Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Transkript

1 Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal

2 Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder

3 Forskning Utbildning Drakrosetter

4 PIRLS-rapporten 2006 (Progress in International Reading Literacy Study) Läsförmågan hos elever i årskurs 4 - i Sverige och i världen Består av två delar: Lästest (berättande och beskrivande) Enkäter (föräldrar, lärare, skolledare)

5 PIRLS 2006

6 Forskningsbakgrund LÄSA Hur står det till med svenska elevers läsförmåga?

7 Resultat PIRLS 2006 Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv Flickor når ett bättre läsprovsresultat än pojkar Skillnaden mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl är relativt små En tillbakagång i elevernas läsprovsresultat har skett mellan 2001 och 2006 Tillbakagången slår inte generellt, utan det är de starka och mycket starka läsarna som blivit färre

8 Resultat PIRLS % av alla svenska elever når en låg men grundläggande läsförmåga Fler barn kommer till skolan i årskurs 1 med erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter och kan läsa och skriva ord och enkla meningar

9 Nationella prov år 3 vt-09 98% av eleverna har grundläggande färdigheter i läsning Flickor har lyckats betydlig bättre än pojkar Flickor med invandrarbakgrund har lyckats bättre än pojkar generellt Elever med högutbildade föräldrar har lyckats bättre Från föreläsning med Elisabeth Berg

10 Utmaningar för Sverige (Pirls, 2006) Ge elever möjligheter att utveckla en bred repertoar av läsarter, dvs. genrer Ta vara på de kunskaper barn har med sig in i skolan och bygga vidare på dem Motivera elever att läsa längre och mer komplexa texter Göra elever nyfikna på det främmande och det nya Ge lärare kompetensutveckling inom läs- och skrivområdet

11 Lärares kompetensutveckling bör handla om: Läsförståelsestrategier Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden High literacy - undervisning (formalisering och funktionalisering i balans) Uppföljning av elevers läsutveckling Flerspråkighet, andraspråksinlärning och modersmålets betydelse Specialpedagogik Pirls, 2006

12 Läs och skrivinlärning genom erfarenhetsutbyte.

13 Mål och syfte Öka måluppfyllelsen i svenska Ta vara på den samlade kompetensen.

14 Målgrupp

15 Yttre ramar 10 kurstillfällen Mölndals museum Alla deltagare får vikarie. Referensgrupp med tre erfarna pedagoger.

16 Genomförande Inventering i lärgrupper Erfarenhetsutbyte i lärgrupper Workshops där deltagarna visar olika metoder/ material Mini-föreläsningar Externa och interna föreläsare.

17 Innehåll Språklig utveckling Fonologisk medvetenhet, Bokstavsinlärning, Läsmodeller och metoder Läsflyt och läsintresse Skrivprocesser Läs- och skrivsvårigheter Tvåspråkighet Ledarskap i klassrummet

18 Effekter Citat: Du kan använda vilken metod du vill så länge du vet varför och kan motivera det. Inte kasta ut gamla lärdomar utan blanda gamla och nya. Vi har mer kunskap än vi tror. Jag känner mig trygg inför höstterminen då jag ska ta emot årskurs1 Jag känner mig stärkt i min lärarroll och har fått mycket inspiration

19 Konsensusprojektet Vad är forskarna eniga om när det gäller läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter? Lärarens kompetens avgörande. Behärska många metoder avgörande för en framgångsrik läs- och skrivinlärning

20 Föreläsningar och lärande samtal Framtiden Träff i lärgrupper Examination Besöka varandra Stöd till skolor i adekvata mätmetoder

21 Nya språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-5

22 Uppsala universitet Projektledning Birgitta Garme, Institutionen för nordiska språk Caroline Liberg, Institutionen för didaktik Projektgrupp Institutionen för didaktik: Elisabeth Berg Barbro Hagberg-Persson Kerstin Lagrell Majken Sköld Holm

23 Materialets syften Diagnostisera elevens starka och svaga sidor Visa hur långt eleven nått i sin kunskapsutveckling mot kursplanens uppnåendemål och strävansmål Ge läraren analysverktyg för att kartlägga elevens förkunskaper och brister inom det aktuella kunskapsområdet Ge exempel på hur undervisningen kan stödja elevens utveckling

24 Utgångspunkter Elevernas läs- och språkutveckling dokumenteras genom att: läraren genom systematiska observationer iakttar elevernas förhållningssätt på de områden som har betydelse för språkutvecklingen eleven görs delaktig i samtalen kring den egna språkutvecklingen.

25 Materialet består av tre delar Lärarhandledning med observationspunkter och avstämningar Lärarmatriser Elevernas observationsschema Min språkutveckling

26 Elevmaterialet Min språkutveckling A Observationspunkter Läsa- skriva a:1 a:4 mot AVSTÄMNING A Läsa a:1 Jag tycker om att lyssna på högläsning Tala-samtala-lyssna ligger i jordmånen

27 Mot avstämning B, C och D D B C

28 Lärarmatriser: översikter

29 Varje observationspunkt har följande rubriker: Observationspunkt Notera i vilken utsträckning eleven: Undervisningen ger exempelvis utrymme för:

30 Exempel: Observationspunkt a:2, läsa Eleven läser både på och mellan raderna vid lärarens högläsning. Jag förstår vad boken handlar om när någon läser för mig.

31 Uppmärksamma och notera om eleven: tar hjälp av bilder, sina förkunskaper och tidigare erfarenheter för att tolka och förstå en text, drar slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten, drar slutsatser eller gör goda gissningar om det som inte är uttalat i texten.

32 Undervisningen ger exempelvis utrymme för gemensam läsning och samtal genom att: Bygga förförståelse genom att läsa rubriker, se på bilder och samtala om texten före eller under högläsning Återberätta delar av handlingen och/eller försöka förutsäga vad som kommer att hända under och efter högläsning Uttrycka sina inre föreställningar av det lästa genom olika medier t.ex. musik, rörelse eller bild resonera om och hitta på alternativa slut på en berättelse eller saga,...

33 Avstämning C (avspeglar målen åk.3) Observationspunkter läsa/skriva c:1 c:4 leder till Avstämning C: Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser

34 Avstämning D (möter målen i åk.5) Observationspunkter läsa/skriva d:1 d:4 leder till Avstämning D: Eleven läser obehindrat med förståelse Jag kan läsa och förstå olika slags texter och förstår att de har olika syften

35 Lärarmatris Individuell för varje elev

36 Lärarmatris Klassöversikt

37 Om läsning handlar om att gå på inre upptäcksfärd, så handlar läsundervisning om att utrusta resenärerna, visa hur man kan använda en karta, ge dem nycklar till äventyret och sagan, stödja dem när de far vilse och tar omvägar tills barnet klarar sig på egen hand med kartan. Källa: Zimmerman & Keene. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos