DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE

Transkript

1 DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017

2 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren fått en allt större roll i grundskolans undervisning. Det hänger naturligtvis samman med den teknologiska utvecklingen och samhällsutvecklingen, där digitala resurser har blivit alltmer tillgängliga via internet och andra digitala medier. Men det är också resultatet av en rad reformer i den danska grundskolan: initiativet Øget anvendelse af it i folkeskolen, användarportalinitiativet, tester av digitala examinationsformer och reformen av lärarutbildningen. Undersökningen ICILS 2013 (Bundsgaard, Pettersson och Puck, 2014) visar att 79 procent av de danska lärarna använder IT i undervisningen minst en gång i veckan, medan 4 procent använder IT mindre än en gång i månaden eller aldrig. Danska lärare använder oftare än lärare i de flesta andra länder IT i undervisningen. Enligt ICILS hänger detta ihop med att danska lärare generellt är positivt inställda till IT i undervisningen. Enligt samma undersökning upplever relativt få lärare bristande digitala läromedel som en barriär. Ändå svarar var fjärde lärare att de aldrig använder interaktiva digitala material i klassen. Flera studier tyder på att bristande IT-kunskaper är ett av de största hindren för en ökad användning av IT i undervisningen. Enligt ICILS 2013 är avsaknaden av kompetensutveckling det som flest lärare pekar på som det största hindret för att använda IT i undervisningen. Enligt TALIS 2013 (Danmarks Evalueringsinstitut, 2013) är användning av IT som pedagogiskt redskap i undervisningen det område där flest lärare anger ett behov av kompetensutveckling. En annan studie, Digitale kompetencer hos velfærdsuddannede (DAMVAD, 2015), visar att 43 procent av nyexaminerade från lärarutbildningen inte har tillräckligt med digital kompetens när de påbörjar sin första anställning.

3 SYFTE Identifiera omfattningen av IT och digitala läromedel i Danmark och Bonnier Education vill stödja och inspirera lärare till att integrera IT och nya idéer i sin undervisning. Som Danmarks största digitala undervisningsförlag bidrar Bonnier Education till att forma utvecklingen och spridningen av digitala läromedel i danska och svenska grundskolor, och har ett intresse i att följa skolans digitalisering. Därför har Bonnier Education bett Epinion att göra en marknadsundersökning om digitalisering i grundskolan i Danmark och. Syftet med marknadsundersökningen är att undersöka spridningen av IT och digitala läromedel i grundskolan i Danmark och och förstå vilka hinder och katalysatorer som finns för en ökad användning av IT i skolan. Undersökningen handlar inte om kundernas upplevelse av Bonnier Educations läromedel, utan om danska och svenska lärares generella upplevelse av digitaliseringen av skolan.

4 METOD Undersökningens målgrupp är lärare som undervisar på grundskola i Danmark eller. Denna rapport fokuserar på det svenska resultatet. Undersökningen genomfördes som en webbenkät där lärare fyllde i ett frågeformulär. Totalt svarade lärare från målgruppen i. Den svenska undersökningen är förmodligen i lägre representativ, eftersom den är baserad på ett mindre antal svar. Det måste också antas att lärare som inte använder digitala läromedel är underrepresenterade. Det beror delvis på insamlingsmetoden, som innebar att Bonnier Education gav kontaktinformation till lärare som har registrerat sig för Clio Onlines nyhetsbrev och utifrån data från CRMsystemet. För att kontrollera representativitet har vi i slutet av rapporten jämfört fördelningen av kön och ålder mellan våra stickprov och siffor från Statistiska centralbyrån. Dessa siffror tyder på att studien har ett representativt urval av de svenska grundskolelärarna när det gäller kön och ålder.

5 SLUTSATSER: ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄROMEDEL Digitala läromedel har en betydande roll i grundskolan särskilt i Danmark Digitala läromedel börjar bli en del av vardagen i svenska skolor. Ungefär hälften av de svenska lärarna använder dock fortfarande främst tryckta läromedel. 4 procent av lärarna använder aldrig digitala läromedel, medan 8 procent sällan använder digitala läromedel. Lärarna menar att anledningen till detta primärt är otillräcklig IT-utrustning. Surfplattor är den mest använda enheten men det är också den enhet som fungerar sämst. Digitala läromedel bedöms vara bättre än tryckta läromedel på ett antal punkter. Majoriteten är eniga om att digitala läromedel ger en mer varierad undervisning och gör det lättare att tänka nytt i undervisningen. Nästan hälften av de svenska lärarna uppger att de har tillgång till digitala läromedel i ett av ämnena, så att det är möjligt att använda bara digitala läromedel i det ämnet. Samtidigt menar ungefär en tredjedel att de i liten eller inte alls känner att de har tillräcklig åtkomst till digitala läromedel för att uteslutande använda sådana i undervisningen.

6 SLUTSATSER: DRIVKRAFTER OCH BARRIÄRER Topp 5 drivkrafter i 1. Det gör det enkelt att hitta inspiration (58 %) 2. Eleverna är mer engagerade (51 %) 4. Innehållet föråldras inte (42 %) 3. Passar i klassen jag undervisar (41 %) 5. Jag sparar tid på förberedelse (36 %) Topp 5 barriärer i 1. Bristande tillgång till relevanta digitala läromedel (39 %) 2. Instabil eller dålig internetuppkoppling (35 %) 3. Skolans IT-utrustning fungerar inte bra (22 %) 4. Brist på IT-utrustning i skolan (20 %) 5. Elever saknar IT-kompetens (15 %)

7 ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄROMEDEL Hur mycket använder du digitala läromedel?

8 Hvordan er dit brug af digitale og analoge læremidler i undervisningen? MAJORITETEN ANVÄNDER HUVUDSAKLIGEN TRYCKTA LÄROMEDEL MEN KOMPLETTERAR MED DIGITALA LÄROMEDEL En minoritet av lärarna i använder inte digitala läromedel alls. HVORDAN ER DIT BRUG AF DIGITALE OG ANALOGE LÆREMIDLER I UNDERVISNINGEN? 5 45% 4 46% 35% 29% 25% 19% 15% 5% 2% 4% Jeg bruger kun digitale læremidler Jeg bruger primært digitale læremidler, men supplerer med analoge læremidler Jeg bruger digitale- og analoge læremidler lige meget Jeg bruger primært analoge læremidler, men supplerer med digitale læremidler Jeg bruger slet ikke digitale læremidler N(SE)=1404

9 Hvor ofte anvender du digitale læremidler i undervisningen 4 AV 10 LÄRARE ANVÄNDER DIGITALA LÄROMEDEL UNDER NÄSTAN ALLA ELLER DE FLESTA LEKTIONER Endast 8 % använder sällan digitala läromedel. HVOR OFTE ANVENDER DU DIGITALE LÆREMIDLER I UNDERVISNINGEN? 5 45% 49% 4 35% 28% 25% 15% 15% 8% 5% I næsten alle undervisningstimer I de fleste undervisningstimer I nogle undervisningstimer Sjældent Aldrig Ved ikke N(SE)=1343

10 Hvilke medieenheder bruger dine elever, når du underviser med digitale læremidler SURFPLATTA ÄR DEN POPULÄRASTE ENHETEN Den näst populäraste enheten är Chromebook. HVILKE MEDIEENHEDER BRUGER DINE ELEVER, NÅR DU UNDERVISER MED DIGITALE LÆREMIDLER? % % 18% 23% 24% Tablets (inkl. Ipads) Stationære computere ChromeBooks Udprint Andet, notér: Ved ikke N(SE)=1338

11 CHROMEBOOK ANSES FUNGERA BÄST Nästan 8 av 10 menar att Chromebook fungerar bra eller mycket bra. HVOR GODT SYNES DU, AT DE DIGITALE LÆREMIDLER FUNGERER, NÅR DINE ELEVER ANVENDER FØLGENDE MEDIEENHEDER? (ANDEL GODT ELLER MEGET GODT) % 75% 7 65% 66% Tablets (inkl. Ipads) Stationære computere ChromeBooks Udprint N(SE)=

12 ANLEDNING TILL LÅG ANVÄNDNING: INTE TILLRÄCKLIG IT-UTRUSTNING Det tydligaste hindret bland dem som sällan eller aldrig använder digitala läromedel är skolans bristande ITutrustning. HVORFOR ANVENDER DU SJÆLDENT ELLER ALDRIG DIGITALE LÆREMIDLER? % 4 35% 19% 17% 16% 12% 8% 6% 6% 5% 1% Skolen har ikke tilstrækkeligt itudstyr Skolens it-udstyr fungerer ikke godt nok Ustabil/dårlig internetforbindelse Det tager lang tid at komme i gang med undervisningen, når jeg bruger digitale læremidler Det kræver længere tid at forberede undervisning med digitale læremidler end andet materiale Jeg mangler itkompetencer Digitale læremidler er ikke velegnede på de klassetrin, som jeg underviser Eleverne kan ikke nå de daglige mål, jeg sætter i undervisningen, med digitale læremidler Eleverne kan ikke nå de faglige mål med digitale læremidler Andet, notér: Ved ikke N(SE)=178

13 DIGITALA LÄROMEDEL GÖR DET LÄTT ATT HITTA INSPIRATION FÖR UNDERVISNINGEN Ungefär 6 av 10 lärare i svarar att digitala läromedel gör det enkelt att hitta inspiration för undervisningen. Hälften menar också att eleverna engageras mer av digitala läromedel. HVORFOR ANVENDER DU DIGITALE LÆREMIDLER? % 51% % 41% 36% 29% 17% 11% 22% 1% Det gør det nemt at finde inspiration til min undervisning Eleverne er mere engagerede, end når jeg bruger analogt materiale Indholdet forældes ikke Digitale læremidler er velegnede på de klassetrin, som jeg underviser Jeg sparer tid på forberedelse Det er hurtigt at komme i gang med undervisningen, når jeg bruger digitale læremidler Eleverne når bedre de faglige mål, end når jeg bruger andet materiale Det er billigere at købe ind end analoge læremidler Andet, notér: Ved ikke N(SE)=179

14 DIGITALA LÄROMEDEL BEDÖMS VARA BÄTTRE ÄN TRYCKTA LÄROMEDEL PÅ ETT ANTAL PUNKTER Antalet lärare som föredrar digitala läromedel är i stort sett lika stort som antalet som föredrar tryckta läromedel. Dock menar de att digitala läromedel är bättre än tryckta på flera punkter. Till exempel tycker mer än hälften att digitala läromedel gör det lättare att tänka nytt i undervisningen än med tryckta läromedel. NEDENFOR VIL VI BEDE DIG VURDERE FORDELE OG ULEMPER VED DIGITALE LÆREMIDLER I FORHOLD TIL ANALOGE LÆREMIDLER. MENER DU AT DIGITALE ELLER ANALOGE LÆREMIDLER... (ANDELE DER MENER AT HHV. ANALOGE ELLER DIGITALE ER BEDST) % 22% 27% 18% 43% Digitale læremidler Analoge læremidler Digitale læremidler Analoge læremidler Digitale læremidler Analoge læremidler Digitale læremidler Analoge læremidler Digitale læremidler Analoge læremidler er nemmest for mig som lærer at bruge i undervisningen? 4% 57% kræver mindst forberedelsestid? giver den mest varierede undervisning? gør det nemmest at nytænke min undervisning? 2% 24% 6% giver mulighed for den bedste undervisning alt i alt? N(SE)=1404

15 BARRIÄRER Vilka är de största barriärerna?

16 NÄSTAN HÄLFTEN UPPGER ATT DE HAR MÖJLIGHET ATT ANVÄNDA UTESLUTANDE DIGITALA LÄROMEDEL I UNDERVISNINGEN En tredjedel uppger att de bara i liten eller inte alls känner att de har tillgång till digitala läromedel så att de kan använda bara digitala läromedel i undervisningen. I HVOR HØJ GRAD OPLEVER DU, AT DU PÅ DIN SKOLE HAR ADGANG TIL DIGITALE LÆREMIDLER I ET OMFANG, SÅ DET ER MULIGT UDELUKKENDE AT ANVENDE DIGITALE LÆREMIDLER I UNDERVISNINGEN? 25% 24% 23% 22% 19% 15% 12% 5% I meget høj I høj I nogen I mindre Slet ikke Ved ikke 1% N(SE)=1404

17 BRISTANDE TILLGÅNG TILL RELEVANTA DIGITALA LÄROMEDEL ÄR DET STÖRSTA HINDRET Förutom bristande tillgång till relevanta digitala läromedel pekar en tredjedel på en instabil eller dålig internetuppkoppling som hinder. HVILKE AF FØLGENDE MULIGE BARRIERER FOR BRUGEN AF DIGITALE LÆREMIDLER OPLEVER DU SOM DE STØRSTE BARRIERER? (SÆT MAKS. 3 KRYDS) 45% 4 35% 39% 35% 25% 15% 22% 15% 13% 12% 9% 5% Manglende adgang til relevante digitale læremidler Ustabil/dårlig internetforbindelse Skolens it-udstyr fungerer ikke godt nok Manglende it-udstyr på skolen Eleverne mangler itkompetencer Det er for tidskrævende for mig som lærer at anvende digitale læremidler De digitale læremidler, vi har til rådighed, er ikke gode nok Jeg mangler itkompetencer Jeg mangler kompetencer til at anvende de digitale læremidler, vi har til rådighed på skolen N(SE)=1404

18 KOMPETENSUTVECKLING Har du deltagit i kompetensutveckling? Om inte, varför?

19 MAJORITETEN AV LÄRARNA HAR UNDER DE SENASTE TRE ÅREN DELTAGIT I KOMPETENSUTVECKLING AV DIGITALA LÄROMEDEL 65 procent av de svenska lärarna har under de senaste tre åren deltagit i kompetensutveckling. HAR DU INDEN FOR DE SENESTE TRE ÅR DELTAGET I KOMPETENCEUDVIKLING VEDRØRENDE BRUGEN AF DIGITALE LÆREMIDLER? % % Ja Nej Ved ikke 2% N(SE)=1404

20 BRIST PÅ MÖJLIGHET TILL KOMPETENSUTVECKLING ÄR DEN STÖRSTA ANLEDNINGEN TILL ATT LÄRARE INTE DELTAGIT I KOMPETENSUTVECKLING Omkring 7 av 10 lärare svarade att de inte har erbjudits kompetensutveckling. HVORFOR HAR DU IKKE DELTAGET I KOMPETENCEUDVIKLING VEDRØRENDE BRUGEN AF DIGITALE LÆREMIDLER INDEN FOR DE SENESTE TRE ÅR? Jeg har ikke fået tilbud om kompetenceudvikling 19% 12% 12% Jeg har prioriteret Jeg har ikke haft behov for det Jeg har ikke haft tid til det Jeg er nyuddannet eller nyansat kompetenceudvikling inden for på skolen andre områder 8% Andet, notér: Ved ikke N(SE)=934

21 SKOLANS LÄRARE BEDÖMS SOM DE SOM MEST PRIORITERAR TID OCH RESURSER FÖR ATT ANVÄNDA DIGITALA LÄROMEDEL PÅ SKOLAN I HVILKEN GRAD MENER DU, AT FØLGENDE PERSONER PRIORITERER TID OG RESSOURCER TIL BRUG AF DIGITALE LÆREMIDLER I UNDERVISNINGEN PÅ DIN SKOLE? 6 55% 5 45% 45% 4 11% 13% 16% 32% 33% 17% 28% 22% Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Skolens lærere Skolens it-vejledere Skolens PLC/mediecenter/bibliotek Skolens ledelse Skolens fagudvalg Kommunen (skoleforvaltningen) Ved ikke og nogen er ikke rapporteret N(SE)=1404

22 SKOLANS LEDNING HAR ENLIGT LÄRARNA STÖRST INFLYTANDE PÅ INKÖP Skolans ledning anses ha störst inflytande på inköp av digitala läromedel, medan kommunen beräknas ha näst störst inflytande. I HVILKEN GRAD MENER DU, AT FØLGENDE PERSONER HAR INDFLYDELSE PÅ INDKØB AF DIGITALE LÆREMIDLER PÅ DIN SKOLE? 8 76% % 4 36% 35% 39% 18% 22% 23% 12% 6% Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Meget eller høj Mindre eller ingen Skolens ledelse Kommunen (skoleforvaltningen) Skolens it-vejledere Skolens fagudvalg Skolens lærere Skolens PLC/mediecenter/bibliotek N(SE)=1404

23 BAKGRUNDSINFORMATION

24 REPRESENTATIVITET: ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING SVERIGE En jämförelse av fördelningen mellan kön och ålder från vårt stickprov och Statistiska centralbyrån visar att stickproven ligger relativt nära fördelningen av svenska lärare i grundskolan. SAMMENLIGNING AF GENNEMSNITSALDER SAMMENLIGNING AF KØNSFORDELING Mand Kvinde 50 45,6 40 Statistiska centralbyrån 24% 76% Nærværende undersøgelse 71% 0 Gennemsnitsalder Statistiska centralbyrån Nærværende undersøgelse Kilde: Statistiska centralbyrån, Kilde: Statistiska centralbyrån, 2015.

25 EPINION AARHUS Hack Kampmanns Plads Aarhus C, Denmark T: E: EPINION KØBENHAVN Ryesgade 3F 2200 Copenhagen N, Denmark T: E: