Nordiskt läroplansseminarium Förberedelseuppgift Sverige

Transkript

1 Nordiskt läroplansseminarium Förberedelseuppgift Sverige 1. Hvad skal eller bør læseplanen som minimum indeholde? Vi bør tage udganspunkt i, hvad formålet med læseplanen er. Läroplanen Läroplanen är ett styrmedel för utbildningen och kan beskrivas som samhällets bedömning av vilka kunskaper och värden den uppväxande generationen behöver för sitt framtida liv i samhället, för sin personliga utveckling och för vidare studier. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och en livslång lust att lära samt förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. 1 Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen. 2 Vad utbildning i djupare mening är beskrivs i läroplanen, Lgr 11: Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk och kunskaper från en generation till nästa. Läroplanens innehåll Läroplanen är målstyrd och omfattar generella beskrivningar av värdegrund och kunskapssyn samt vilka övergripande mål som finns för utbildningen. De övergripande målen täcker in EU:s och OECD:s åtta nyckelkompetenser. Läroplanen omfattar också ämnesspecifika delar där syftet med undervisningen i olika ämnen anges samt vilka förmågor (kompetenser) eleverna ska ges möjlighet att utveckla, vilket innehåll de ska möta och bedömningens inriktning i de olika ämnena. Hur undervisningen ska organiseras och genomföras samt vilka lärverktyg som ska användas är skolans och lärarens ansvar, vilket innebär att läroplanerna inte omfattar metodanvisningar. Syftet med läroplanen I skollagen anges att det ska finnas en läroplan, men inte direkt syftet med den. Varför det finns en läroplan och syftet med den och dess olika delar är en viktig utgångspunkt för arbetet med att formulera ett innehåll i läroplanen och för att utvärdera effekten av läroplanen. I arbetet med att formulera texter bör, förutom det innehåll som skrivs fram även disposition av innehåll och språk beaktas. 1 Skollagen 1 kap. 4 2 Skollagen 1 kap.11 Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 2. Hvilke er de mest centrale eller basale forhold der gør sig gældende i forbindelse med implementeringen af læreplanen? Implementering kan definieras som processen mellan politiska beslut och deras realisering. De aktörer som ska genomföra läroplanen behöver kunna, vilja och förstå för att beslutet ska bli verklighet enligt intentionen. Lärarna har det yttersta ansvaret för att genomföra läroplanen i sin undervisning och måste följaktligen kunna, vilja och förstå. Det gör dem centrala i implementeringen av läroplanen. Vi vill lyfta fram vikten av att lärarna förstår läroplanen, de måste kunna läsa planen och se framför sig hur de ska omsätta innehållet i sin undervisningspraktik. Lärarna behöver kunna göra en professionell tolkning och omsätta läroplanen i praktiken. Om en stor andel lärare saknar pedagogisk högskoleutbildning ställer det större krav på implementeringsinsatser från bland annat Skolverkets sida. Det kanske till och med påverkar hur man kan utforma en läroplan. Om lärarna kan genomföra läroplanen som det är avsett påverkas naturligtvis även av de förutsättningar som den skolhuvudman och rektor där de är verksamma ger dem. Det kan exempelvis handla om att få tillräckligt med tid för att kunna behandla innehållet i läroplanen och möjlighet till kollegialt samarbete. Men det kan även handla om andra förutsättningar för verksamheten såsom elevsammansättningen i skolan eller barngruppernas storlek i förskola och fritidshem. Det spelar också roll i vilken utsträckning lärarna har motivation och vilja att använda läroplanen. Vilka implementeringsinsatser som behövs, när och av vilken omfattning måste styras av den förändring i läroplanen som görs och förutsättningar för mottagandet. Inför implementeringen av en ny eller reviderad läroplan är det värdefullt att tänka igenom vilka krav den ställer på mottagarna, både lärare och huvudmän. Innebär det nya att man kommer behöva organisera om sig hos huvudmännen eller kommer det att kräva kompetensutveckling för lärare? Kan huvudmännen och lärarna behöva stöd i hur de ska förstå/tolka läroplanen? Bedömer man att det nya kommer att tas emot väl? 3. Hvilken betydning har det tværfaglige samarbejde i skolen, hvorfor er det vigtigt for læringsudbyttet, at fagene i skolen samarbejder, og kan eller bør læseplanen være medvirkende til at styrke det tværfaglige samarbejde og hvordan kan den gøre det? Läroplanstexterna beskriver skolans ansvar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem samt betonar att skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet och skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass

3 som enskilt. Lärarna ska dessutom sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Det står i läroplanen ( Lgr11, 2.2) att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (tvaerfagligt) Läroplanen slår också fast att rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. (Lgr 11, 2.8) De motiv som kan skönjas till läroplanens skrivningar om ämnesövergripande arbete handlar om elevernas möjlighet att uppfatta sammanhang och utveckla en helhetssyn. Mer detaljerade än så är inte regleringarna kring tvaerfagligt samarbete. De svenska läroplanerna är målstyrda och generellt mycket återhållsamma med att reglera hur undervisningen ska organiseras och genomföras. Styrdokumenten ger därmed stor frihet till skolorna att utifrån sina förutsättningar organisera arbetet så att riktlinjerna efterlevs. Periodvis har det förekommit stora satsningar för att främja ämnesövergripande undervisning på huvudmanna-, skol- och arbetslagsnivå. Argumenten bakom har handlat om att stärka helhetssyn, sammanhang och verklighetsanknytning i undervisningen. De senaste åren har ämnesövergripande undervisning ofta kopplats samman med entreprenöriellt och värdeskapande lärande. Staten har dock inte funnit det möjligt eller önskvärt att ytterligare reglera ämnesövergripande undervisning. Skolverket har dock genomfört insatser och tagit fram material på skolutvecklingsområdet som kan fungera som inspiration och vägledning för skolor och arbetslag som vill utveckla arbetet med ämnesövergripande undervisning. Exempel:

4 4. Hvem har ansvaret for og ser til, at undervisningsmaterialet opfylder læseplanens formål og krav om kompetencer og fagligt indhold? Urvalet av vilka läromedel som används i undervisningen i Sverige är idag helt decentraliserat och avgörs på skolorna. Läraren är ansvarig för urval av metoder och ingen läromedelsgranskning sker i Sverige nuförtiden. Kvalitetssäkringen ligger på lärarna och indirekt på lärarutbildningen att man utbildar lärare till att kunna göra bra kvalitetsgranskningar av läromedel och att göra lärarna medvetna om att ingen annan granskar kvaliteten på läromedel. Ingen centralt fastställd definition av undervisningsmaterial ( läromedel ) finns idag men i skolförordningen från 1971 beskrevs läromedel som "alla de resurser som kan användas i en undervisningssituation". Begreppet "basläromedel" användes senare och innefattade läroböcker som kursböcker, textböcker och Bibeln, men även talböcker och arbetsinstruktioner. I läromedelsbegreppet ryms idag även texter eller andra former av representationer i radio, TV, film, tidning, teater, serier, spel/digitala spel och datorer. Mellan 1938 och 1974 granskade staten i förväg alla läroböcker som användes i undervisningen oavsett ämne. Man granskade bland annat böckernas överensstämmelse med kursplaner, språk och objektivitet. Från 1974 granskades enbart läroböcker i samhällsorienterande ämnen försvann statens möjlighet att godkänna eller underkänna ett läromedel, men man hade fortfarande möjlighet att avge ett omdöme om det. När Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation lades ner 1991 försvann även denna granskning. Det har därefter inte funnits någon statlig förhandsgranskning av läromedlen. Forskning visar att det varierar i vilken utsträckning läromedel styr undervisningen. I vissa ämnen är läromedlet, oftast en lärobok, ryggraden i hela undervisningen, medan man i andra ämnen använder läromedlen som referenser att hämta fakta ur. Studier från såväl Sverige som Norge visar också att få lärare väljer att arbeta helt utan läroböcker. En stor andel av lärarna planerar undervisningen efter läroboken. Generellt har läromedel visat sig vara mer styrande i naturorienterande ämnen och matematik och mindre i samhällsorienterade ämnen. Studier har visat att läraren har stor betydelse för till vilken grad läroboken är styrande i undervisningen. Myndigheterna är styrda av regeringens uppdrag och i vissa undantagsfall får skolmyndigheterna i uppdrag att ta fram läromedel. Ett exempel var att ta fram läromedel i de nationella minoritetsspråken som Skolverket fick parallellt med uppdraget att ta fram kursplanerna. Både modersmålslärare och företrädare för nationella minoriteter hade efterlyst nya undervisningsmaterial, och marknaden för läromedel i minoritetsspråken är troligen inte tillräckligt stor för att intressera de privatägda läromedelsförlagen. Läromedlen har producerats av erfarna modersmålslärare i nära

5 samarbete med Skolverket och lärosäten som har bidragit med språkvetenskaplig kompetens På hvilken måde bliver den faglige vejledning knyttet til udvikling og implementering af læseplanen? Implementering omfattar en rad aktiviteter i syfte att göra en läroplansförändring känd, accepterad och använd. För att göra förändringar kända hos målgruppen används olika kanaler för information, till exempel webb, broschyrer, webbinarier och konferenser. Informationen riktas till olika målgrupper. Det kan vara rena informationsmaterial eller vara Kommentarmaterial och Allmänna råd som stödjer rektor och lärare i förståelsen av läro- och kursplaner. Allmänna råd tas fram för att tydliggöra regleringar, t.ex att förtydliga läroplanen. Kommentarmaterial, som riktar sig till lärare och rektorer och som ofta tas fram till kursplanerna ger en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i olika ämnens kursplaner. För att stödja målgruppernas förståelse för läroplanen samt hur läroplanens innehåll används i praktiken genomförs olika insatser riktade till rektor, lärare och övrig personal. Skolverket erbjuder både kompetensutveckling inom ramen för Nationella skolutvecklingsprogram (NSP) och annan kompetensutveckling för att höja och komplettera rektors och lärares kompetens. Fortbildningsinsatser inom särskilda ämnen eller ämnesövergripande områden, till exempel matematiklyftet, naturvetenskaps- och tekniksatsningen och läslyftet används som plattformar för att implementera läroplanen. Andra utgångspunkter för dessa insatser är att insatserna ska vara forskningsbaserade och bygga på verksamhetens behov. Ett exempel på vilka implementeringsinsatser som genomförts vid läroplansförändringar som gjorts när den digitala kompetensen förtydligades i läro-, kurs- och ämnesplanerna: Information om förändringar lades ut på Skolverkets hemsida, Skolverket har deltagit och deltar i en rad konferenser i olika sammanhang och talar om digital kompetens i läroplanerna. Ett generellt kommentarmaterial har tagits fram och ämnesspecifika material har reviderades för att ge ytterligare bakgrund till skrivningar om digital kompetensen. Den kompetensutveckling som erbjuds med början från hösten 2017 är Leda digitalisering för rektorer samt för lärare Undervisning och lärande med digitala verktyg. Dessutom erbjuds lärare i matematik, NO- ämnen och teknik speciell kompetensutveckling i programmering i respektive ämne.

6 6. Hvem er det, som i praksis står for formuleringen af de faglige mål i læseplanen, og hvordan bliver disse personer eller instanser valgt eller udpeget? Vi tænker på faglige og andre mulige kriterier, der bliver stillet. I regel formuleras merparten av ämnenas kursplaner av de lärare, ämnesdidaktiker och ämnessakkunniga som Skolverket rekryterar som experter. För varje ämne formas en externt rekryterad arbetsgrupp som består av fyra-fem personer, en blandning av lärare från grundskolan, ämnesdidaktiker och ämnessakkunniga. Personerna väljs ut av Skolverkets ämnesansvariga undervisningsråd för att representera olika erfarenheter, teoribildningar och forskningsmiljöer. En strävan är att varje arbetsgrupp ska ha en referensgrupp till sitt förfogande. Referensgruppen består av upp till 15 personer med kompetensprofiler liknande arbetsgruppens. Dess funktion är att ge arbetsgrupperna återkoppling på olika versioner av kursplaneutkasten. Under revideringsarbetet 2009 lades utkasten vid tre tillfällen ut på webben för återkoppling från externa referensgrupper, myndigheter, NGO:s och allmänheten. Transparensen i processen syftade både till att kvalitetssäkra utkasten och till att påbörja implementeringen av styrdokumenten bland lärarna. Inför redovisningen av uppdraget bearbetas förslagen av Skolverkets ämnesansvariga undervisningsråd, kvalitetsredaktörer och jurister. Efter redovisningen behandlas de av Utbildningsdepartementet. I slutändan är det regeringen som beslutar om grundskolans kursplaner, samt om gymnasiegemensamma ämnen.