Elevers upplevelse av buller i skolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers upplevelse av buller i skolan"

Transkript

1 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg Elevers upplevelser av buller i skolan, hösten 2013

2 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Inledning Arbetslivsinstitutet skriver i sitt studiematerial Hörselhälsa för grundskolan: Koncentration och inlärning kräver intresse, lugn och harmoni men i dagens skola ser verkligheten ofta annorlunda ut. Barn och ungdomar är i dag i hög grad utsatta för ljud och höga ljudnivåer på fritiden men även i skolan, där ljudmiljön många gånger är både livlig och påfrestande. En påfrestande ljudmiljö i skolan kan förutom koncentrationssvårigheter och problem med hörseln även ge andra negativa effekter som trötthet, huvudvärk, samt röstförslitning, bland både elever och lärare. (Arbetslivsinstitutet 2004) Alla elever och skolpersonal i grundskolan omfattas av Arbetsmiljölagen: Arbetet ska planeras och bedrivas så att bullerexponering minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn ska tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret. Arbetsgivaren (delegerat till rektorn) har ett formellt ansvar att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Rektors uppdrag gäller bland annat synen på skolans roll, lärarnas uppgifter och ansvar samt arbetsmiljön som skolan erbjuder personal och elever. Ljud kan påverka hur vi uppfattar tal genom att ljudnivån i rummet är högre än den som talar. Om man inte hör ett eller flera viktiga ord kan den totala informationen bli oförståelig. I klassrum kompenserar talaren reflexmässigt detta genom att höja rösten. En hög bakgrundsbullernivå kan också leda till förhöjda ljudnivåer totalt genom att de som vistas i lokalen höjer sina röster. Buller kan leda till negativa effekter på prestation och inlärning genom att koncentrationsförmågan och möjligheten att uppfatta tal störs. När vi ska göra komplexa uppgifter som ställer krav på god taluppfattning eller minne samt under läsning, påverkas prestationen negativt av buller. Lågvarig hög bullernivå orsakar ökad trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och sämre arbetsresultat. Plötsliga ljud som stolskrap, smällande bänklock, prat och pappersprassel, som vi inte kan kontrollera, distraherar oss lätt och kan leda till svårigheter att koncentrera sig. Matsalen upplevs generellt som den ljudligaste lokalen i skolan för att den anses vara pratig och stökig. I klassrummen är småprat, skrapljud från stolar, ljud av elever i korridoren och ventilationsbuller det vanligaste formerna av störande buller. Korridorer har ofta dålig akustik och saknar dämpande material som t.ex. textiler. Andras prat och skrik i korridorerna under lektionstid stör ofta barn som har lektion.

3 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Kontaktklasser i Kronobergs län För att ta reda på hur barn ser på buller i skolan var barnrättsstrategen Susann Swärd och hörselvårdsteknikern Lars Sjöström ute i fyra kontaktklasser i Kronobergs län, från årskurs 3 till årskurs 6 i grundskolan. Resultatet är enbart representativt för dessa klasser, men ger en fingervisning kring hur barn på låg- och mellanstadiet ser på buller i skolan. Under hösten 2013 träffade barnrättsstrategen och hörselvårdsteknikern sammanlagt 76 elever som fördelade på följande tre skolor: Grönkullaskolan, Alvesta, åk (20 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 5-6 (25 elever) Lammhultsskolan A, Lammhult, åk 3 (14 elever) Lammhultsskolan B, Lammhult, åk 3 (17 elever) Eleverna i Kosta och Lammhult A + B besvarade frågorna med mentometerknappar och sedan gruppdiskussion. Eleverna i Alvesta besvarade frågorna genom en 4-hörnövning samt gruppdiskussion, eftersom mentometerutrustningen inte fungerade där. I de klasser där mentometerknapparna fungerade svarade även en pedagog på frågorna, och pedagogernas svar redovisas separat från elevernas. På så sätt kan man se om uppfattning av buller i skolan skiljer sig åt mellan elever och lärare. Eleverna besvarade följande frågor genom mentometerknappar eller 4-hörnövning: 1. När du tänker på ljudet i klassrummet, vad tänker du då? 2. Hur är det för dig att höra när läraren pratar? 3. Hur är det för dig att höra när andra elever pratar i helklass? 4. Hur ofta har du svårt att höra när läraren pratar? 5. Hur ofta har du svårt att höra när andra elever pratar i helklass? 6. Var tycker du att det är bullrigast i skolan? 7. Hur bullrigt tycker du att det är i klassrummet? 8. Blir du störd av bullret i klassrummet? 9. Vad gör mest buller i klassrummet? 10. Blir du störd av flytt på stolar och bord i klassrummet? 11. Blir du störd av att andra pratar i klassrummet? 12. Blir du störd av ljud från dator och fläktar i klassrummet? 13. Blir du störd av ljud utifrån klassrummet? 14. Hur bullrigt tycker du att det är i matsalen? 15. Blir du störd av bullret i matsalen? 16. Vad gör mest buller i matsalen? 17. Blir du störd av flytt på stolar och bord i matsalen? 18. Blir du störd av att andra pratar i matsalen? 19. Blir du störd av skrammel från bestick och tallrikar? 20. Blir du störd av ljud från maskiner i matsalen? 21. Hur bullrigt tycker du att (annat ställe) är? 22. Blir du störd av bullret på (annat ställe)? 23. Är du trött på ljud och vill ha det tyst när du kommer hem från skolan? 24. Om du lyssnat på ljud i hörlurar, hur ofta piper eller brusar det i örat efteråt? Dessutom diskuterade eleverna i helklass följande frågor: Funderingar kring att höra vad andra säger i klassrummet Vad tycker du är buller? Vilket annat ställe i skolan är bullrigt? Vad gör mest buller på (annat ställe)?

4 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Upplevelser av ljudet i klassrummet Eleverna fick svara på följande fråga: När du tänker på ljudet i klassrummet, vad tänker du då? Majoriteten av eleverna, oavsett skola, svarade att det ibland blev lite för mycket ljud i klassrummet. Mer än 2/5 av eleverna i Lammhult A upplevde att det var alldeles för mycket ljud, jämfört med runt 1/5 av eleverna i Alvesta och Lammhult B. Väldigt få elever ansåg att klassrummet var lugnt och tyst eller hade lagom med ljud. Eleverna i Kosta var de enda som svarade att det var lagom med ljud i klassrummet, vilket fler än 1/5 tyckte. Detta stämmer väl med att eleverna i Kosta även hade minst andel som tyckte att det var alldeles för mycket ljud i klassrummet. Pedagogernas upplevelser av ljudet skiljer sig inte nämnvärt från elevernas, det var lite för mycket ljud i Kosta och Lammhult B och alldeles för mycket ljud i Lammhult A. Alldeles för mycket ljud Ibland lite för mycket ljud Lagom med ljud Lugnt och tyst Figur 1: Elevernas upplevelse av ljudet i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

5 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Att uppfatta när andra pratar Eleverna fick svara på följande fråga: Hur är det för dig att höra när läraren pratar? Hur är det för dig att höra när andra elever pratar i helklass? Hur ofta har du svårt att höra när läraren pratar? Hur ofta har du svårt att höra när andra elever pratar i helklass? Eleverna ansåg generellt att det var lättare att höra vad läraren sa än när någon annan i klassen skulle säga något i helklass. En anledning var att man upplevde att det ofta var andra elever som pratade samtidigt som den elev som hade ordet, att eleven som hade ordet ibland pratade för tyst, eller att man själv satt för långt bort från den elev som pratade. Alla elever i Alvesta och de flesta elever i Kosta upplevde att det var lätt eller mycket lätt att höra när läraren pratar. Mellan 20-3 av eleverna i Lammhult upplevde däremot att det var svårt eller mycket svårt att höra när läraren pratar. Runt hälften av eleverna i alla klasser upplevde att det var svårt eller mycket svårt att höra när andra elever skulle prata i helklass. Den andra hälften av eleverna upplevde att det var lätt att höra vad andra elever sa i helklass. Runt 20 % av eleverna i Kosta och Lammhult B ansåg att det var mycket lätt att höra vad andra elever sa i klassen Mycket svårt Svårt Lätt Mycket lätt Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Figur 2: Elevernas upplevelse av hur det är att höra vad läraren respektive elever säger i helklass (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

6 LANDSTINGET KRONOBERG (17) När eleverna skulle svara på hur ofta de tycker att det kan vara svårt att höra vad läraren eller elever som pratar i helklass säger, skiljde sig resultatet åt mellan klasserna. I Kosta och Lammhult B svarade runt % av eleverna att de sällan eller aldrig hade problem att höra vad lärarna säger, jämfört med runt 50 % i Kosta och 25 % i Lammhult A. I Lammhult A hade runt 30 % av eleverna oftast eller alltid svårt att höra vad läraren sa, jämfört med runt 10 % i Lammhult B samt runt 5 % i Alvesta och Kosta. Runt 60 % av eleverna i Lammhult A har sällan eller aldrig problem att höra vad andra elever säger i helklass, jämfört med % i Alvesta, Kosta och Lammhult B. Mellan % av eleverna oavsett skola oftast eller alltid svårt att höra vad andra elever säger i helklass. Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Figur 3: Elevernas upplevelse av hur det ofta de har svårt att höra vad läraren respektive elever säger i helklass (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

7 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Bullrigaste platserna i skolan Eleverna fick svara på följande fråga: Vad är buller för dig? Var tycker du att det är bullrigast i skolan? När eleverna skulle definiera vad de själva menade med buller gav de följande förslag: När andra elever sitter och plockar med saker på bänken Grävmaskin och lastbilar som kör förbi utanför. Andra klasser som ska till matsalen och pratar högt. Ljud i matsalen. Hög musik. Ventilation. När man pratar i mun på varandra. Eleverna enades med hörselteknikern om att buller som vi diskuterade i denna undersökning var ljud som man inte gillade och som man blev störd av. De flesta skolor ansåg att matsalen var bullrigast på skolan, med mellan % av rösterna. Även pedagogerna ansåg att matsalen var bullrigast. Undantaget var Kosta där endast 40 % av eleverna ansåg att matsalen var bullrigast och istället tyckte runt 50 % av eleverna att gymnastiksalen var bullrigast. Mellan 5-15 % av eleverna ansåg att klassrummet var den bullrigaste platsen på skolan. Ingen elev röstade på ett öppet alternativ annan plats Matsalen Klassrummet Korridoren Gymnastiksalen Skolgården Figur 4: Elevernas upplevelse av vilken plats på skolan som är bullrigast (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

8 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Bullret i klassrummet Eleverna fick svara på följande fråga: Hur bullrigt tycker du att det är i klassrummet? Blir du störd av bullret i klassrummet? Vad gör mest buller i klassrummet? Blir du störd av flytt på stolar och bord i klassrummet? Blir du störd av att andra pratar i klassrummet? Blir du störd av ljud från dator och fläktar i klassrummet? Blir du störd av ljud utifrån klassrummet? Väldigt få elever ansåg att det inte alls var bullrigt i klassrummet. Runt 80 % av eleverna i Lammhult B ansåg att det var lite bullrigt i klassrummet, jämfört med runt 65 % av eleverna i Kosta och Lammhult B samt 45 % av eleverna i Alvesta. Mer än hälften av eleverna i Alvesta tyckte att det var mycket bullrigt i klassrumet, jämfört med runt 30 % av eleverna i Kosta och Lammhult A, samt 10 % i Lammhult B. Pedagogerna i Kosta och Lammhult A tyckte att klassrummet var lite bullrigt, medan pedagogen i Lammhult B inte upplevde att klassrummet var bullrigt alls Mycket bullrigt Lite bullrigt Inte bullrigt alls Figur 5: Elevernas upplevelse av hur bullrigt det är i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) Eleverna fick också bedöma om de blev störda av bullret i klassrummet eller kunde stänga av bullret utan att bli störd av det. Runt % av eleverna i Alvesta, Kosta och Lammhult B blev ofta eller hela tiden störd av bullret i klassrummet, jämfört med 70 % i Lammhult A. Mellan % av eleverna blev ibland störd av bullret i klassrummet, medan endast ett fåtal elever i Alvesta, Kosta och Lammhult B uppgav att de inte alls blir störda av bullret i klassrummet.

9 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Hela tiden störd Ofta störd Ibland störd Inte alls störd Figur 6: Elevernas upplevelse av om de ofta de blir störda av bullret i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) När eleverna skulle identifiera vad det var i klassrummet som gör mest buller svarade eleverna i Alvesta att det främst var flytt på stolar och bord eller andra som pratar som störde. I Kosta var den främsta bullerkällan var andra som pratade, medan man i Lammhult A mest stördes av ljud utanför som hördes in i klassrummet. I Lammhult B stördes man främst av andra elever som pratade, men även av ljud utanför klassrummet. Väldigt få elever stördes av ljud från t.ex. datorer eller fläktar Flytt på stolar och bord Andra som pratar Ljud från dator/fläkt Ljud utifrån Andra ljud Figur 7: Elevernas upplevelse av vad det är som gör mest buller i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

10 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Eleverna fick sedan svara på frågor om hur pass störda de blir av de olika formerna av buller i klassrummet. Det buller som minst andel elever stör sig på ofta eller alltid är ljud från dator och fläkt. Eleverna från alla skolor stör sig främst på när andra elever pratar i klassen. Dessutom är bullret från flytt på stolar och bord något som ofta eller alltid stör många elever. I Lammhult A+B stör majoriteten av eleverna sig ofta eller alltid på ljud utifrån, som ljud från skolbarn som leker och skriker på skolgården eller ljud från andra klasser som passerar i korridorerna. Väldigt få elever blev ofta eller alltid störda av ljud som kom från dator och fläkt Flytt på stolar och bord Andra pratar Ljud från dator och fläkt Ljud utifrån Alvesta Kosta Lammhult A Lammhult B Figur 8: Elevernas upplevelse av vilka buller som de ofta eller alltid störs på i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

11 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Bullret i matsalen Eleverna fick svara på följande fråga: Hur bullrigt tycker du att det är i matsalen? Blir du störd av bullret i matsalen? Vad gör mest buller i matsalen? Blir du störd av flytt på stolar och bord i matsalen? Blir du störd av att andra pratar i matsalen? Blir du störd av skrammel från bestick och tallrikar? Blir du störd av ljud från maskiner i matsalen? Runt % av eleverna i Alvesta, Lammhult A och Lammhult B, samt alla pedagogerna, anser att det är mycket bullrigt i matsalen, jämfört med runt 50 % av eleverna i Kosta. I Kosta anser runt 35 % av eleverna att det är lite bullrigt i matsalen, jämfört med mellan 5-10 % i övriga klasser. Mindre än 15 % av eleverna i Kosta och Lammhult A anser att det inte alls är bullrigt i matsalen Mycket bullrigt Lite bullrigt Inte bullrigt alls Figur 9: Elevernas upplevelse av hur bullrigt det är i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) Även om de flesta eleverna uppfattar matsalen som mycket bullrig skiljer det sig åt mellan skolorna kring hur ofta eleverna känner sig störda av bullret där. Bland eleverna i Lammhult A och B upplever runt % att de ofta eller hela tiden störs av bullret i matsalen, jämfört med strax över 50 % av eleverna i Alvesta och runt 20 % i Kosta. I Kosta uppger 60 % av eleverna att de inte alls störs av bullret i matsalen, medan motsvarande siffra i övriga klasser endast är 5-10 %.

12 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Hela tiden störd Ofta störd Ibland störd Inte alls störd Figur 10: Elevernas upplevelse av om de ofta de blir störda av bullret i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) När eleverna ska lyfta fram vad det är som gör mest buller i matsalen anser eleverna i Kosta, Lammhult A och Lammhult B att det främst är andra elever som pratar, en uppfattning som pedagogerna delar. Eleverna i Alvesta lyfter istället fram skrammel från bestick och tallrikar som den främsta bullerkällan. Andra ljud som kan störa i matsalen är främst när elever springer omkring och stojar. Flytt på stolar och bord Andra som pratar Skrammel från bestick/tallrikar Ljud från maskiner Andra ljud Figur 11: Elevernas upplevelse av vad det är som gör mest buller i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

13 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Eleverna fick sedan svara på frågor om hur pass störda de blir av de olika formerna av buller i matsalen. Runt % av alla elever blir ofta eller alltid störda av flytt på stolar och bord samt ljud från bestick och tallrikar. Ljudet från bl.a. köksmaskiner är en bullerkälla som få elever upplever att de ofta eller alltid störs av. Den största skillnaden i resultatet är hur eleverna blir störda av att andra pratar i matsalen Flytt på stolar och bord Andra pratar Ljud från bestick/tallrikar Ljud från maskiner Alvesta Kosta Lammhult A Lammhult B Figur 12: Elevernas upplevelse av vilka buller som de ofta eller alltid störs på i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) Andra bullriga ställen i skolan Eleverna fick svara på följande fråga: Hur bullrigt tycker du att (annat ställe) är? Blir du störd av bullret på (annat ställe)? När eleverna fick ange andra ställen på skolan som de tyckte var bullriga svarade eleverna i Alvesta skolkorridorerna, medan eleverna i Kosta svarade gymnastiksalen. I Lammhult tyckte man att det var mycket ljud utomhus. Eleverna ansåg dock att de inte stördes i någon större utsträckning av bullret på dessa ställen.

14 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Ljudtrötthet efter skolan Eleverna fick svara på följande fråga: Är du trött på ljud och vill ha det tyst när du kommer hem från skolan? Bland eleverna i Lammhult A+B uppger att 70 % att de ofta är trötta på ljud och vill ha det tyst när de kommer hem från skolan. Detta ska jämföras med 40 % av eleverna i Alvesta och 20 % av eleverna i Kosta. Motsvarande upplever 80 % av eleverna i Kosta och 60 % av eleverna i Alvesta att de sällan eller aldrig upplever en ljudtrötthet efter skolan, medan motsvarande siffra i Lammhult A+B är 30 %. Ofta eller alltid Sällan eller aldrig 6 Figur 13: Elevernas upplevelse av att vara trött på ljud och vilja ha det tyst när de kommer hem från skolan (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) För högt ljud i hörlurar Eleverna fick svara på följande fråga: Om du lyssnat på ljud i hörlurar, hur ofta piper eller brusar det i örat efteråt? Runt 80 % av eleverna i Alvesta, 70 % av eleverna i Kosta och 50 % av eleverna i Lammhult A+B har upplevt att det ibland eller ofta piper eller brusar i örat efter att de har lyssnat på ljud i hörlurarna. Ibland eller ofta Aldrig eller sällan 6 Figur 14: Elevernas upplevelse av hur ofta det piper eller brusar i örat efter att de har lyssnat på ljud i hörlurar (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

15 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Sammanfattande diskussion Resultatet i denna rapport är endast representativt för de fyra klasser som deltagit i diskussionerna kring buller i skolan. De ger dock en överblick av hur dessa elever uppfattar sin ljudmiljö och kan användas i diskussioner som syftar till att förbättra bullernivån i skolor på ett mer generellt plan. Resultatet följer liknande mönster som noterats i forskningen (se Hörselhälsa, Arbetsmiljöverket 2004) där t.ex. matsalen anses vara bullrigast och där ljud från andra elever och stolar påverkar barnens koncentrations- och inlärningsförmåga. Att höra vad som sägs i klassrummet Barn har rätt att kunna tillgodogöra sig utbildningen i skolan, där bl.a. att kunna uppfatta vad läraren och andra elever säger är en viktig del av kunskapsinhämtningen. Resultatet visar att mer än vart femte elev i Lammhult upplever det svårt att alltid uppfatta vad läraren säger. Dessutom upplever hälften av barnen, oavsett skola, att det är svårt att höra vad andra elever säger i helklass. En dålig ljudmiljö kan ha negativ påverkan på skolresultat. Alvesta Hälften av eleverna i Alvesta uppger att det är mycket bullrigt i klassrummet, alla elever tycker att det åtminstone ibland är för mycket ljud och hälften av eleverna blir ofta eller hela tiden störd av bullret. De främsta bullerorsakerna är flytt på bord och stolar som ofta eller alltid stör närmare 3/4 av eleverna, samt att andra elever pratar som ofta eller alltid stör hälften av eleverna. Mer än 1/4 av eleverna stör sig ofta eller alltid på ljud utanför klassrummet, vilket framförallt var elever från andra klassrum som passerade. Den bullrigaste platsen i skolan ansågs vara matsalen. Hela 9 av 10 elever ansåg att det var mycket bullrigt i matsalen och hälften ansåg att de ofta eller hela tiden blev störda av bullret i matsalen. De främsta bullerkällorna var skrammel från bestick/tallrikar samt andra elever som sprang omkring och stojade. Hälften av eleverna störde sig på flytt på stolar och bord, samt ljud från bestick och tallrikar. Runt 1/3 av eleverna störde sig på andra elever som pratar. Runt 2/5 av eleverna upplever att de ofta eller alltid är trötta på ljud och vill ha det tyst när de kommer hem ifrån skolan. Det är ett tecken på att bullernivån kan vara något för högt för dessa elever. Kosta Något mer än 1/4 av elever i Kosta tycker att det är mycket bullrigt i klassrummet. Runt 3/4 av eleverna tycker att det ibland är lite för mycket ljud i klassrummet, medan strax under hälften av eleverna tycker att de ofta eller hela tiden störs av bullret i klassrummet. Det är framförallt andra elever som är den största bullerkällan och runt 2/3 av eleverna störs sig ofta eller alltid på att andra elever pratar. Runt 1/3 av eleverna stör sig också ofta eller alltid på ljudet från stolar och bord som flyttas. Eleverna i Kosta ansåg att de två bullrigaste platserna var gymnastiksalen och matsalen. Däremot var det bara runt 1/5 av eleverna som ofta eller hela tiden stördes av bullret i matsalen och det var framförallt andra som pratar som störde. Runt1/4 av eleverna stördes

16 LANDSTINGET KRONOBERG (17) ofta eller alltid av buller från stolar och bord samt bestick och tallrikar. Generellt verkar eleverna i Kosta mindre missnöjda över bullernivån i matsalen jämfört med de andra klasserna. Runt 1/5 av eleverna i Kosta upplever att de är trötta på ljud efter en dag i skolan och vill ha det tyst när de kommer hem. Detta är den lägsta andelen elever bland de skolor som deltagit i denna rapport, men samtidigt tyder det på att en av fem elever upplever för mycket ljudbuller i skolan. Lammhult A Runt 1/3 av eleverna i Lammhult A tycker att det är mycket bullrigt i klassrummet och närmare hälften av eleverna tycker att det är alldeles för mycket ljud. Närmare 3/4 av eleverna upplever att de ofta eller hela tiden blir störda av bullret i klassrummet och alla elever är ense om att det framförallt är ljud utifrån skolgården som är den största bullerkällan som man ofta eller alltid störs av. Runt 2/3 störs även ofta eller alltid av andra elever som pratar, och hälften av eleverna störs ofta eller alltid av flytt på stolar och bord. Om man tittar på resultatet verkar eleverna i Lammhult A ha en mer negativ uppfattning om sin bullersituation i klassrummet jämfört med övriga klasser. Något färre än 4/5 ansåg att matsalen var den bullrigaste platsen i skolan. Runt 4/5 av eleverna ansåg att matsalen var mycket bullrig och de stördes ofta eller hela tiden av bullret i matsalen. De främsta bullerkällorna var andra som pratade eller som sprang omkring och stojade i matsalen. Mer än 4/5 stördes ofta eller alltid av andra elever som pratar, medan runt 1/3 av eleverna alltid stördes av flytt på stolar och bord samt ljud från bestick och tallrikar. Närmare 3/4 av eleverna i Lammhult A upplevde att de var trötta på ljud efter en dag i skolan och ville ha det tyst när de kom hem. Tillsammans med resultatet från eleverna i Lammhult B är detta den största andelen elever som upplever en ljudtrötthet efter skolan. Detta hänger sannolikt ihop med att man upplever en bullrig matsalsmiljö samt konstant känner sig störda av ljud utifrån klassrummet, i kombination av elever som pratar och stör i klassrummet. Lammhult B Runt 1/10 av eleverna i Lammhult B upplever att klassrummet är mycket bullrigt och 1/4 av eleverna anser att det är alldeles för mycket ljud i klassrummet. Hälften av eleverna blir ofta störda av ljudet i klassrummet som till största delen består av andra elever som pratar samt ljud utifrån. Mer än 9/10 av eleverna stör sig ofta eller alltid på att andra elever pratar och 7/10 av eleverna stör sig på ljud utifrån skolgården och barn som passerar i korridorerna. Strax under 7/10 elever ansåg att matsalen var den bullrigaste platsen i skolan. Runt 9/10 elever ansåg att matsalen var mycket bullrig och mer än 3/4 elever kände sig ofta eller alltid störd av bullret. Runt 2/3 av eleverna stördes ofta eller alltid av andra som pratar. Dessutom stördes runt 3/10 av eleverna på buller från flytt på stolar och bord samt bestick och tallrikar. Liksom nämnt ovan upplevde närmare 3/4 av eleverna i Lammhult B att de var ljudtrötta efter skoldagen och ville ha det tyst när de kom hem. Tillsammans med resultatet från eleverna i Lammhult A är detta den största andelen elever som upplever en ljudtrötthet efter skolan. Precis som för Lammhult A hänger detta sannolikt ihop med att man upplever en bullrig

17 LANDSTINGET KRONOBERG (17) matsalsmiljö samt konstant känner sig störda av ljud utifrån klassrummet, i kombination av elever som pratar och stör i klassrummet. Att lyssna med hörlurar Det är oroväckande att så många elever (50-80 %) upplever att det ibland eller ofta piper eller brusar i öronen efter att de lyssnat på ljud i hörlurar. Att det piper eller brusar i öronen på det sättet är kroppens varningssignal om att ljudet är för högt, och vid fortsatt hög ljudnivå är risken för varaktig tinnitus påtaglig. Fortsätter man att utsätta sig för starka ljud försämras dessutom hörseln undan för undan. Om man istället vet att akta sig för höga ljud spar man sin hörsel. Det är viktigt att eleverna får en förståelse för vilken ljudnivå som är lämplig och att barn (och vuxna) inte utsätter sig för så höga ljudkällor att det efteråt piper eller brusar i öronen. Vad kan man göra? Faktorer som att någon pratar för tyst, att andra elever pratar samtidigt eller att andra elever gör störande ljud måste varje enskild lärare hantera löpande i klassen och i matsalen. Det gäller att hitta en nivå på prat och stök i klassen som fungerar i det långa loppet, samt hitta en samsyn med eleverna om vikten av att respektera varandra. Det blir dessutom lätt ett moment 22 där en dålig ljudmiljö i klassrummet bidrar till att eleverna blir tröttare, och tröttare elever bidrar till att man pratar och stökar mer, som i sin tur bidrar till att eleverna blir än tröttare och mer pratiga osv. Om många barn störs av naturligt buller som uppkommer av att man är ett antal personer i rummet, får man fundera över ljudakustiken i klassrummet och matsalen. Ljudabsorberande material i taket och på väggarna, t.ex. gardiner är några åtgärder att fundera på. Det kan även handla om att använda tennisbollar på benen på stolar och bord för att minska dessa ljud, samt ljudabsorberande bordsskivor som minskar buller från pennor och ritmaterial samt ljud från bestick och tallrikar. Om eleverna däremot inte hör vad läraren eller andra elever säger på grund av ljud utifrån klassrummet, som t.ex. andra elever i korridoren eller lekande elever ute på skolgården är det andra former av ljudisolerande åtgärder som behövs, t.ex. bättre ljudisolerande fönster och dörrar. Arbetsmiljöverket ger följande rekommendationer: - Skärma av lokalen, sträva efter att miljön är så behaglig som möjligt - Inte för många elever samtidigt - Sätt tassar (tennisbollar) på stolarna - Vuxna äter tillsammans med elever för att ge måltidsvett och ökad möjlighet till lugn och ro - Akustikbehandling av trapphus och korridorer Avslutningsvis skulle det vara intressant att studera hur elever upplever sin skolmiljö före och efter ljudförbättrande insatser och koppla detta med förmågan att koncentrera sig, trötthet efter skolan och möjligen även effekter på skolresultat.

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare. Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp). Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning

Läs mer

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och

Läs mer

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta:

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Magnus Nyberg Blixt. Lärare, författare, föreläsare!

Magnus Nyberg Blixt. Lärare, författare, föreläsare! * Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare, föreläsare! www.blixtgordon.se www.twitter.com/blixtgordon13 lrbloggar.se/magnus pedagogstockholmblogg.se/mblixt www.blixtgordon.se * Varför? * Läroplanen * Stress?

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)

Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd) ABCDE Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-03-10 Dnr 168-06-403 SDN 2006-03-23 Handläggare: Bengt Hammarlund Tfn: 08 508 06 168 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015 jag tycker om skolan det är jätte bra skolan också alla personalen är mycket bra och alla elever är jättebra - Elev högstadiet skolan är bra alla är snälla och det känns som en stor härlig familj ingen

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Miljöhälsorapport 2017 Buller

Miljöhälsorapport 2017 Buller Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska

Läs mer

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9

Läs mer

Bullersituationen i Göteborg

Bullersituationen i Göteborg Bullersituationen i Göteborg Bullerövervakning Framför allt övervakar vi trafikbuller eftersom det är den typen av buller som människor i städer störs mest av Vägtrafik är mest störande av de olika trafikslagen

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen.

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3 Pedagogiska förutsättningar

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Arbetsmiljön i skolan

Arbetsmiljön i skolan Arbetsmiljön i skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats om man ser till antalet elever och personal. Det finns många olika aspekter som är viktiga för att skolan ska fungera bra. Den här broschyren

Läs mer

Undersökning om ljudmiljön på jobbet:

Undersökning om ljudmiljön på jobbet: 2011-01-31 Undersökning om ljudmiljön på jobbet: Uppsala universitet. En arbetsplatsundersökning genomförd av Novus Opinion på uppdrag av Hörselskadades Riksförbund, HRF. Denna rapport är en del av ljudmiljökampanjen

Läs mer

Arbetsmiljön i skolan

Arbetsmiljön i skolan Arbetsmiljön i skolan Arbetsmiljön i skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats om man ser till antalet elever och personal. Det finns många olika aspekter som är viktiga för att skolan ska fungera

Läs mer

Slutrapport Från Ord till Handling

Slutrapport Från Ord till Handling Slutrapport Från Ord till Handling Mitt namn är Annkin och jag har arbetat i Team med Josefina. Vi är på varsin avdelning på Parkens förskola i Tranås. Detta handlar om Snövit, en småbarnsavdelning. Vårt

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Vår hörsel fungerar bäst utomhus

Vår hörsel fungerar bäst utomhus UTBILDNINGSmiljö Vår hörsel fungerar bäst utomhus Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning. Detta

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer

Läs mer

Bedömning ljud och akustik Biblioteket Sannarpsgymnasiet Halmstads kommun 2013-10-14

Bedömning ljud och akustik Biblioteket Sannarpsgymnasiet Halmstads kommun 2013-10-14 Bedömning ljud och akustik Biblioteket Sannarpsgymnasiet Halmstads kommun 2013-10-14 Inledning... 3 Uppdragsgivare och arbetsställe... 3 Uppdrag... 3 Lagar och regler... 3 Metod... 4 Resultat/kommentarer...

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer

Läs mer

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd CHECKLISTOR OCH ANDRA ANPASSNINGAR Funktionskompetens För att skolan ska vara tillgänglig för alla bör den vara funktionskompetent. Med

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 3 våren 2015

Resultat Jernvallsskolan åk 3 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Jernvallsskolan åk 3 våren 2015 2013 47 svarande av 48 elever, 13 flickor och 34 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 98 % 2014 43 svarande

Läs mer

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför

Läs mer

Vad är viktigt i en bra skola?

Vad är viktigt i en bra skola? Vad är viktigt i en bra skola? För att barnen och eleverna ska trivas Man ska vara snäll mot varandra uppmärksam Fråga om någon vill vara med alla ska få vara med att ha någon att vara med Att man har

Läs mer

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation 2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om

Läs mer

Formgjutna hörselskydd för alla

Formgjutna hörselskydd för alla Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,

Läs mer

Mångsidig, trådlös kommunikationsförstärkare Nu kan du höra:

Mångsidig, trådlös kommunikationsförstärkare Nu kan du höra: Mångsidig, trådlös kommunikationsförstärkare Nu kan du höra: TV Samtal Telefon Mobiltelefon Trådlös flexibilitet HearIt All är en hörsellösning som kommunicerar ljud och tal utan kablar. Med eller utan

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Buller? Vad kan vi göra åt problematiken kring höga ljudnivåer i förskolor, skolor och på fritidshem. 2006-09-07

Buller? Vad kan vi göra åt problematiken kring höga ljudnivåer i förskolor, skolor och på fritidshem. 2006-09-07 Buller? Vad kan vi göra åt problematiken kring höga ljudnivåer i förskolor, skolor och på fritidshem. 2006-09-07 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Tillvägagångssätt Eksjö...3 Fakta buller...5 Enkätresultat...8

Läs mer

Effekterna av bakgrundsbuller b och

Effekterna av bakgrundsbuller b och Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Ljudlig miljö och TAKK-kommunikatör utmaningar och möjligheter

Ljudlig miljö och TAKK-kommunikatör utmaningar och möjligheter Ljudlig miljö och TAKK-kommunikatör utmaningar och möjligheter Ljudmiljöprojekt i förskolan Varje barns rätt till kommunikation Olika förutsättningar Motion Beslut Bullergrupp Kartläggning Handlingsplan

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor 1. TRIVSEL 1.1 Jag trivs med mina kamrater i skolan 4,22 4,51 4,08 4,16 1.2 Jag trivs med lärare och annan personal på skolan 1.3 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan 1.4 Jag tycker att

Läs mer

Ljud och oljud. en skrift om hur du kan skona din hörsel

Ljud och oljud. en skrift om hur du kan skona din hörsel Ljud och oljud en skrift om hur du kan skona din hörsel 1 visste du att ungefär 478 000 svenskar i yrkesverksam ålder, 20 64 år, har nedsatt hörsel (SCB 1998), alltså mer än hälften av landets cirka 900

Läs mer

Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal.

Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal. Teamet Vi som är med i teamet är Jenny Lennings, Ellen Berglund, Åsa Ivarsson och Susanne Blegvad-Jensen. Vi arbetar på Avdelningen Kråkan på Grästorps förskola. Mål Vi vill förbättra ljudmiljön i förskolan.

Läs mer

Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.

Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Den fjärde fredagen i september har utlysts som Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds varje år sedan 2005 hundratals

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu!

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu! Bokföra på nätet Inreda med träpanel nr 4: 2007 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79 ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS ROOMSERVICE PRO # 4 : 2007» ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS PÅ TAPETEN

Läs mer

Dags för en god ljudmiljö i förskolan!

Dags för en god ljudmiljö i förskolan! God ljudmiljö i förskola! 1 Förskolan utgör en av Sveriges största arbetsplatser. Nära en halv miljon anställda och barn vistas på förskola och många utsätts dagligen för höga ljudnivåer. Det är tidigare

Läs mer

Trafikbullerutredning Eskilstuna Centrum, Eskilstuna kommun

Trafikbullerutredning Eskilstuna Centrum, Eskilstuna kommun Uppdrag Eskilstuna Verkmästaren 6 & 7 Beställare Eskilstuna kommun Handläggare Johan Aslan Granskare Jan Pons Rapportnr 1320000242 Datum 2013-05-28 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62

Läs mer

Varför skriker du? Ethel Bunayog Gustavsson. - En kvalitativ studie om ljudnivån på förskolan. Why are you shouting?

Varför skriker du? Ethel Bunayog Gustavsson. - En kvalitativ studie om ljudnivån på förskolan. Why are you shouting? Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete, grundläggande nivå, 15 hp Lärarprogrammet HT 2015 LIU-LÄR-L-EX--16/09--SE Varför skriker du? - En kvalitativ studie

Läs mer

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N Trivselreglerna är uppdelade i tre delar: UPPLÄGG 1. Först finns en presentation av reglerna och konsekvenser om de inte följs. 2.

Läs mer

Vi repeterar de regler som vi kom fram till skulle gälla under elevrådsmöten.

Vi repeterar de regler som vi kom fram till skulle gälla under elevrådsmöten. Elevråd 2016-12-13 Närvarande: Saga 1a, Agnes 1b, Isak 2a, Emelie 2b,Thea 3a, Therese 3b, Tyra 4a, Lowe 4b, Isabella 5a, Max 5b, Hampus 6, Alva 6, Cecilia Jones, Sofia Sundström. Vi börjar med att gå en

Läs mer

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP ENLIGT RUMMETS TYP Rummets användning är avgörande för den akustiska miljö som ska skapas. I rum för tal, såsom klassrum och hörsalar, är det viktigt att säkerställa en god nivå på ljudspridningen medan

Läs mer

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Introduktion Upplever man som förskolepersonal att ljudmiljön är för hög och vill arbeta för förändring i arbets- och inlärningsmiljö, så kan

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER

Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER 38 En alldeles särskild ekokris 3 Avskalat har länge varit den rådande trenden inom restaurangvärlden. Dukarna är nära nog borta,

Läs mer

Buller och hörselskydd

Buller och hörselskydd Buller och hörselskydd Ibland hör man någon säga, visst bullrar det men man vänjer sig. Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad. Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig. De

Läs mer

Mer harmoni Mindre stress

Mer harmoni Mindre stress Mer harmoni Mindre stress I förskola och skola En utbildningsdag för pedagoger till en bättre hälsa och arbetsmiljö för så väl vuxna som barn * Stress, en del av vardagen I den stress vi alla möter varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

Ask a question. Change a life...

Ask a question. Change a life... Ask a question. Change a life... Vad påverkar vårt beteende gentemot kunden? Kunskap våra kunskaper, pedagogiska och tekniska, speglar hur vi bemöter våra kunder. Färdighet självsäkerhet, uttrycker det

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Akustikguiden. www.abstracta.se

Akustikguiden. www.abstracta.se Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat

Läs mer

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent.

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent. Sammanfattning: Vi har kommit fram till att lärarna och eleverna har olika uppfattningar om samma saker t ex hur mycket de få bestämma om hur och vad de få arbeta med. Bakgrund: Vårt preciserade skolplanemål

Läs mer

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

En skolmiljö som inspirerar och motiverar En skolmiljö som inspirerar och motiverar 3 I grunden handlar det om trivsel Första dagen efter sommarlovet. Hela kroppen pirrar av förväntan och nervositet. Att träffa samma lärare och samma kamrater,

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Måltiden ett gemensamt uppdrag Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan

Läs mer

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014 Lisa Johansson Problem med dagens riktvärden och praxis Buller lyfts ofta fram som ett hinder för bostadsbyggande

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Svar från partierna gällande Bromma flygplats

Svar från partierna gällande Bromma flygplats Svar från partierna gällande Bromma flygplats 1. Hur ser du och ditt parti på att minst 8 000 barn i förskola, skola och fritids i Stockholm befinner sig under Swedavias bullermatta med gränsvärde 55dB(A)?

Läs mer

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Bättre arbetsmiljö i öppna landskap Våra ISO-testade skärmar och väggar i glas, trä och textil är framtagna för att skapa en ny ljudkultur

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Praktisk tillämpning av lagstiftning på bullerområdet. Intern remiss. Exempel buller från uteservering på innergård M

Praktisk tillämpning av lagstiftning på bullerområdet. Intern remiss. Exempel buller från uteservering på innergård M Praktisk tillämpning av lagstiftning på bullerområdet Intern remiss Kan gälla både miljöbalken och PBL Alltid specifika frågor Natalii Back Enheten för miljöskydd Tillgång till hela akten Svarar så fort

Läs mer