sjukliggöra normala reaktioner på påfrestningar i livet Hjälp till självhjälp fokusera på de resurser som finns

20 Att möta, lyssna och försöka hjälpa En grundläggande kunskap om att allt hänger ihop Att lyssna aktivt Att lägga märke till det som sker och hur det känns Att bekräfta det man ser ( Marie Proczkowska- Björklund)

21 Verksamhetsutveckling Vad vill jag åstadkomma? mål! Hur vet jag att en förändring är en förbättring? mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? idéer! PGSA-cirkeln Agera Planera test! Studera Gör Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl

22 Test och aktivitetsplanering FÖRÄNDRING AKTIVITET Beskriv vad som ska ske HYPOTES Beskriv vad testet/aktiviteten ska leda till ANSVARIG? NÄR? Vem ansvarar för att det händer? Period/datum för test/aktivitet UTVÄRDERING/LÄRA NDE Vad hände? Fick förändringen avsedd effekt? Andra lärdomar? FORTSÄTTNING Vad blir nästa steg? (Avsluta, justera och testa på nytt, implementera i stor skala?) Datum

23 Vad gör vi till nästa gång Vilka ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet förankras på hemmaplan? Vad gör vi till nästa gång?

24 Tider och innehåll på kommande lärandeseminarier LS2 Barn som tänker annorlunda 17.1 Lycksele Barn med koncentrationssvårigheter 19.1 Skellefteå Föreläsning om neuropsykologiska problem 25.1 Umeå BUH, kognitionsteamet LS3 Barn som far illa 13.3 Umeå BRIS- samtalsmetodik 15.3 Lycksele Anmälan till socialtjänsten, Barnahus 21.3 Skellefteå

25 Presentationer och rapporter läggs på vll.se/ vård och hälsa/ hälsa och livsstil/ psykisk hälsa

26 Vad har varit bra? Utvärdering Vad har varit mindre bra? Önskemål till nästa gång?

27 Tack för idag! Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Tel , Ola Knutsson Memeolog Tel , Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

Rapport - ansvarsfördelning första linjen och specialistnivån för barn och unga med psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting 2010

Rapport - ansvarsfördelning första linjen och specialistnivån för barn och unga med psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting 2010 Rapport - ansvarsfördelning första linjen och specialistnivån för barn och unga med psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting 2010 Lena Sjöquist Andersson 2010-09-03 Bakgrund Enligt SKLs positionspapper

Läs mer

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, 2012 02 08 Monica Norrman

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, 2012 02 08 Monica Norrman Nätverkskonferensen, 2012 02 08 Monica Norrman Grunduppdrag: samla in, koordinera och sprida kunskap och vetenskap för att tidigt upptäcka, förebygga och tidigt ge insatser till barn och unga som riskerar

Läs mer

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Underlag för primärvårdens uppdrag att ta emot barn och unga som söker för psykisk ohälsa, och i förekommande fall deras föräldrar.

Underlag för primärvårdens uppdrag att ta emot barn och unga som söker för psykisk ohälsa, och i förekommande fall deras föräldrar. Verksamhetsutvecklingsstaben, enheten för folkhälsa Lena Sjöquist Andersson, augusti 2012 Underlag för primärvårdens uppdrag att ta emot barn och unga som söker för psykisk ohälsa, och i förekommande fall

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Seminarium om Barns och ungas hälsa i Västerbottens län 3 april 2014

Seminarium om Barns och ungas hälsa i Västerbottens län 3 april 2014 Seminarium om Barns och ungas hälsa i Västerbottens län 3 april 2014 Tema 2014: Första linjen i praktiken - tidig upptäckt och insatser i samverkan för att åstadkomma förbättrad hälsa för barn och unga

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Psynkronisering S Y K I K

Psynkronisering S Y K I K Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa

Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa - Ansvarsfördelning, målgrupp och insatser (arbetsmaterial) 1 Sammanfattning 2 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 En ny modell... 6 Första linjen...

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Vägledande ansvarsfördelning i Västerbottens län

Vägledande ansvarsfördelning i Västerbottens län Vägledande ansvarsfördelning i Västerbottens län Dokumentet beskriver samverkan mellan hälso och sjukvård, skola/elevhälsa och socialtjänst när det gäller insatser till barn och unga som har eller riskerar

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Psynkronisering S Y K I S K

Psynkronisering S Y K I S K Psynkronisering S Y K I S K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofrämjande ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Föräldrastöd i Jönköping

Föräldrastöd i Jönköping Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska

Läs mer

Familjehemsdagarna VÄLKOMMEN TILL OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ

Familjehemsdagarna VÄLKOMMEN TILL OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ VÄLKOMMEN TILL Familjehemsdagarna 22-23 OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ Under Familjehemsdagarna tar vi del av varandras erfarenheter och lyssnar till föreläsningar. Årets tema är Hälsa för barn i

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Framtiden - Vart är vi på väg? De utsatta fosterbarnen Hur många och vilka barns hos er är placerade

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Innehållsförteckning Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa... 0 framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt... 0 Inledning... 2 Historik

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Projektanställning Familjestödjare

Projektanställning Familjestödjare Allmänna utskottet 2008-06-11 51 25 Socialnämnden 2008-06-18 90 32 Dnr 2008/241-02 Projektanställning Familjestödjare Bilagor: Projektanställning Familjestödjare en framställan om att förlänga projektanställningen

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial)

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Innehållsförteckning Inledning... 2 Historik - Att bygga upp första linjen... 4 Fas 1 fokus

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Dokumenttyp Rutin Fastställd/upprättad 2014-11-14 av Rektorsgrupp och Elevhälsan Senast reviderad - Detta

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser

Läs mer

Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg

Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg KOMMUNERNA OCH REGIONEN I GÄVLEBORGS LÄN Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg - antagen av Länsledning Välfärd 2016-10-14. 2016-10-14

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Psykisk hälsa, barn och unga

Psykisk hälsa, barn och unga POSITIONSPAPPER Psykisk hälsa, barn och unga 2016 Psykisk hälsa, barn och unga 1 Psykisk hälsa, barn och unga 2 Förord Psykisk ohälsa i barndomen ger sämre förutsättningar att leva ett gott och långt liv.

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. en kunskapssammanställning

Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. en kunskapssammanställning Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning Förord Denna kunskapssammanställning är en del av det arbete som bedrivs på Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Psykisk ohälsa bland barn och unga. - och vikten av tidiga stödinsatser

Psykisk ohälsa bland barn och unga. - och vikten av tidiga stödinsatser Psykisk ohälsa bland barn och unga - och vikten av tidiga stödinsatser Denna skrift riktar sig framförallt till dig som möter barn och unga i din vardag, exempelvis inom ditt dagliga arbete eller i egenskap

Läs mer

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software  For evaluation only. Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete Ny kunskap om stöd till utsatta barn Folkhälsomyndighetens konferens i Malmö 2015 11 26 Annelie Lindberg, projektledare Malmö stad Annelie Björkhagen Turesson,

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät

Läs mer

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga Öka skyddsfaktorerna Minska riskfaktorerna Vad behövs? Perspektivförskjutning Se patienter som är föräldrar

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

P L A N E R A. Syskon som anhöriga Syskon som anhöriga P L N Bakgrund Barn / ungdomar har samma rättigheter oavsett var eller vem som identifierar behov av stöd eller ohälsa i samband med anhörigs svåra sjukdom. Lagen om barn som anhörig

Läs mer

Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012

Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012 Psynk psykisk hälsa barn och unga Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Satsa på barn och ungdomar Bra stöd till alla föräldrar Hitta unga mammor

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer