Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)"

Transkript

1 Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Telefon Fax Organisationsnummer Besöksadress S:t Eriksgatan 117, Stockholm Postadress Box 6183, Stockholm

2 2 (13) Referens År Land Typ av utsatthet Nivå 3 Nivå 2 Teman eller underkategorier för nivå Bolen et al. Kinsworthy et al. Källström Cater et al. Sverige Bevittnande av Gruppformaten gav möjlighet att diskutera med andra föräldrar vilket normaliserade deras svårigheter genom att se att andra var i samma situation Deltagande fyllde en social funktion för isolerade mödrar Man uppskattade att vara tillsammans med andra föräldrar i samma situation Föräldrarna behöver förstå att de inte är ensamma, efterfrågade stödgrupper Föräldrarna uppskattade utbytet med andra föräldrar Mest värdefullt var att träffa andra mammor med liknande erfarenheter Välgörande att möta andra familjer som hade samma erfarenhet 2

3 3 (13) våld Kinsworthy et al. Kinsworthy et al. Bolen et al. Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Ängslighet och oro kan göra det jobbigt att prata om sina erfarenheter i grupp MOVE positivt att lära från andra i samma situation Triple-Ps arbetsbok uppskattades både för användning i gruppsessionerna och för att använda hemma för att träna på det man lärde sig hemma Triple-Ps arbetsböcker var användbara och användes som en resurs efter det att interventionen avslutats Materialet underlättade att dela med sig av nya förmågor till vänner och familj Hemläxor och materialet underlättade att tillämpa nya förmågor hemma Triple-P hjälpte föräldrarna få nya föräldraförmågor genom hela förändringsprocessen från insikt om problemet till att cementera nya föräldrastrategier Förbättrad kommunikation 3

4 4 (13) Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Emapti Föräldrarna kände en ökad kompetens på ett antal föräldra- och personliga förmågor Att lära sig om barn deltagandet var en källa till kunskap Triple-P gav strategier för att hantera egen stress och ilska strategier för att bygga positiva relationer med barnen var användbart Triple-P var till nytta för att lära sig hur man hanterar sina barns problematiska beteende Att förstå att partnervåld inte var barnens eller moderns fel upplevdes som en vändpunkt Lekaktiviteter hjälpte mödrarna att få en bättre relation till sina barn 4

5 5 (13) Kinsworthy et al. Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Att prata om våldet med barnen upplevdes som att det hade det hade positiv effekt på barnet Råd om föräldrastrategier var engagerande och stödjande Programmet tvingade mammorna att sätta sig in i barnets perspektiv av våldet Barnen fick lära sig att inte alla relationer är ohälsosamma relationer De nya förmågorna hjälpte dem identifiera hälsosamma föräldrastrategier MOVE hjälpte kvinnorna att utveckla egna kommunikationsförmågor som att lyssna, och veta när man ska gå iväg från ett bråk MOVE leder till bättre kommunikation och mindre våld MOVE lärde kvinnorna att bli medvetna om våldsamma beteenden i nya relationer innan det hade spårat ut 5

6 6 (13) Reimer et al. Reimer et al. Reimer et al. Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Större insikt i vilken negativ påverkan partnervåld har på barnen Bättre förmåga att kommunicera med sina barn och bättre föräldrastrategier MOVE ledde till bättre kommunikation med barnen Att inledningsvis hjälpa föräldrarna praktiskt byggde relationen Förtroende för att komma vidare i behandlingen Positivt om socialarbetaren kunde prata om annat Responsiveness and flexibility - socialarbetare hjälpte till med praktiska saker för att närma sig familjen Relationella komponenter viktigaste delen i 6

7 7 (13) Bundy-Fazioli et al. Personalen kommunicerade attityder, uppfattningar och beteende som tillät dem att se sig själva som uppskattade och respekterade det gjorde det enklare för dem att ta emot hjälp och att ta risker för att åstadkomma förändringar Personalen tog sig tid att lyssna Värme, icke-dömande och accepterande Positiva relationer med programpersonalen för Project Parent var centralt Integritet och respekt Ömsesidigt förtroende Emotionellt stöd 7

8 8 (13) Bolen et al Ha någon att prata med, som lyssnar Icke-dömande/stigmatisering Stärkande av föräldraskapet Upplevelsen var att egenskaperna hos de professionella skapade ett öppet klimat att prata utan att bli dömda Grundläggande måste mötas som komplement till andra services (t ex ekonomi) De är här för mig: en källa av praktiskt och socialt stöd Transportering till behandling 8

9 9 (13) Bundy-Fazioli et al. Information och remittering Råd Medling Hands-on mentoring och stöd Råd och stöd Man är beroende av stöd av andra Kvällstiderna störde nattningsrutinerna 9

10 10 (13) Kinsworthy et al sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är Påminnelser en gång i veckan hjälpte dem att prioritera Taxiresor och barntillsyn Gratis barnpassning underlättade deltagande Insatsen skapade en drop-in miljö där man kände sig välkommen Triple-P i hemmet tillåt också fördjupade diskussioner om individuella problem Att genomföra Triple-P i hemmet gjorde inlärningsprocessen mer användbar och som föräldrarna kunde tillämpa sina nya förmågor i en bekant miljö Program som var till hjälp skapade en bekant miljö där de blev sedda, uppskattade och stöttade beträffade fysiska, psykiska och barnens 10

11 11 (13) Kinsworthy et al. Bolen et al. sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Facilitatorns telefonsamtal och hembesök gav dem möjlighet att diskutera mer privat att träningen genomfördes in en miljö som var bekant MOVE visade att mammorna kunde söka hjälp utan att bli dömda den öppna atmosfären gjorde att de sökte hjälp till andra verksamheter MOVE hjälpte mammorna att känna ökad tilltro till egna förmågor som mamma Programmen kunde identifiera och svara på föräldrarnas individuella på ett flexibelt sätt Det kunde vara svårt att få in Triple-P i det vardagliga schemat Föräldern prioriterade familjens grundläggande före Triple-P Time-out var inte en effektiv föräldrastrategi 11

12 12 (13) Bolen et al. Källström Cater et al. Sverige 2012 Bundy-Fazioli et al. Bundy-Fazioli et al. Reimer et al. Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrastrategierna var inte utvecklingsmässigt tillämpbara på tonåringar Det emotionella innehållet i DART kunde leda till att barnet blev mer utagerande Svårigheter med att ta till sig det skriftliga materialet Ett hinder var att gruppformatet gav begränsad flexibilitet när det gäller tid Jag vet att jag är en bra mamma: programmet blev en källa till spänningar och konflikt Jag skyddar mitt barn: skild uppfattning av vad som är bra för barnet Känner mig låst, respektlöst bemötande Föräldrarna kände desperation och rädsla inför att de blev tvingade att delta i 12

13 13 (13) Reimer et al. Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever fortsatta efter avslutad insats Föräldrar upplever fortsatta efter avslutad insats Föräldrar upplever fortsatta efter avslutad insats Rädsla för att barnen ska omhändertas och svårt att lita på behandlaren Livet efter MOVE innehåll många i relationen med partner eller expartner och som ensamstående mamma Positiva effekter av programmet minskade om mamman skaffade ny partner Positiva effekter av programmet minskade om barnet tvingades ha kontakt med förövaren eller om förövaren fanns kvar i familjen 13

Förväntningsdokument. Mesta skola

Förväntningsdokument. Mesta skola Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan

Läs mer

Svar på frågor om Stöd och behandling

Svar på frågor om Stöd och behandling Svar på frågor om Stöd och behandling Fråga 1. När ni får svar om att någon är våldsutsatt eller förövare, anmäler ni då till socialtjänsten? Tänker att det är anledning till misstanke om att ett barn

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Bilaga 7 till rapport. Bilaga 7 Praxisenkäter 1 (5) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse, rapport 280 (2018)

Bilaga 7 till rapport. Bilaga 7 Praxisenkäter 1 (5) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse, rapport 280 (2018) Bilaga 7 till rapport 1 (5) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse, rapport 280 (2018) Bilaga 7 Praxisenkäter SBU Statens beredning för medicinsk www.sbu.se Telefon 08-412

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0

Läs mer

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Agneta Hellström Anna Backman 12-10-06 1 Utvärdering STRATEGI- kursen Utvärderingen har gjorts 2009 2011 vid ADHD-center i Stockholms läns landsting Sammanlagt har

Läs mer

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar

Läs mer

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Utvärdering av föräldraskap i Sverige 1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Sakkunniggrupp Pia Enebrink docent i psykologi, Karolinska Institutet Staffan Jansson professor i barn- och ungdomsmedicin, Uppsala universitet Ulf

Läs mer

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna

Läs mer

Välkommen. Diplomerad värdskapstränarutbildning augusti

Välkommen. Diplomerad värdskapstränarutbildning augusti Välkommen Diplomerad värdskapstränarutbildning 29-30 augusti Interna inspiratörer Värdskapstränare Interna resurser utbildas med uppdrag att, tillsammans med och som stöd till chefer, driva och stötta

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman. MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Checklista för ledare.

Checklista för ledare. Checklista för ledare. SÅ STÖTTAR DU BARN PÅ TÄVLINGAR Samarbete! Tränare, ledare och föräldrar tillsammans. 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET Så stöttar du barn på tävlingar. Tips! Ha med dig checklistan i bakfickan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder 2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd

Läs mer

Enkätsvar från riksföreningen Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin

Enkätsvar från riksföreningen Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Enkätsvar från riksföreningen Patienter

Läs mer

Checklista för ledare.

Checklista för ledare. Checklista för ledare. SÅ STÖTTAR DU UNGDOMAR PÅ TÄVLINGAR Samarbete! Tränare, ledare och föräldrar tillsammans. 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET Så stöttar du ungdomar vid tävlingar. Den här checklistan innehåller

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet VÄRDEGRUNDEN Vallaskolan Glädje Ansvar Ärlighet Jämställdhet Trygghet Gemenskap Ödmjukhet Ömsesidig respekt Hänsyn Genom att vi alla, elever, föräldrar och personal, tar ett gemensamt ansvar för och arbetar

Läs mer

Stöd till anhöriga och närstående

Stöd till anhöriga och närstående Stöd till anhöriga och närstående Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Pia Björklund och Mattias Boije, Socionomer, Behandlingsgruppen för drogproblem Hisingen Några citat från deltagare i våra

Läs mer

Förbättra samspelet med ungdomar!

Förbättra samspelet med ungdomar! Förbättra samspelet med ungdomar! Till läsaren Förbättra samspelet är ett treårigt projekt (2018 2020) vars syfte är att förbättra växelverkan mellan förälder och tonåring. Projektet genomförs av Barnavårdsföreningen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också Föräldrars erfarenheter av KOMiTID en tidig kommunikationsintervention Anna Fäldt doktorand, logoped Gunilla Thunberg, docent Helena Fabian, md doktor

Läs mer

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Att lära våra barn att respektera vårt samhälles och vår familjs sociala regler är en del av föräldraskapet.

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Pedagogiska ställningstaganden

Pedagogiska ställningstaganden Pedagogiska ställningstaganden Norrtälje Nordöstra Förskoleområde 2015/2016 I denna folder har vi samlat förskoleområdets policys och ställningstaganden kring barnens rättigheter, förväntningar på pedagogerna,

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock

Läs mer

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

KLARAgruppen En del av Familjeenheten KLARAgruppen En del av Familjeenheten Barnverksamhet Barnperspektiv Samverkan Varför barngruppsverksamhet? Barn och ungdomar har ofta lätt att ta på sig skulden för vad som händer i familjen och hur vuxna

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och INNEHÅLL Grundläggande tillit uppstår Ömsesidig anknytning Det lilla är stort Barnet är till sin natur tillitsfullt Grundpelare i vardagen för barnets tillit Barnets självförtroende stärks Hustavla om

Läs mer

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA INNEHÅLL Barnet har rätt till en pappa och en mamma Föräldraskapet är När vi får ett barn En modell för tillhörighet Ett engagerat föräldraskap syns Familjer med en förälder Engagemang i alla åldrar Förälderns

Läs mer

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Hur allt startade. Idé från Maria Ungdom Stockholm Pilotgrupp Marknadsföring Utbildningen startar hösten 2013 14 genomförda

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Samverkan varför, när och hur?

Samverkan varför, när och hur? Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i att föra samtal och reflektioner med våra barn om våld,

Läs mer

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet

Läs mer

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET www.fou.sormland.se EN PILOTSTUDIE Syfte med pilotstudien Att pröva en stödsamtalsmodell för föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälning till socialtjänsten

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Mjölnargränds förskola

Mjölnargränds förskola Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Anden Förskolan Andens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog

Läs mer

Programbokslut för VASIN med start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN

Programbokslut för VASIN med start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Programbokslut för VASIN med start 2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Innehållsförteckning Om programbokslutet... 2 Intensivvårdssjukvård 100 % VASIN... 3 Om

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan 2013-06-17 Arbetsplan för Östra förskolan Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Familjeenheten. Västerviks kommun

Familjeenheten. Västerviks kommun Familjeenheten Västerviks kommun Familjeenheten Enligt föräldrabalken och socialtjänstlagen har alla barn och ungdomar rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vi erbjuder allt från råd och stöd

Läs mer

Likabehandlingsplan. förskola PLAN

Likabehandlingsplan. förskola PLAN PLAN Likabehandlingsplan Havdhem förskola Fastställd av Sudrets förskoleområde Datum 2018-02-01 Version [1.0] Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Förebygga våld mot barn

Förebygga våld mot barn Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

FAMiLJEPUNKTEN. - för barn och ungdomar och deras familjer, 0-20 år

FAMiLJEPUNKTEN. - för barn och ungdomar och deras familjer, 0-20 år FAMiLJEPUNKTEN - för barn och ungdomar och deras familjer, 0-20 år Familjepunkten är en öppenvårdsmottagning som hör till socialförvaltningen. Till oss kommer familjer och enskilda både på eget initiativ

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Barnrättsdagarna 9-10 april 2019, Örebro Ulf Axberg, Ole Hultmann Psykologiska

Läs mer

Glädje och utmaningar

Glädje och utmaningar Glädje och utmaningar Att vara småbarnsförälder idag - Projektet: Stöd till föräldrar med förskolebarn Angered, Göteborg socionom, med.dr Uppdragsgivare: Angereds SDN (Elly Samuelsson) Projektledare: Christina

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med! Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med! Eget företagande och familj Vårt arbete fokuserar på att stödja och utveckla småföretagare

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer