Nya språket lyfter! Innehåll
|
|
- Andreas Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nya språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 1-6 Innehåll Forskningsbakgrund läsning Genomgång av observationsmaterialet Konkretisering av observationspunkterna i Uppdrag Språklyft 1 Elisabeth Berg Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
2 Språkutveckling TALA/SAMTALA LYSSNA LÄSA SKRIVA Vad säger forskningen?
3 Litteratur Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket, stärk lärandet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet Hallgren & Fallgren Elisabeth Berg
4 Forskningsbakgrund LÄSA Hur står det till med svenska elevers läsförmåga?
5 Nationella proven årskurs 3 (2011) 97% av eleverna har grundläggande färdigheter i läsning Flickor har lyckats betydligt bättre än pojkar Elever med högutbildade föräldrar har lyckats bättre... (Skolverket: Ämnesproven i grundskolans årskurs 3 en redovisning av genomförandet 2011)
6 PIRLS-rapporten 2006 (Progress in International Reading Literacy Study) Mäter den självständiga läsförmågan hos elever i årskurs 4 - i Sverige och i världen Består av två delar: - Lästest (berättande och beskrivande) - Enkäter (föräldrar, lärare, skolledare)
7 Läsförståelse PIRLS 2006 Fyra olika förståelseprocesser: Uppmärksamma och återge explicit uttryckt information Dra enkla slutsatser Tolka och integrera idéer och information Granska och värdera innehåll, språk och textelement
8 Resultat PIRLS 2006 Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv Flickor når ett bättre läsprovsresultat än pojkar Skillnaden mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl är relativt små En tillbakagång i elevernas läsprovsresultat har skett mellan 2001 och 2006 Tillbakagången slår inte generellt, utan det är de starka och mycket starka läsarna som blivit färre
9 Pirls % av alla svenska elever når en låg men grundläggande läsförmåga Fler barn kommer till skolan i årskurs 1 med erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter och kan läsa och skriva ord och enkla meningar
10 High literacy -undervisning Judith Langer (1999, 2004) visar i en stor studie av skolor i USA att undervisningen i klasser i vilka eleverna klarar uppsatta mål på ett bättre sätt än förväntat karaktäriseras av high literacy -undervisning. I de skolor där eleverna klarar uppsatta mål sämre än förväntat, är undervisningsprogrammen oftast antingen - endast FUNKTIONALISERAD eller - endast FORMALISERAD
11 Språksyn - undervisningssyn Formalisering Funktionalisering Traditionell språksyn Språksynen i Lpo 94 och Lgr 11 Språket form skiljs från dess innehåll och övas separat d.v.s. olika delfärdigheter kan tränas isolerat från innehåll och äkta kommunikation. Reproduktion av kunskaper Eleverna tränas i en bestämd ordningsföljd där olika färdigheter antas bygga på varandra en kunskapsbit i taget; från delar till helhet Synen att formmedvetande underlättar språkanvändningen på sikt Produkten det färdiga resultatet i fokus Språkanvändning i för eleven meningsfulla situationer där kommunikationssituationen och mottagare betonas Egen produktion av texter Olika språkliga färdigheter utvecklas i tillämpade autentiska situationer då eleverna undersöker verklighet och omvärld; kopplingar till elevernas föreställningsvärld och vardag Sammanhang i undervisningen; från helhet till delar Processen och innehållet i fokus
12 High literacy -undervisning Färdigheter som ska läras är integrerade i en helhet, men studeras också separat i väl strukturerade undervisningssammanhang Förberedelse av prov och test är integrerade i den reguljära undervisningen Tydliga kopplingar görs mellan ämnen i skolan och ämnen utanför skolan och till elevernas egna erfarenheter och deras erfarenheter från andra lektioner och tidigare erövrade kunskaper Metakognitiva strategier för hur man tänker, hur man planerar och organiserar sitt arbete osv. lärs ut på ett tydligt sätt När eleverna uppnått ett mål och lärt sig det som ska läras, för läraren dem vidare in i en ännu djupare förståelse och genererande av ytterligare nya tankar och idéer Judith Langer (1999, 2004)
13 Vygotskijs kreativitetsbegrepp reproduktion kreativitet (kunskapsproduktion, kombinatorisk förmåga) 13
14 Formalisering funktionalisering
15 Den oändligt vackra Prinsessan Badru l-budur
16
17 Legenden om S:t Göran och draken
18 Att bygga upp ordförråd
19 Från form till funktion Från reproduktion till kunskapsproduktion
20
21 Lärares kompetensutveckling Undervisning i och om läsförståelsestrategier Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden Kunskaper om high literacy -undervisning (formalisering och funktionalisering i balans) Uppföljning av elevernas läsutveckling Större kunskaper om flerspråkighet, andraspråksinlärning och modersmålets betydelse Specialpedagogik (Pirls, 2006)
22 LÄSNING
23 Hur gör man när man läser? POSTKEYNESIANISM Helordsmetod (ortografisk läsning) Ljudning (fonologisk läsning/grammatisk läsning) Förförståelse Bilden
24 Steg i läsutvecklingen Imitation av läsbeteende (lekläsning) Återberättande med hjälp av minnet och bilder Logografisk helordsläsning Fonologisk läsning = ljudning = avkodning=grammatisk läsning Ortografisk helordsläsning (automatiserad läsning)
25 Resultatet av en undersökning
26 Det räcker inte med avkodningsstrategier! Många barn läser flytande utan engagemang Många barn läser flytande utan att kunna återge det de har läst Många barn vet inte när de förstår eller inte förstår en text Många barn vet inte vad de förväntas begripa när de läser Många barn vet inte att en text förväntas ha en mening
27 - Hur kan vi hjälpa våra elever med detta?
28 Det räcker inte med avkodningsstrategier! METAKOGNITIVA LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Att bygga mentala scheman: Text till själv Text till text Text till författare Text till världen
29 Att skapa inre bilder Att återberätta Att göra inferenser Att syntetisera Att ställa frågor på olika nivåer Att använda olika hållpunktsstrategier när problem uppstår
30 MELLAN RADERNA. Strategier för en tolkande läsundervisning. Britta Stensson Stensson utgår från Tankens mosaik, men ger exempel utifrån svensk litteratur.
31 TEXTSAMTAL
32 Varför dokumentation av elevers kunskaper? Eleven: För att se sin egen utveckling Läraren: För att kunna planera sin undervisning på rätt nivå och ge eleverna utmaningar Föräldrar: För att kunna stödja sina barn i språkutvecklingen För att man måste: från vt 2006 skriva individuella utvecklingsplaner (IUP) från ht 2008 utforma skriftliga omdömen
33 Summativ eller formativ bedömning? Summativ bedömning Kunskapsbedömning här-och-nu (främst kontroll) Produkten i fokus Läraren bedömer på egen hand Lärande och bedömning skiljs åt Ex. veckans ord Formativ bedömning Fokus på utveckling framåt Främja och diagnostisera lärande Processen i fokus Lärare och elever bedömer tillsammans Ex. portfolio, Nya Språket Lyfter!
34 Uppsala universitet Projektledning Caroline Liberg Projektgrupp Elisabeth Berg Barbro Hagberg-Persson Kerstin Lagrell Majken Sköld Holm Jenny Wiksten Folkeryd
35 Centralt innehåll och kunskapskrav i progression
36 Materialets syfte Materialets syfte är att stödja lärarens bedömning av: Elevens kunskapsutveckling i förhållande till de båda ämnenas syften och kunskapskrav Elevens förkunskaper och vad som behöver utvecklas inom det aktuella kunskapsområdet Materialets syfte är dessutom att utifrån kursplanernas centrala innehåll, lyfta fram undervisningens betydelsefulla roll.
37 Materialet består av tre delar Lärarhandledning med observationspunkter och avstämningar Lärarmatriser Observationsschema för Min språkutveckling årskurs 1-6 Till materialet finns även en studiehandledning med diskussionsfrågor & Bedömning>Grundskoleutbildning>årskurs 1-3 eller årskurs 4-6>svenska och svenska som andraspråk
38 Nivåer A B C D E F Innehåll Att ta de första stegen Att känna igen sig i text Att koppla ljud till tecken Observationspunkter A Avstämning A Att gå vidare när läs- och skrivkoden är knäckt Att läsa och förstå och att skriva så andra förstår Att utveckla olika strategier för läsning och skrivning Observationspunkter B Avstämning B Att läsa och skriva för att uppleva och lära Observationspunkter C Avstämning C Att ta nya och stora steg i läs- och skrivutvecklingen Observationspunkter D Avstämning D Att vidareutveckla den språkliga medvetenheten Observationspunkter E Avstämning E Att distansera sig till egna och andras texter och utveckla en kritisk blick Observationspunkter F Avstämning F
39 En röd tråd OLIKA TEXTTYPER/GENRER Berättande Beskrivande Förklarande Instruerande Argumenterande
40 Observationsschema Min språkutveckling A Observationspunkter Läsa- skriva A:1 A:4 mot avstämning A Läsa a:1 Jag tycker om att lyssna på högläsning Tala-samtala-lyssna ligger i jordmånen
41 Observationspunkter B:1 B:4, C:1 C:4, D:1 D:3 mot avstämning B, C och D D B C
42 Observationspunkter E:1 E:3, F:1 F:3 mot avstämning E Navigeringssida D B C
43 Varje observationspunkt har följande rubriker: Observationspunkt: Uppmärksamma och notera om eleven: (Preciserar observationspunkten) Undervisningen ger exempelvis utrymme för:...
44 Talet är grunden! Tal, samtal och lyssnande som rör berättande i olika sammanhang och med varierande innehåll. Tal, samtal och lyssnande som rör beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande och redogörande situationer.
45 Översikt
46 Exempel: samtala och redogöra Observationspunkt: Eleven anpassar sitt sätt att samtal till olika syften, situationer och mottagare Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilka situationer det är och vilka som lyssnar Uppmärksamma och notera om eleven: varierar sitt sätt att använda språket med anpassning till syfte och sammanhang är med i samtalet, lyssnar och försöker sätta sig in i en annan persons sätt att resonera och tänka framför egna tankar och motiverar varför man gjort som man gjort håller sig till ämnet i samtalet Upprätthåller till viss del samtalet /upprätthåller samtalet relativt väl / upprätthåller samtalet väl genom att lyssna, ställa frågor och turas om använder ord och begrepp som passar in i samtalet Förstår och gör sig förstådd på svenska (ämnet svenska som andraspråk)
47 Undervisningen ger exempelvis utrymme för att: samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder låta eleverna öva på att ställa frågor som för samtalet vidare associera fritt och individuellt kring ord utifrån ett givet ämne och sedan samtala om ifall orden håller sig inom ämnet arrangera rollspel där eleverna tar olika personers perspektiv arrangera en påhittad situation där eleverna ska återge en och samma händelse till olika mottagare t.ex. till en kompis, till läraren, eller tittare på ett nyhetsprogram på TV träna svenska språkets uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse (ämnet svenska som andraspråk)
48 LÄSA och SKRIVA
49 Exempel: Observationspunkt A:2 läsa Eleven läser både på och mellan raderna vid lärarens högläsning. Jag förstår vad boken handlar om när någon läser för mig.
50 Uppmärksamma och notera om eleven: tar hjälp av bilder, förkunskaper och tidigare erfarenheter för att förstå och tolka en text drar slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten drar slutsatser eller gör goda gissningar om det som inte är uttalat i texten
51 Undervisningen ger exempelvis utrymme för att: ha gemensam läsning med samtal om textens innehåll bygga förförståelse genom att t.ex. samtala om textens rubriker och bilder före och under högläsning återberätta delar av handlingen och/eller försöka förutsäga vad som kommer att hända längre fram i texten uttrycka sina inre föreställningar av det lästa genom olika medier, t.ex. musik, rörelse eller bild komma med olika förslag på det som inte direkt uttrycks i text eller bild under gemensam läsning av berättelser med bilder resonera om och hitta på alternativa slut på en berättelse eller saga, t.ex. utifrån en bild
52 Avstämning A Observationspunkter läsa/skriva A:1 A:4 leder till Avstämning A: Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser
53 Avstämning B Observationspunkter läsa/skriva B:1 B:4 leder till Avstämning B: Eleven läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning. Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser och märker när jag läser fel
54 Observationspunkt c:4, skriva Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre Uppmärksamma och notera om eleven: planerar och organiserar texten, vid behov med hjälp av t. ex. tankekarta skapar en tydlig textstruktur med inledning, huvudinnehåll och avslutning använder stor bokstav, punkt, frågetecken i egna texter ändrar texten efter egen genomläsning bearbetar och ändrar texten efter andras råd
55 Undervisningen ger exempelvis utrymme för att : samtala om hur man kan planera och organisera sitt skrivande samtala om vad det innebär att skriva med egna ord ge respons och bearbeta text, enskilt eller tillsammans med andra laborera med synonymer för att berika språket i texter visa på användningen av olika skiljetecken och andra språkliga normer Visa på användningen av olika skiljetecken och andra språkliga normer läsa texten högt för sig själv eller för andra för att kunna göra förbättringar skriva och redigera text med hjälp av datorn läsa upp och ge respons på egna och andras texter för att se om sammanhang och budskap når fram
56 Avstämning C (möter kunskapskraven i åk.3) Observationspunkter läsa/skriva C:1 C:4 leder till Avstämning C: Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser
57 Avstämning D Observationspunkter läsa/skriva D:1 D:4 leder till Avstämning D: Eleven läser obehindrat med förståelse
58 Det innebär att eleven: läser med flyt, dvs.har en klart och tydligt automatiserad avkodning vid läsning börjar anpassa läsningen till olika slags texter och deras syften börjar använda olika förståelsestrategier för att förstå innehållet sammanfattar och ställer frågor till texter för att få förståelse av det lästa visar förståelse för texters underliggande budskap anknyter till det lästa i samtal och skrivande såväl i samband med läsningen som vid andra tillfällen, samt vid läsning av andra texter känner till skillnaden mellan olika slags texter t.ex. sagor, berättelser, faktatexter, dikter, recept har fungerande strategier för att lösa problem med avkodning och förståelse och rättar sig själv vid läsning
59 Nytt ht 2012 Observarionspunkter E:1 Läsa E:1 Skriva E:2 Läsa E:2 Skriva Avstämning E E:3 Läsa E:3 Skriva Observarionspunkter F:1 Läsa F:1 Skriva Kravnivåer årskurs 6 F:2 Läsa F:2 Skriva Avstämning F F:3 Läsa F:3 Skriva
60 E:1 Läsa: Eleven börjar använda kunskap om ords betydelser och texters innehåll för att berika sitt samtal om texter E:2 Läsa: Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen E:3 Läsa: Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text E:1 Skriva: Eleven följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande E:2 Skriva: Eleven använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar sina texter med stöd av andras råd E:3 Skriva: Eleven försöker anpassa sin text för olika syften och mottgare
61 Avstämning E Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text
62 F:1 Läsa: Eleven använder kunskap om ords betydelser och texters innehåll för att samtala om dem på ett kritiskt sätt F:2 Läsa: Eleven läser längre och mer komplexa texter och anpassar samt varierar användningen av förståelsestrategier för att inta ett kritiskt förhållningssätt vid läsning F:3 Läsa: Elever använder kunskaper om texters uppbyggnad och layout för att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter F:1 Skriva: Eleven använder olika tekniker för att anpassa sin text till syfte och mottagare F:2 Skriva: Eleven behärskar användning av de vanligaste reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt tar hjälp av olika hjälpmedel vid skrivande F:3 Skriva: Eleven behärskar användning av texttypiska drag vid skrivande, ger omdömen och bearbetar sina texter med stöd av andras råd
63 Avstämning F Eleven läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelsestrategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form Det innebär att eleven:
64 Kravnivåer årskurs 6 TALA Finns inskrivet i observationspunkter Samtala och Redogöra under rubriken Uppmärksamma och notera om eleven SKRIVA Finns inskrivet i observationspunkter F under rubriken Uppmärksamma och notera om eleven LÄSA Finns inskrivet i avstämning F under rubriken Det innebär att eleven
65 Exempel på kravnivåer OBSERVATIONSPUNKT F:2 SKRIVA Uppmärksamma och notera om eleven: - skriver berättande texter med enkla/utvecklade/välutvecklade gestaltande beskrivningar och enkel/utvecklad/välutvecklad handling - skriver faktatexter med stöd i flera olika källor och texterna innehåller då enkla/utvecklade/välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och viss/relativt god/god användning av ämnesspecifika ord - bearbetar texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt med stöd av andras råd - ger enkla/utvecklade/väl utvecklade omdömen om texters innehåll och form - använder språkliga strategier för att kunna uttrycka sig på sin kognitiva utvecklingsnivå (ämnet svenska som andraspråk)
66 Lärarmatriser: översikter
67 Lärarmatris
68 Lärarmatris
69 Hur kan Nya språket lyfter! användas? Bedömningsstöd för områdena tala/samtala/lyssna, läsa och skriva Underlag för att skriva IUP Underlag för att formulera skriftliga omdömen Hjälp att planera undervisning Underlag för betygsättning höstterminen årskurs 6 (innan nationella proven)
70
71 Innehåll och struktur TVÅ TEMAN Leksaksfabriken (förskoleklass och årskurs 1-2) Detektivbyrån (årskurs 2-3) VARJE TEMA INNEHÅLLER Högläsning med textsamtal Elev- och läraruppdrag
72 Högläsningens funktion Kunskaps- och inspirationskälla till elevuppdragen Modeller för läsförståelse Läsförståelsestrategier: Knyta texten till sina egna erfarenheter Skapa inre bilder Göra förutsägelser Se orsakssamband Dra slutsatser Identifiera huvudbudskapet Sammanfatta innehållet
73 Observationspunkter a och b förskoleklass, årskurs 1-2 DEL I: Högläsning med textsamtal DEL II: Elev- och läraruppdrag
74 Översikt högläsning
75 Nya språket lyfter! Översikt Leksaksfabriken
76 Lärarens högläsning
77 Lärarinstruktioner - högläsning
78 Observationspunkter Nya språket lyfter! A:1 LÄSA Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig Uppmärksamma och notera om eleven: kommenterar eller ställer frågor om innehållet vid högläsning Lyssnar aktivt; uttrycker genom ögonkontakt, minspel eller kommentarer ett engagemang för det lästa eller berättade A:2 LÄSA Eleven läser både på och mellan raderna vid lärarens högläsning Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig Uppmärksamma och notera om eleven: tar hjälp av bilder, förkunskaper och tidigare erfarenheter för att tolka och förstå en text drar slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten drar slutsatser eller gör goda gissningar om det som inte är uttalat i texten
79 Elevuppdrag 1: Anställningsintervju
80 Läraruppdrag 1 Centralt innehåll Lgr 11 Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Lässtrategier för att förstå och tolka texter Sambandet mellan ljud och bokstav
81 Anställningskontrakt
82 Elevuppdrag: Leksaksfabrikens namn
83 Exempel på breddade elevuppgifter Eleven läser uppdraget på egen hand Eleven skriver och motiverar sitt namnförslag Eleven skriver en önskelista som alla kan läsa Eleven skriver om sina bilder Eleven skriver egna gåtor
84 Elevuppdrag: Hemlig leksak
85 Elevuppdrag: Logga
86 Elevuppdrag: Miljövänliga leksaker
87 Elevuppdrag: Flick- och pojkleksaker
88 Elevuppdrag: Tryckfel
89 Observationspunkter b och c årskurs 2-3 DEL I: Högläsning med textsamtal DEL II: Elev- och läraruppdrag
90 Översikt: Lärarens högläsning I nyaste upplagan utbyggd mot observationspunkter C
91 Högläsning
92 Läraruppdrag: Högläsning
93 Översikt över Detektivbyråns elevuppdrag
94 Elevuppdrag 1: Konstigt meddelande
95 Elevuppdrag: Mystiska saker
96 Elevuppdrag: Efterlysning
97 Elevuppdrag: Fingeravtryck
98 Elevuppdrag: Skriva en deckare
99 Läraruppdrag Centralt innehåll Lgr 11 Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden Handstil och att skriva på dator Språkets struktur med stor och liten bokstav och punkt Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning
100 Elevuppdrag: Mysteriet med undulaten
101 Elevuppdrag: Kodat meddelande
102 Elevuppdrag:Rubrikproblem
103 Elevuppdrag: Snatteri
104 forts. Snatteri
105
106 På gång Uppdrag Språklyft 2 TV-redaktionen årskurs 4-6 Observationspunkter D, E och F Färdig vt 2013
107 Om barn är oförmögna att lära sig bör vi anta att vi ännu inte hittat det rätta sättet att undervisa dem på Devis hängande i klassrummen på Nya Zeeland
Nya språket lyfter. Dagens program. Forskningsbakgrund läsning och skrivning Genomgång av observationsmaterialet
Nya språket lyfter Dagens program Forskningsbakgrund läsning och skrivning Genomgång av observationsmaterialet Elisabeth Berg Institutionen för didaktik Uppsala universitet Varför dokumentation av elevers
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merObservationspunkter, lärarmatris
Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord
Läs merObservationspunkter, klassöversikt
Observationspunkter, klassöversikt läsa A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord som helheter (logografisk läsning) A:3 Eleven bidrar med egna erfarenheter
Läs merÖversikt över arbetet med LEKSAKSFABRIKEN
Översikt över arbetet med LEKSAKSFABRIKEN Arbetet med Leksaksfabriken är uppdelat i två delar. Del I är berättelsen Leksaksfabriken i fem avsnitt som läraren läser högt. Denna inledande högläsning är tänkt
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merRÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merNya Språket Lyfter. Caroline Liberg. Uppsala universitet
Nya Språket Lyfter Caroline Liberg Uppsala universitet 160915 Reviderat 2016 av Caroline Liberg Toura Hägnesten Maud Nilzen. Caroline Liberg, Uppsala Universitet Läraren det professionella stödet i elevers
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs W
kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merBehöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.
11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Läs merLokal studieplan för svenska.
Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt
Läs merMODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merHär följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merArbetsområden för Freja och Frigg
Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Läsinlärning och bokstavsarbete Kunskapskrav Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merBilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merSvenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20
Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merLÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merBESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)
1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Läs merTala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.
Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merSmedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker
Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag
Läs merTerminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.
Läs merKursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Läs mer3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Läs merVälkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet
Välkomna! Presentation och förväntningar Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet Obligatoriskt från 1 juli 2019 Fyra aktiviteter Vi berättar och beskriver
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs mer"Siri och ishavspiraterna"
"Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merKursplanen i ämnet svenska
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner
Läs merKÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merSVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merNya samlade läroplaner
Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merCentralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson
Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning
Läs merVendelsömalmsskolan Pedagogisk planering
Under arbetsområdet Språket genom media kommer eleverna att arbeta med media som en metod att öva på sina färdigheter och öka sina kunskaper i språket. Vi kommer att ta upp många saker ur det centrala
Läs merKursplanen i ämnet modersmål
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merSvenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2
kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merKursplanen i ämnet engelska
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merUr läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider
Läs merLäsårsplanering årskurs 4
Läsårsplanering årskurs 4 Tema: Uppstart - Gå igenom teman och arbetsområden inför hösten. - Skriva brev, måla vimplar, om mig mm. - Gå igenom klassrumsklimatet och deras förväntningar. - DLS, läsflyt
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs mer3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs mer3.18 Svenska som andraspråk
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merPedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare
Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Ämne: Svenska Klass: 7 Ansvarig lärare: Anna Liljenberg, Helena Nilsson Period: HT-16 Beskrivning av arbetsområdet: Du ska skriva en berättelse om hur två hjältar
Läs mer