DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE

Transkript

1 DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017

2 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren fått en allt större roll i grundskolans undervisning. Det hänger naturligtvis samman med den teknologiska utvecklingen och samhällsutvecklingen, där digitala resurser har blivit alltmer tillgängliga via internet och andra digitala medier. Men det är också resultatet av en rad reformer i den danska grundskolan: initiativet Øget anvendelse af it i folkeskolen, användarportalinitiativet, tester av digitala examinationsformer och reformen av lärarutbildningen. Undersökningen ICILS 2013 (Bundsgaard, Pettersson och Puck, 2014) visar att 79 procent av de danska lärarna använder IT i undervisningen minst en gång i veckan, medan 4 procent använder IT mindre än en gång i månaden eller aldrig. Danska lärare använder oftare än lärare i de flesta andra länder IT i undervisningen. Enligt ICILS hänger detta ihop med att danska lärare generellt är positivt inställda till IT i undervisningen. Enligt samma undersökning upplever relativt få lärare bristande digitala läromedel som en barriär. Ändå svarar var fjärde lärare att de aldrig använder interaktiva digitala material i klassen. Flera studier tyder på att bristande IT-kunskaper är ett av de största hindren för en ökad användning av IT i undervisningen. Enligt ICILS 2013 är avsaknaden av kompetensutveckling det som flest lärare pekar på som det största hindret för att använda IT i undervisningen. Enligt TALIS 2013 (Danmarks Evalueringsinstitut, 2013) är användning av IT som pedagogiskt redskap i undervisningen det område där flest lärare anger ett behov av kompetensutveckling. En annan studie, Digitale kompetencer hos velfærdsuddannede (DAMVAD, 2015), visar att 43 procent av nyexaminerade från lärarutbildningen inte har tillräckligt med digital kompetens när de påbörjar sin första anställning.

3 SYFTE Identifiera omfattningen av IT och digitala läromedel i Danmark och Bonnier Education vill stödja och inspirera lärare till att integrera IT och nya idéer i sin undervisning. Som Danmarks största digitala undervisningsförlag bidrar Bonnier Education till att forma utvecklingen och spridningen av digitala läromedel i danska och svenska grundskolor, och har ett intresse i att följa skolans digitalisering. Därför har Bonnier Education bett Epinion att göra en marknadsundersökning om digitalisering i grundskolan i Danmark och. Syftet med marknadsundersökningen är att undersöka spridningen av IT och digitala läromedel i grundskolan i Danmark och och förstå vilka hinder och katalysatorer som finns för en ökad användning av IT i skolan. Undersökningen handlar inte om kundernas upplevelse av Bonnier Educations läromedel, utan om danska och svenska lärares generella upplevelse av digitaliseringen av skolan.

4 METOD Undersökningens målgrupp är lärare som undervisar på grundskola i Danmark eller. Denna rapport fokuserar på det svenska resultatet. Undersökningen genomfördes som en webbenkät där lärare fyllde i ett frågeformulär. Totalt svarade lärare från målgruppen i. Den svenska undersökningen är förmodligen i lägre grad representativ, eftersom den är baserad på ett mindre antal svar. Det måste också antas att lärare som inte använder digitala läromedel är underrepresenterade. Det beror delvis på insamlingsmetoden, som innebar att Bonnier Education gav kontaktinformation till lärare som har registrerat sig för Clio Onlines nyhetsbrev och utifrån data från CRMsystemet. För att kontrollera representativitet har vi i slutet av rapporten jämfört fördelningen av kön och ålder mellan våra stickprov och siffor från Statistiska centralbyrån. Dessa siffror tyder på att studien har ett representativt urval av de svenska grundskolelärarna när det gäller kön och ålder.

5 SLUTSATSER: ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄROMEDEL Digitala läromedel har en betydande roll i grundskolan särskilt i Danmark Digitala läromedel börjar bli en del av vardagen i svenska skolor. Ungefär hälften av de svenska lärarna använder dock fortfarande främst tryckta läromedel. 4 procent av lärarna använder aldrig digitala läromedel, medan 8 procent sällan använder digitala läromedel. Lärarna menar att anledningen till detta primärt är otillräcklig IT-utrustning. Surfplattor är den mest använda enheten men det är också den enhet som fungerar sämst. Digitala läromedel bedöms vara bättre än tryckta läromedel på ett antal punkter. Majoriteten är eniga om att digitala läromedel ger en mer varierad undervisning och gör det lättare att tänka nytt i undervisningen. Nästan hälften av de svenska lärarna uppger att de har tillgång till digitala läromedel i ett av ämnena, så att det är möjligt att använda bara digitala läromedel i det ämnet. Samtidigt menar ungefär en tredjedel att de i liten grad eller inte alls känner att de har tillräcklig åtkomst till digitala läromedel för att uteslutande använda sådana i undervisningen.

6 SLUTSATSER: DRIVKRAFTER OCH BARRIÄRER Topp 5 drivkrafter i 1. Det gör det enkelt att hitta inspiration (58 %) 2. Eleverna är mer engagerade (51 %) 4. Innehållet föråldras inte (42 %) 3. Passar i klassen jag undervisar (41 %) 5. Jag sparar tid på förberedelse (36 %) Topp 5 barriärer i 1. Bristande tillgång till relevanta digitala läromedel (39 %) 2. Instabil eller dålig internetuppkoppling (35 %) 3. Skolans IT-utrustning fungerar inte bra (22 %) 4. Brist på IT-utrustning i skolan (20 %) 5. Elever saknar IT-kompetens (15 %)

7 ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄROMEDEL Hur mycket använder du digitala läromedel?

8 Hvordan er dit brug af digitale og analoge læremidler i undervisningen? MAJORITETEN ANVÄNDER HUVUDSAKLIGEN TRYCKTA LÄROMEDEL MEN KOMPLETTERAR MED DIGITALA LÄROMEDEL En minoritet av lärarna i använder inte digitala läromedel alls. HUR SER DITT ANVÄNDANDE AV DIGITALA OCH ANALOGA LÄROMEDEL I UNDERVISNINGEN UT? 5 45% 4 46% 35% 29% 25% 19% 15% 5% 2% 4% Jag använder endast digitala läromedel Jag använder framförallt digitala läromedel, men använder analoga läromedel som komplement Jag använder digitala och analoga läromedel lika mycket Jag använder framförallt analoga läromedel, men använder digitala läromedel som komplement Jag använder inte digitala läromedel N(SE)=1404

9 Hvor ofte anvender du digitale læremidler i undervisningen 4 AV 10 LÄRARE ANVÄNDER DIGITALA LÄROMEDEL UNDER NÄSTAN ALLA ELLER DE FLESTA LEKTIONER Endast 8 % använder sällan digitala läromedel. HUR OFTA ANVÄNDER DU DIGITALA LÄROMEDEL I UNDERVISNINGEN? 5 45% 49% 4 35% 28% 25% 15% 15% 8% 5% I nästan all undervisning I större delen av undervisningen I någon del av undervisningen Sällan Aldrig Vet inte N(SE)=1343

10 Hvilke medieenheder bruger dine elever, når du underviser med digitale læremidler SURFPLATTA ÄR DEN POPULÄRASTE ENHETEN Den näst populäraste enheten är Chromebook. VILKA PLATTFORMAR ANVÄNDER DINA ELEVER, NÄR DU UNDERVISAR MED DIGITALA LÄROMEDEL? % % 18% 23% 24% Tablets (inkl. Ipads) Stationära datorer Chromebooks Pappersutskrifter Andra, skriv: Vet inte N(SE)=1338

11 CHROMEBOOK ANSES FUNGERA BÄST Nästan 8 av 10 menar att Chromebook fungerar bra eller mycket bra. HUR BRA TYCKER DU ATT DE DIGITALA LÄROMEDLEN FUNGERAR NÄR DINA ELEVER ANVÄNDER FÖLJANDE PLATTFORMAR? (MYCKET BRA OCH BRA) % 75% 7 65% 66% Tablets (inkl. Ipads) Stationära datorer Chromebooks Pappersutskrifter N(SE)=

12 ANLEDNING TILL LÅG ANVÄNDNING: INTE TILLRÄCKLIG IT-UTRUSTNING Det tydligaste hindret bland dem som sällan eller aldrig använder digitala läromedel är skolans bristande ITutrustning. VARFÖR ANVÄNDER DU SÄLLAN ELLER ALDRIG DIGITALA LÄROMEDEL? % 4 35% 19% 17% 16% 12% 8% 6% 6% 5% 1% Skolan har inte tillräckligt med itutrustning Skolans it-utrustning fungerar inte särskilt bra Instabil/dålig internetuppkoppling Det tar lång tid att komma igång med undervisningen när jag använder digitala läromedel Det kräver längre tid att förbereda undervisningen med digitala läromedel än med annat material Jag saknar itkompetens Digitala läromedel är inte lämpliga för de årkurser som jag undervisar Eleverna kan inte nå de dagliga mål jag sätter upp för undervisningen med digitala läromedel Eleverna kan inte nå de uppsatta målen med digitala läromedel Annat, skriv Vet inte N(SE)=178

13 DIGITALA LÄROMEDEL GÖR DET LÄTT ATT HITTA INSPIRATION FÖR UNDERVISNINGEN Ungefär 6 av 10 lärare i svarar att digitala läromedel gör det enkelt att hitta inspiration för undervisningen. Hälften menar också att eleverna engageras mer av digitala läromedel. VARFÖR ANVÄNDER DU DIGITALA LÄROMEDEL? % 51% % 41% 36% 29% 17% 11% 22% 1% De gör det lätt att hitta inspiration till min undervisning Eleverna är mer Innehållet bliver inte engagerade än när jag föråldrat använder analogt material Digitala läromedel är lämpliga för de årskurser som jag undervisar Jag sparar tid på förberedelser Det går fort att komma igång med undervisningen när jag använder digitala läromedel Eleverna når de uppsatta målen lättare än när jag använder annat material Det är billigare att köpa in än analoga läromedel Annat, skriv: Vet inte N(SE)=179

14 DIGITALA LÄROMEDEL BEDÖMS VARA BÄTTRE ÄN TRYCKTA LÄROMEDEL PÅ ETT ANTAL PUNKTER Antalet lärare som föredrar digitala läromedel är i stort sett lika stort som antalet som föredrar tryckta läromedel. Dock menar de att digitala läromedel är bättre än tryckta på flera punkter. Till exempel tycker mer än hälften att digitala läromedel gör det lättare att tänka nytt i undervisningen än med tryckta läromedel. NEDAN BER VI DIG ATT VÄRDERA FÖRDELAR RESPEKTIVE NACKDELAR MED DIGITALA LÄROMEDEL I FÖRHÅLLANDE TILL ANALOGA LÄROMEDEL. ANSER DU ATT DIGITALA ELLER ANALOGA LÄROMEDEL % 27% 18% 42% Digitala läromedel Analoga läromedel Digitala läromedel Analoga läromedel Digitala läromedel Analoga läromedel Digitala läromedel Analoga läromedel Digitala läromedel Analoga läromedel är det enklaste för dig att använda i undervisningen? 4% 57% kräver minst förberedelsetid? ger den mest varierade undervisningen? gör det enklast för dig att vara nytänkande i din undervisning? 2% 23% 6% ger möjligheter till den bästa undervisningen överlag? N(SE)=1404

15 BARRIÄRER Vilka är de största barriärerna?

16 NÄSTAN HÄLFTEN UPPGER ATT DE HAR MÖJLIGHET ATT ANVÄNDA UTESLUTANDE DIGITALA LÄROMEDEL I UNDERVISNINGEN En tredjedel uppger att de bara i liten grad eller inte alls känner att de har tillgång till digitala läromedel så att de kan använda bara digitala läromedel i undervisningen. I HUR HÖG GRAD UPPLEVER DU ATT DU, PÅ DIN SKOLA, HAR TILLGÅNG TILL DIGITALA LÄROMEDEL I EN SÅDAN UTSTRÄCKNING ATT DET ÄR MÖJLIGT ATT UTESLUTANDE ANVÄNDA SÅDANA I UNDERVISNINGEN? 25% 24% 23% 22% 19% 15% 12% 5% I mycket hög grad I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Vet inte 1% N(SE)=1404

17 BRISTANDE TILLGÅNG TILL RELEVANTA DIGITALA LÄROMEDEL ÄR DET STÖRSTA HINDRET Förutom bristande tillgång till relevanta digitala läromedel pekar en tredjedel på en instabil eller dålig internetuppkoppling som hinder. VILKA AV FÖLJANDE MÖJLIGA HINDER FÖR ATT ANVÄNDA DIGITALA LÄROMEDEL UPPLEVER DU SOM DET STÖRSTA? (VÄLJ MAX 3 ALTERNATIV) 45% 4 35% 39% 35% 25% 15% 22% 15% 13% 12% 9% 5% Det saknas tillgång till relevanta digitala läromedel Instabil/dålig internetuppkoppling Skolans it-utrustning fungerar inte bra Skolan saknar itutrustning Eleverna saknar itkompetens Det är alltför tidskrävande för mig som lärare att använda digitala läromedel De digitala läromedlen vi Jag saknar it-kompetens har tillgång till är inte bra Jag saknar kompetens att använda de digitala läromedel vi har tillgång till på skolan N(SE)=1404

18 KOMPETENSUTVECKLING Har du deltagit i kompetensutveckling? Om inte, varför?

19 MAJORITETEN AV LÄRARNA HAR UNDER DE SENASTE TRE ÅREN DELTAGIT I KOMPETENSUTVECKLING AV DIGITALA LÄROMEDEL 65 procent av de svenska lärarna har under de senaste tre åren deltagit i kompetensutveckling. HAR DU INOM LOPPET AV DE SENASTE TRE ÅREN DELTAGIT I KOMPETENSUTVECKLING RÖRANDE ANVÄNDNINGEN AV DIGITALA LÄROMEDEL? % % Ja Nej Vet inte 2% N(SE)=1404

20 BRIST PÅ MÖJLIGHET TILL KOMPETENSUTVECKLING ÄR DEN STÖRSTA ANLEDNINGEN TILL ATT LÄRARE INTE DELTAGIT I KOMPETENSUTVECKLING Omkring 7 av 10 lärare svarade att de inte har erbjudits kompetensutveckling. VARFÖR HAR DU INTE DELTAGIT I KOMPETENSUTVECKLING FÖR ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄROMEDEL INOM LOPPET AV DE SENASTE TRE ÅREN? Jag har inte fått erbjudande om kompetensutveckling 19% Jag har prioriterat kompetensutveckling inom andra områden 12% 12% Jag har inte haft behov av det Jag har inte haft tid för det Jag är nyutexaminerad eller nyanställd på skolan 8% Annat, skriv: Vet inte N(SE)=934

21 SKOLANS LÄRARE BEDÖMS SOM DE SOM MEST PRIORITERAR TID OCH RESURSER FÖR ATT ANVÄNDA DIGITALA LÄROMEDEL PÅ SKOLAN I VILKEN GRAD ANSER DU ATT FÖLJANDE PERSONER PRIORITERAR TID OCH RESURSER TILL ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄROMEDEL, I UNDERVISNINGEN PÅ DIN SKOLA? 6 55% 5 45% 46% 4 33% 28% 16% I mycket hög/i hög grad I mycket hög/i hög grad I mycket hög/i hög grad I mycket hög/i hög grad I mycket hög/i hög grad I mycket hög/i hög grad Skolans lärare Skolans it-vägledare Skolans mediecenter/bibliotek Skolans ledning Skolans ämnesansvarige Kommunen (skolförvaltningen) Vet inte och i någon grad är inte rapporterat N(SE)=1404

22 SKOLANS LEDNING HAR ENLIGT LÄRARNA STÖRST INFLYTANDE PÅ INKÖP Skolans ledning anses ha störst inflytande på inköp av digitala läromedel, medan kommunen beräknas ha näst störst inflytande. I VILKEN GRAD ANSER DU ATT FÖLJANDE PERSONER HAR INFLYTANDE PÅ INKÖP AV DIGITALA LÄROMEDEL PÅ DIN SKOLA? 8 75% % 45% 4 37% 36% 39% 18% 19% 22% 22% 12% 6% I mycket hög/i hög grad Mindre grad/inte alls I mycket hög/i hög grad Mindre grad/inte alls I mycket hög/i hög grad Mindre grad/inte alls I mycket hög/i hög grad Mindre grad/inte alls I mycket hög/i hög grad Mindre grad/inte alls I mycket hög/i hög grad Mindre grad/inte alls Skolans ledning Kommunen (skolförvaltningen) Skolans it-vägledare Skolans ämnesansvarige Skolans lärare N(SE)=1404

23 BAKGRUNDSINFORMATION

24 REPRESENTATIVITET: ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING SVERIGE En jämförelse av fördelningen mellan kön och ålder från vårt stickprov och Statistiska centralbyrån visar att stickproven ligger relativt nära fördelningen av svenska lärare i grundskolan. GENOMSNITTSÅLDER KÖNSFÖRDELNING Man Kvinna 50 45,6 40 Statistiska centralbyrån 24% 76% Denna undersökning 71% 0 medelålder Statistiska centralbyrån Denna undersökning Källa: Statistiska centralbyrån, Källa: Statistiska centralbyrån, 2015.

25 EPINION AARHUS Hack Kampmanns Plads Aarhus C, Denmark T: E: EPINION KØBENHAVN Ryesgade 3F 2200 Copenhagen N, Denmark T: E: