Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

Transkript

1 Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

2 Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling? Barnen måste få öva sin fonologiska förmåga sin förmåga att tänka på hur ord låter, att känna igen ljud i ord, att lyssna efter ljud som låter lika och olika och så vidare. Redan i förskolan måste man lägga grunden för läs- och skrivinlärningen genom en systematisk, målinriktad språkpedagogik ( Myrberg). I leken sker språkutvecklingen - lärande lek Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

3 Förskoleklass (klass 1 Norge) Lek som lärande I läroplanen lyfts leken fram som en väsentlig del av det aktiva lärandet. Vikten av att möta barns nyfikenhet och vilja att utforska och lära genom lek betonas i forskningen. Forskning visar också att leken är den aktivitet som mest utmanar och stödjer de tidiga årens lärande och utveckling. Lärare i förskoleklassen behöver problematisera och reflektera över lekens betydelse och hur lek kan främjas och organiseras för att gynna lärandet.

4 Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Läsförståelse Läsförståelsestrategier förutspå och ställer hypoteser om texten rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. frågor på texten, på raden, mellan raderna och bortom raderna. skapa inre bilder reda ut oklarheter, nya ord och uttryck sammanfatta texten Dialog och samtal om texter, om språk, struktur och innehåll, både enskilt, grupp och i helklass = språkutveckling

5 En läsande klass

6 Eleven måste kunna läsa, skriva och språka i alla ämnen Uppöva färdigheter och hantera strategier för att: * förstå och använda ord och begrepp inom skilda ämnesområden och skolämnen * kunna läsa och förstå innehållet i olika typer av texter * kunna kommunicera sina kunskaper och idéer kring specifika områden * kunna lyssna, läsa kritiskt och samtala om det lästa

7 Fortsatt läs och skrivutveckling Att bli en effektiv läsare och skribent är: Att förstå vad man läser - läsförståelse Att veta hur man läser lässtrategier Att veta hur man ska skriva en viss text i en viss situation skrivstrategier Att kunna välja det mest effektiva sättetinlärningsstrategier

8 Läraren måste känna till: Vilka olika typer av texter som hör till ämnet Hur dessa texter är uppbyggda, språkligt och strukturellt Vilken funktion eller syfte texten har Vad man behöver veta för att kunna använda texten Vilken plats texten har inom ämnet

9 Cirkelmodellen - en och en Egen text Eleverna kommer med förslag på idéer medan läraren fungerar som skrivare och tillsammans diskuterar de på vilket sätt de kan och förbättra den färdiga texten - tankekarta - lista på frågor som eleverna vill ha svar på - ämnesspecifika ord - utnyttja en expert - Genren för att få förebilder - Läsa och visa på en förebild på faktatexter - Uppmärksamma textens struktur och utformning

10 Läsförståelsestategier I de flesta texter finns en blandning av olika texttyper. Tre grundläggande typer av lässtrategier Utantilllärande ( tex att kunna svara på frågor) Fördjupningsstrategier ( dra egna slutsatser och skriva med egna ord, Hänger det här ihop, är det här rimligt, man laborerar med texten, använder sin egen kompetens) Kontrollstrategier ( lärandet i fokus, kan jag dra dom här slutsatserna, finns det här med i texten, kan jag få svaret )

11 Övervaka läsprocessen Jag måste veta vad jag gör när jag läser. Förstår jag texten? Vad är oklart? Eleven måste förstå att den inte förstår. INFORMATIONSFRÅGA= svaret finns i texten Ställ en informationsfråga till texten. Underlättar för eleverna så de vet vilket svar vi vill ha. Vem? Vad? När? Vad? Frågor måste vara tydliga så vi själva vet vad vi vill ha för svar. REFLEKTIONSFRÅGOR med utgångspunkt i texten ( tolka och förstå texten) Förmåga att dra slutsatser, tolka Signalord : Varför? Hur? På vilket sätt? KOGNITIVA PROCESSER förklara, hitta sammanhang, jämföra, likheter/skillnader ( ger texten svaret)

12 Före - Under - Efter Vad händer före läsningen? Vad under läsningen? Vad händer efter läsning?

13 Ställa frågor Ett sätt att övervaka läsningen Olika typer av frågor är relevanta i olika lässituationer Utifrån PISA, PIRLS och NP: 1. Hitta information 2. Tolka och förstå 3. Reflektera och värdera

14 Värderingsformulär Vilken del av texten tyckte du var bäst och varför? Vad menar du är det viktigaste i texten och varför? Vad var problematiskt i texten och varför? Lärde du dig något nytt av denna text, i så fall vad? Utgå från signalord: försvara, motivera. värdera

15

16 Skrivutveckling

17 I do We do They do Cirkelmodellen - en och en Egen text Eleverna kommer med förslag på idéer medan läraren fungerar som skrivare och tillsammans diskuterar de på vilket sätt de kan och förbättra den färdiga texten - tankekarta - lista på frågor som eleverna vill ha svar på - ämnesspecifika ord - utnyttja en expert - Genren för att få förebilder - Läsa och visa på en förebild på faktatexter - Uppmärksamma textens struktur och utformning

18 Progression berättelser åk 1 Fas 1: Nu börjar flera elever få in rutin på hur skrivande går och de kan Fas 2: Provar skriva en mer berättande text. Löpande text. Modellering: Eleverna ger förslag på meningar om Min familj. Läraren skriver. Texten måste handla om något bekant. Eleverna skriver egna meningar om sin familj och sedan sitt hus Fas 3: Modellering: Eleverna ger förslag på meningar om ett fantasidjur. Läraren skriver Eleverna skriver själva om ett fantasidjur Fas 4: Modellering: Skriver gemensamt om ett favoritdjur. Rubrik, presentera djuret för ditt favoritdjur, vad gör djuret? Vad gör ni tillsammans? Infoga bild Eleverna skriver om sitt favoritdjur. Använder frågorna när de skriver. Fas 5: Modellering: Eleverna ska träna att använda sin fantasi när de skriver. Vi använder kort med person och plats. Vi skriver tillsammans. Vi pratar om Inledning, innehåll och ett slut på berättelsen. Eleverna drar kort och skriver en egen fantasiberättelse.. Fas 5: Modellering: Vi tittar på en gemensam berättelse som vi skrev i början på terminen. Eleverna ger förslag hur den kan förbättras. Eleverna skriver en egen berättelse där de själva väljer Innehåll.

19 Progression berättelser åk 2 Fas 1: Vi repeterar hur man skriver en berättelse med inledning, handling och slut. Modellering: Vi skriver en berättelse. Använder berättar10ans frågor. Först en inledning ( färgmarkerar röd) sedan en handling (blå) och till sist ett slut(grön) Eleverna skriver en egen berättelse Fas 2: Vi repeterar skillnaden mellan saga och berättelse. Modellering: Vi skriver en gemensam inledning till en fantasiberättelse om rymden. Eleverna får använda den inledningen eller skriva en egen. De fortsätter sedan att skriva handling och slut. Fas 3: Vi tittar på den gemensamma texten vi skrev i början på året och eleverna ger förslag hur den kan förbättras. Eleverna skriver en egen berättelse med inledning, handling och slut.

20 Progression berättelser åk 3 Fas 1: Nu i åk 3 bör inledningen vara utförligare, handlingen mer beskrivande och en tydlig avslutning på berättelsen. Modellering: Vi skriver en berättelse utifrån en rubrik. Vi skriver inledningen med rött, handlingen blått och slutet grön text. Eleverna skriver en egen berättelse till en given rubrik. Fas 2: Eleverna behöver fortfarande stöd med strukturen. Modellering: Skriv en gemensam berättelse om en ovanlig dag. Använd färgmarkering när du skriver. Eleverna skriver en egen berättelse. De färgmarkerar inledning, handling och slut.

21 Markera inledning och slut

22 Hur fortsätter vi att utveckla elevtexterna upp till årskurs 8????

23 Att tänka på Individaulisering möt varje elev där de befinner sig Titta på varje elevs texter Var befinner sig de sig i sitt textskrivande? Vad behöver utvecklas? Projicera - Modellera I do -They do We do Lyft elevtexter utveckla tillsammans Eleverna lyssnar alltid på sin text, använder stavningskontroll och korrigerar texten innan den lämnas till lärare Överlämningar

24 Tekniken ett effektivt hjälpmedel - pedagogiken gör skillnaden

25 Handbok för åk 1-3

26 Mona