Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013"

Transkript

1 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

2 1. Inledning Landstinget Kronoberg arbetar för att förbättra möjligheten för barn och ungdomar med psykisk ohälsa att få stöd på ett så tidigt stadie som möjligt. För att få en fingervisning kring var ungdomar anser om möjligheter att komma i kontakt med Landstinget Kronoberg vid psykisk ohälsa, samt vad som kan motverka eller möjliggöra en sådan kontakt har en diskussion förts i tre klasser på högstadiet och gymnasiet. Kontaktklasser i Kronobergs län Landstinget i Kronobergs län har bjudit in länets skolor till att bli kontaktklasser för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanlagt deltar åtta skolor, fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna kan initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur barn tänker kring olika hälsofrågor. Under våren 2013 träffade landstingets barnrättsstrateg sammanlagt 74 elever på högstadiet och gymnasiet fördelade på följande skolor: Arabyskolan, Växjö, åk 8 (16 elever 8 tjejer och 8 killar) Lammhultsskolan, Lammhult, åk 8 (23 elever 12 tjejer och 11 killar) Haganässkolan, Markaryd, gymnasiet åk 1-3 (35 elever 20 tjejer och 15 killar) Eleverna diskuterade följande frågor: Om du skulle behöva någon att prata med om saker som känns jobbiga, eller om du inte mår bra psykiskt, vart skulle du vända dig då? Har du själv varit i kontakt med någon inom landstinget för stöd och hjälp när något känts jobbigt eller när du inte mått bra psykiskt? Hur upplever du möjligheten för ungdomar i allmänhet att komma i kontakt med någon inom landstinget som kan ge hjälp och stöd om man inte mår bra psykiskt? Vad tror du kan göra det lättare för ungdomar att hitta information om vart de ska vända sig inom landstinget för att få stöd och hjälp om de inte mår bra psykiskt? Vad tror du kan göra det lättare för ungdomar att söka stöd och hjälp inom landstinget om de inte mår bra psykiskt? Vad tror du kan försvåra för ungdomar att söka stöd och hjälp inom landstinget om de inte mår bra psykiskt? Annat du vill berätta för oss om ungdomars psykiska hälsa och det stöd och hjälp man kan få inom landstinget

3 2. Vem pratar man med? Eleverna besvarade följande fråga: Om du skulle behöva någon att prata med om saker som känns jobbiga, eller om du inte mår bra psykiskt, vart skulle du vända dig då? Många av eleverna uppgav att de skulle vända sig till vänner eller familjemedlemmar i första hand. Svaren från Växjö och Älmhult visar en svag tendens på att tjejer i högre grad vänder sig till vänner och killarna till familjemedlemmar. När eleverna i Lammhult fyllde i enkäten frågade en elev om det handlade om vänner och familj eller andra kontaktpersoner. Även om svaret var att de fick fylla i precis vem de ville, medförde frågan att många elever kryssade över just vänner och familj i enkätsvaren. Siffrorna för Lammhult skulle varit högre om frågan inte hade ställts. Två killar och två tjejer angav också att de skulle vända sig till sin pojk- eller flickvän om de mådde psykiskt dåligt. En tjej uppgav att hon inte mår dåligt. Till vänner först och sen kanske föräldrar, det är lite olika men vänner i första hand! Tjej, Växjö Jag vänder mig inte till någon. Det känns aldrig jobbigt. Om det hade gjort det så löser det sig alltid. Kille, Älmhult/ Brukar främst hålla det inom mig, sen om det inte går vänder jag mig till vänner. Tjej, Älmhult Skola / kontaktperson Vänner Familj Växjö Åk 8 5 av 8 tjejer (63 %) 1 av 8 killar (13 %) 6 av 16 elever (38 %) 4 av 8 tjejer (50 %) 3 av 8 killar (38 %) 7 av 16 elever (44 %) Lammhult Åk 8 3 av 12 tjejer (25 %) 4 av 11 killar (36 %) 7 av 23 elever (30 %) 0 av 12 tjejer (0 %) 4 av 11 killar (36 %) 4 av 23 elever (17 %) Ingen 1 kille 1 tjej 2 killar Vet inte 2 tjejer 2 killar Älmhult Åk 1-3 gymnasiet 16 av 20 tjejer (80 %) 4 av 15 killar (27 %) 20 av 35 elever (57 %) 11 av 20 tjejer (55 %) 11 av 15 killar (73 %) 22 av 35 elever (63 %) Många elever uppgav att de skulle kontakta någon inom skolan, oftast skolkuratorn eller skolsköterskan. Man lyfte även fram olika delar av landstinget, som t.ex. Barn- och ungdomshälsan, BUP eller vårdcentralen. Jag skulle kanske prata med en lärare som jag har förtroende för eller vända mig till någon ungdomsverksamhet. Tjej, Lammhult Skola / kontaktperson Skolan Växjö Åk 8 16 elever Skolsköterskan (1 svar) Skolkuratorn (5 svar) Landstinget Barnmorska (1) Lammhult Åk 8 23 elever Lärare (3 svar) Skolsköterskan (5 svar) Skolkuratorn (7 svar) BUP/BoU Hälsan (2) Ungdomsmott. (1) Vårdcentral (1) Övrigt (1) Övrigt står för någon mottagning, landstinget, dom som har tystnadsplikt. Älmhult Åk 1-3 gymnasiet 35 elever Lärare (1 svar) Skolsköterskan (1 svar) Skolkuratorn (4 svar) Mentor (1 svar) Vuxen på skolan (1) BUP/BoU Hälsan (4) Ungdomsmott. (1) Vårdcentral (3) Övrigt (2) Psykolog (3)

4 3. Egen erfarenhet Eleverna besvarade följande fråga: Har du själv varit i kontakt med någon inom landstinget för stöd och hjälp när något känts jobbigt eller när du inte mått bra psykiskt? Den stora majoriteten, 63 av 74 elever (85 %) har inte själv varit i kontakt med landstinget för psykisk ohälsa. Två elever uppger att de sökt stöd och hjälp från BUP för psykisk ohälsa men aldrig fått träffa någon. Av de 11 som fått stöd och hjälp för psykisk ohälsa har fyra elever besökt BUP. Lika många, fyra elever, har fått hjälp och stöd från skolans kurator eller skolsköterska. Resterande tre elever har fått hjälp och stöd från familjepsykolog, vårdcentralen eller socialen. Tre av eleverna upplever att de inte har fått det stöd eller hjälp de har efterfråget eller upplevt sig behöva, medan övriga antingen inte har svarat eller uppgett att de fått bra stöd och hjälp BUP Skolkurator Skolsköterska Familjepsykolog Vårdcentralen Socialen Figur 1: Antal elever som fått stöd och hjälp för psykisk ohälsa, fördelat på vem de har fått hjälp ifrån. [N = 11 elever]

5 4. Uppfattningar om tillgänglighet för psykisk ohälsa Eleverna fick besvara följande fråga: Hur upplever du möjligheten för ungdomar i allmänhet att komma i kontakt med någon inom landstinget som kan ge hjälp och stöd om man inte mår bra psykiskt? Drygt en tredjedel tyckte att det var lätt eller mycket lätt att komma i kontakt med någon inom landstinget för hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Nästan lika många uppgav att de inte vet hur tillgänglig hälso- och sjukvården är för ungdomar med psykisk ohälsa. Nästan tre av tio elever uppgav att de uppfattade hälso- och sjukvården som lite eller mycket svår att komma i kontakt med vid psykisk ohälsa. Vet inte 36% Lätt/mycket lätt 37% Lite/mycket svårt 27% Figur 2: Elevernas uppfattning (i %)om möjligheterna att komma i kontakt med någon inom landstinget som kan ge hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. [N = 74 elever] Om man bryter ner siffrorna på skola och kön visar det att tjejerna i Älmhult uppger högst andel som anser att det är svårt att komma i kontakt med hälso- och sjukvård för psykisk ohälsa. Även tjejerna i Lammhult och killarna i Älmhult anger att de ser svårigheter i att få stöd och hjälp vid psykisk ohälsa. Killarna i Lammhult anger i högst utsträckning att de inte vet om det är lätt eller svårt att få hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Killarna i Växjö, följt av tjejerna i Växjö anger i högst utsträckning att de tycker att det är lätt eller mycket lätt att få hjälp och stöd om man inte mår bra psykiskt. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Lammhult tjejer Lammhult killar Växjö tjejer Växjö killar Älmhult tjejer Älmhult killar Vet inte Mycket svårt Lite svårt Figur 3: Elevernas uppfattning (i %) om möjligheterna att komma i kontakt med någon inom landstinget som kan ge hjälp och stöd vid psykisk ohälsa, fördelat på ort och kön. [N = 74 elever] Lätt Mycket lätt

6 5. Vad försvårar att söka stöd och hjälp vid psykisk ohälsa? Eleverna fick besvara följande fråga: Vad tror du kan försvåra för ungdomar att söka stöd och hjälp inom landstinget om de inte mår bra psykiskt? Mer än var fjärde elev tror att ungdomar inte vågar ta kontakt med hälso- och sjukvården vid psykisk ohälsa. Det kan handla om att man är rädd att ta första steget och prata med någon man inte känner, men även om rädslan att det de berättar för vårdpersonalen kommer fram till deras föräldrar. Vissa kanske inte vågar ta steget och kontakta någon Tjej, Lammhult Man vågar inte fråga om hjälp. Tjej, Växjö Att de inte vågar söka det stöd som de behöver. Kille, Älmhult Vågar inte och vill inte visa att de mår dåligt. Tjej, Älmhult De tycker det känns konstigt att prata med någon man inte känner. Tjej, Lammhult De litar inte på främmande människor. Många vuxna säger att de förstår och har svar på varenda liten fråga, men det stämmer inte. Tjej, Älmhult Om dom kontaktar föräldrarna. Tjej, Älmhult Nästan var femte elev lyfter fram att ungdomar upplever bristande stöd från omgivningen eller inte har tillräckligt med kunskap och information för att ta kontakt med landstinget för att få hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Om omgivningen är tveksam till psykisk omvårdnad blir det svårare för ungdomar att söka hjälp och stöd på egen hand. Att de inte får tillräckligt med stöd. Tjej, Lammhult Att man ej vet vart man kan söka stöd. Tjej, Växjö Osäkerhet och dåliga attityder hos de man frågar om vägledning. Tjej, Älmhult Ungdomarna vet inte att det finns, att man inte får tillräckligt med information. Tjej, Lammhult Okunskap eller otillräcklig information om vart man ska vända sig. Tjej, Älmhult Mer än var tionde elev lyfte fram det sociala trycket och risken för stigmatisering som faktorer som försvårar för ungdomar att ta kontakt med landstinget vid psykisk ohälsa. Det upplevs jobbigt, skamligt och pinsamt att berätta för vänner att man mår psykiskt dåligt. Osäkerheten i hur andra ska reagera och att man ska stämplas som svag eller dum kan minska ungdomars benägenhet att vilja söka stöd och hjälp för psykisk ohälsa. Jobbigt att berätta för andra. Kille, Lammhult De är rädda för vad andra tänker. Tjej, Älmhult Det är svårt att de andra ska veta. Tjej, Lammhult De är osäkra och rädda för dom tycker det är pinsamt kanske. Tjej, Älmhult

7 Vänner! Man stämplas som svag om man går till något sånt. Tjej, Lammhult Jag tror att många skäms och vill inte ens vara i närheten av psykiska hjälpen. Tjej, Älmhult Att man tror att någon kan få reda på det och man känner sig dum. Tjej, Älmhult En del elever lyfter fram brister i tillgängligheten som de upplever kan försvåra för ungdomar att söka stöd och hjälp inom landstinget vid psykisk ohälsa. Det handlar främst om osäkerhet på att de verkligen finns hjälp att få, att det är långa väntetider eller att hjälpen inte finns att få på nära håll. Om de är osäkra om de ska få hjälp eller inte. Tjej, Växjö Inte ha tid att inte någon har tid. Tjej, Älmhult Om det är långt borta från hemorten. Kille, Älmhult Väntetider, att det ska gå fortare. Det går fort om man har nått med polisen att göra osv. Tjej, Älmhult Tycker bara att dom tar det allvarligt om det är nån som har svårare problem annars är det svårt. Tjej, Älmhult Vågar inte 27% Bristande stöd och information 17% Socialt tryck och stigmatisering 11% Vet inte 38% Bristande tillgänglighet 7% Figur 6: Andelen kommentarer (i %) fördelade på elevernas olika kommentarer om vad som skulle kunna försvåra för ungdomar att söka stöd och hjälp vid psykisk ohälsa. [N = 74 elever som sammanlagt gav 66 förslag]

8 6. Underlätta ungdomars kontakt med landstinget vid psykisk ohälsa Eleverna fick besvara följande fråga: Vad tror du kan göra det lättare för ungdomar att hitta information om vart de ska vända sig inom landstinget för att få stöd och hjälp om de inte mår bra psykiskt? Eleverna gav många kommentarer om vad de tyckte skulle kunna göra det lättare för ungdomar att hitta rätt till stöd och hjälp vid psykisk ohälsa. Närmare 3 av 10 kommentarer handlade om att ge ungdomar mer information och att göra reklam för olika former av stöd och hjälp för psykisk ohälsa. Hälften av dessa kommentarer handlade om att göra mer reklam på TV, i tidningar samt att sätta upp affischer i skolan, på tågstationen, träningsföreningar, fritidsklubbar och allmänna platser. Eleverna föreslog också att man borde göra direktreklam i utskick till eleverna så att alla fick ta del av den och att det skedde privat så att ingen kunde se att man fick informationen. Mer info till ungdomar, att det finns på nätet, lappar m.m. Kille, Älmhult Man kan skicka ut lappar i skolan och på posten så det blir lite mer privat. Tjej, Lammhult Knappt 3 av 10 kommentarer handlade om att sprida information via Internet, t.ex. på Facebook och andra sociala medier, men även på skolans hemsida. Lägg ut en länk på skolans hemsida där det står information och sånt. Kille, Lammhult Om man gör reklam lite extra som t.ex. på olika hemsidor som Facebook m.m. Jag har i alla fall inte sett så mycket av det där. Kille, Älmhult Det bästa skulle vara en blogg för där är man anonym. Tjej, Lammhult Var femte elev tyckte även att det borde finnas mer information i skolan, både i form av reklam via affischer och broschyrer, men även i form av information från lärare, skolsköterskan och genom föreläsningar där representanter från olika verksamheter presenterar sig. Komma till skolan med information. Skolan är nog bästa sättet att informera ungdomar Tjej, Lammhult Att de kommer ut till skolorna mer med lappar och pratar och sånt Tjej, Älmhult Bland de övriga kommentarerna beskrevs en osäkerhet om vart man ska vända sig, vad som kan hända vid ett besök och om det man säger verkligen stannar mellan fyra väggar eller om det dokumenteras. Det föreslogs även att alla skulle få prata med någon om psykisk ohälsa så att man upptäcker de ungdomar som inte mår bra. Vilka man pratar med från början, att berätta som det är. Tjej, Älmhult Att dom får prata privat och att alla måste göra det. Så ni vet fall dom mår bra eller inte. Kille, Lammhult

9 Vet inte 16% Övrigt 7% Information och reklam 29% Information i skolan 20% Internet 28% Figur 4: Andelen kommentarer (i %) fördelade på elevernas olika förslag om att göra det lättare för ungdomar att hitta information om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp vid psykisk ohälsa. [N = 74 elever som sammanlagt gav 112 förslag]

10 7. Underlätta för ungdomar att söka stöd och hjälp vid psykisk ohälsa Eleverna fick besvara följande fråga: Vad tror du kan göra det lättare för ungdomar att söka stöd och hjälp inom landstinget om de inte mår bra psykiskt? Ett område som 3 av 10 elever ansåg kunde förbättras är att öka ungdomars förståelse för att hjälp finns att få. Förslagen på hur man ska öka ungdomars kunskap stämmer överens med de förslag som presenterades i avsnitt 6 ovan. Eleverna upplever att det inte är tillräcklig kunskap om hur det går till när man söker hjälp, vart man ska vända sig och om man kan lita på att verkligen få den hjälp man behöver. Få dem att förstå att alla kan få hjälp. Tjej, Lammhult Om man ger ut mer information och lite hur det går till när man söker så man slipper vara orolig. Kille, Älmhult Om man vet att hjälp finns i närheten och man kan prata med någon person man litar på. Tjej, Älmhult Jag tror inte att barn/ungdomar har tillräckligt med information, de vet helt enkelt inte vart de ska vända sig och därför är det svårt. Tjej, Älmhult En del förslag som eleverna lyfta handlar om nya kontaktvägar för att nå ungdomar som skulle underlätta för dem att få den hjälp och det stöd de behöver för att må bättre psykiskt. Förslagen som handlar om att landstinget ska vara proaktivt och förebyggande kontakta ungdomar eller genomföra rutinbesök för att underlätta för ungdomar med problem att öppna upp och prata med någon. Eleverna föreslår också att landstinget kan göra hembesök hos de som inte mår så bra, samt att det ska finnas hjälp nära den personen som behöver det. Förslag finns också kring möjligheten för ungdomar att ringa eller sms:a, att det ska vara längre öppettider och att det ska finnas möjligheter för ungdomar att bara prata med någon. Att de kommer hem till dom som inte mår bra. Kille, Växjö Om man blir skickad på rutinkontroll så kanske det är lättare att öppna sig och tala om det. Tjej, Älmhult Att om man bara vill prata ska man ändå kunna prata. Ska inte behöva ta så lång tid [att få komma till någon som kan hjälpa en]. Tjej, Älmhult Runt var tionde elev lyfter fram att omgivningens stöd är väldigt viktigt för att ungdomar ska hitta till hjälp och stöd för psykisk ohälsa. Lika många anser att man måste göra det legitim och ofarligt att söka hjälp för psykisk ohälsa. De lyfter fram vikten av att föräldrar och kompisar tycker att det är OK att söka hjälp och kan hjälpa till att hitta rätt inom vården. Att man pratar med en förälder först som kan hjälpa till. Eller kurator/skolsköterska. Tjej, Lammhult Att deras kompis uppmuntrar dem att söka hjälp. Tjej, Växjö Att man tar med dom dit om de är nära vänner/personer till mig. Tjej, Lammhult Att man visar att det är andra som kommer, som då gör att det är fler som vågar. Kille, Älmhult

11 Det finns även kommentarer som handlar om att vården måste bli bättre på att bygga förtroende hos ungdomar så att de känner sig trygga och litar på personer som ska hjälpa dem. Att de kan lita på personen, känna sig trygg. Sedan behöver de stöd från nära och kära. Tjej, Älmhult Att de kan lita på er, att eleverna/ungdomarna vågar ta steget till att kontakta er. Tjej, Älmhult Jag tror de är lättare om de är anonymt och att den vuxna inte kontaktar föräldrarna. Tjej, Älmhult Om dom känner sig trygga med det stället som dom tänker vända sig till. Tjej, Älmhult Öppna armar och bevis på att man kan få hjälp. Kille, Älmhult En tredjedel av eleverna visste inte vad som skulle göra det lättare för ungdomar att söka stöd och hjälp vid psykisk ohälsa. Öka förståelsen för att hjälp finns 30% Nya kontaktvägar 14% Bättre stöd från omgivningen 11% Vet inte 34% Gör det legitimt och ofarligt att söka hjälp 11% Figur 5: Andelen kommentarer (i %) fördelade på elevernas olika förslag om vad som skulle kunna göra det lättare för ungdomar att söka stöd och hjälp vid psykisk ohälsa. [N = 74 elever som sammanlagt gav 71 förslag]

12 8. Sammanfattning Resultatet i denna rapport är endast representativt för de 74 elever som besvarat enkäten. Det ger däremot en fingervisning om hur ungdomar kan resonera kring psykisk ohälsa och ger Landstinget Kronoberg ett bra underlag att diskutera utifrån när det kommer till att förbättra det förebyggande arbetet kring ungdomars psykiska hälsa. Majoriteten av eleverna har ingen egen erfarenhet av att ha sökt hjälp för psykisk ohälsa och det speglas även i att många svarat vet inte på frågor som t.ex. handlar om tillgänglighet. Generellt var det något fler elever som upplevde att det var relativt lätt att komma i kontakt med någon inom landstinget vid psykisk ohälsa, än de som tyckte att det var svårt. Svårigheter att söka hjälp och stöd för psykisk ohälsa handlade främst om bristande information eller attityder hos ungdomar och personer i deras närhet. Elever från Växjö anser i högre grad än andra elever att det är lätt att komma i kontakt med landstinget, vilket kan hänga samman med att det finns ett större utbud för psykiskt stöd i Växjö. I Älmhult anser en större andel elever att det är svårt att komma i kontakt med landstingets psykiska hälso- och sjukvård, vilket möjligen speglar det mer begränsade utbudet i kommunen. En genomgående trend i resultatet är att eleverna upplever en stor brist på tillgänglig information. Det handlar både om information kring vilka alternativ det finns för stöd och hjälp vid psykisk ohälsa, hur man söker hjälp samt vad man kan förvänta sig ska hända inom hälso- och sjukvården om man söker hjälp. Skolan upplevs vara en mycket relevant arena att sprida information om stöd vid psykisk ohälsa, t.ex. genom informationsmaterial och affischering samt genom besök från berörda verksamheter. Elevernas kommentarer speglar även en okunskap om sekretessfrågor gentemot föräldrar samt en farhåga att man kanske inte kommer att känna förtroende för personalen som ska hjälpa en. Tanken på att öppna sig inför en främmande människa verkar skrämmande för många. Okunskapen om vad som händer med den information man berättar spär på rädslan för att ta kontakt. Bristen på kunskap och information anses vara både det som försvårar ungdomars möjligheter att söka stöd och hjälp för psykisk ohälsa, men även det förbättringsområde som man främst tror skulle underlätta för ungdomar att i större utsträckning söka stöd och hjälp för psykisk ohälsa. Endast ett fåtal kommentarer handlar om strukturella förändringsområden som öppettider, väntetider eller ogynnsamma bedömningar av hjälpbehovet, även om dessa kommentarer är nog så viktiga att reflektera vidare över. Generellt verkar det dock främst handla om attityder och fördomar kring psykiskt sjuka personer. Resultatet målar upp en bild av att en ungdom med psykisk ohälsa riskerar att mötas av oförstående och fördomar, vilket i sin tur riskerar att minska viljan att prata om psykisk ohälsa öppet. Eftersom eleverna lyfter fram att de främst vill vända sig till vänner eller familjemedlemmar om de mår psykiskt dåligt blir omgivningens inställning till psykisk hälso- och sjukvård väsentlig för om ungdomen tar kontakt med landstinget vid psykisk ohälsa. Landstinget Kronoberg har i samarbete med 1177.se nyligen uppdaterat hemsidan och numera finns det på första sidan en länk till Ung och mår dåligt som listar de vägar som finns in till stöd för psykisk ohälsa samt Ung som leder till UMO.se. Det är inte troligt att eleverna i denna undersökning varit inne på landstingets hemsida och sett denna nya information. Det vore därför intressant att följa upp om de känner att informationen på hemsidan är tillräcklig för deras kunskapsbehov.

13 En snabb överblick av informationen på dessa sidor visar dock på stora brister när det gäller att förklara hur ett besök går till och vad stöd och hjälp kan vara för något rent konkret hos berörda verksamheter inom Landstinget Kronoberg. Det saknas helt information för ungdomar som handlar om sekretess och hur man hanterar den information som kommer fram i diskussionen med ungdomarna. Dessutom finns det ingen information kring attityder och fördomar om psykisk sjukdom som motiverar ungdomar att söka hjälp även om omgivningen inte är stödjande. Inte heller UMO.se lyfter dessa frågor. En knäckfråga för Landstinget Kronoberg att fundera vidare på är hur vi kan bidra till en diskussion bland ungdomar som gör att ungdomar upplever det legitimt och ofarligt att söka hjälp för psykisk ohälsa. Det saknas positiva förebilder och marknadsföring som avdramatiserar psykisk ohälsa. Till syvende och sist handlar det om att förändra synen på psykisk ohälsa så att det blir lika naturligt att diskutera depressioner och olika former av psykisk ohälsa som det är att diskutera halsfluss och andra sjukdomar i kroppen.

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta:

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation 2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Rapport Medborgarpanel 4, alkohol

Rapport Medborgarpanel 4, alkohol Landstingets kansli Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 4, alkohol Landstinget i Jönköpings län har för fjärde gången frågat deltagarna i den internetbaserade medborgarpanelen

Läs mer

Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016

Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Barnavårdsföreningen har under år 2016 kört igång ett nytt skolprojekt för att stöda unga och hjälpa

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet 2017-03-27 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport redogör vi för slutsatserna

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Modellområde 2011-03-09. Information, vägledning och rådgivning till barn/unga och föräldrar via internet

Modellområde 2011-03-09. Information, vägledning och rådgivning till barn/unga och föräldrar via internet Modellområde 2011-03-09 Information, vägledning och rådgivning till barn/unga och föräldrar via internet Modellområde 2011-03-09 Information, vägledning och rådgivning till barn/unga och föräldrar via

Läs mer

LIKA RÄTT TILL VACCINATION! Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre

LIKA RÄTT TILL VACCINATION! Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre LIKA RÄTT TILL VACCINATION! Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre 1 Undersökningens bakgrund Syftet med undersökningen har varit att se vilka attityder som finns kring vacciner och ett vaccinationsprogram

Läs mer

Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund

Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-29 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 23 april kl. 9.00 10.30 Plats Kronobergsrummet, landstingets kansli, Ingelstadsvägen

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Barn och internet - Sverige. Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017

Barn och internet - Sverige. Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017 - Sverige Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017 5 Bakgrund & Genomförande - Sverige BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 20-0-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen 4 Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer