Långsiktig och metodisk språkutveckling Sandvikenmodellen STL+ Erövra språket, digitala vägar till läsande och skrivande

Transkript

1 Långsiktig och metodisk språkutveckling Sandvikenmodellen STL+ Erövra språket, digitala vägar till läsande och skrivande

2 Tidiga insatser Leo 2 år

3 Hur kan förskolan (barnehagen) bidra till barns språkutveckling? Lärande lek Språklig medvetenhet rim ljud rimsagor Meningar - ord språklekar språkljud ramsor stavelser tillhörighet Barns språkutveckling i förskolan

4 STL+ Vad tänker du på när du hör ordet STL+?

5 ASL Att skriva sig till läsning STL+ Ett språkutvecklande arbetssätt Sandvikenmodellen Datorer utrustade med talsyntes, ljudande tangentbord och StavaRex

6 Sagan om katten Katten

7 Förändring över tid Fokus på Språkutveckling

8 Grundprinciper för Skriva sig till Läsning Eleverna skriver själva Dator eller Ipad i stället för penna under åk 1 när eleverna skriver Talsyntes och ljudande tangentbord används alltid vid skrivande Eleverna skriver riktiga meningar direkt när de börjar skriva, inte spökskrift och bokstavsräckor Alla texter rättas tillsammans med eleverna innan utskrift Dialog och samtal om texter, om språk, struktur och innehåll, både enskilt, grupp och i helklass = språkutveckling Alla delar måste vara med: tala, samtala, lyssna, läsa, läsförståelse och skriva

9 Mönstermeningar

10 Leo 4 år JAG HAR EN MAMMA. JAG HAR EN PAPPA. JAG HAR EN BROR. LEO 4 ÅR

11 Katten Katten är snäll. Katten heter Sotis. Katten är söt. Den är mjuk. Jag har två kattor. De heter Tusse och Molly. Lilly Andersson måndag den 24 oktober 2016

12 Räven

13 Alla elever lyckas utifrån sina möjligheter Jag har öppnat lucka ett och två. Jag har lekt i snön. Jag har ätit pepparkakor. Ludwig Svensson måndag den 3 december 2012

14 Brev till tomten Hej tomten! Jag heter Ludwig Svensson och bor i Kungsgården. Jag kommer att vara hos mina kusiner på julafton. Jag önskar mig två jättar på Skylander, Giants, eldjätten och kugghjulsjätten som har ett hjul. God Jul Ludwig

15 Mamman på zoo Mamman på Zoo Mamman åkte i en buss. Sen var hon framme. På zoo såg hon en massa olika djur och det var en elefant och en giraff. Sen blev det mörkt så hon gick till bussen men då trodde hon att hon tappat plånboken. Då kom hon ihåg att hennes busskort låg i plånboken. Men sen märkte hon att plånboken låg i hennes ficka i tröjan. Hon satte sig sedan i bussen och efter en stund var hon hemma igen. Ludwig Svensson torsdag 25 april 2014

16 ASL (STL +) ur ett specialpedagogiskt perspektiv ASL ett inkluderande arbetssätt ASL för individualisering ASL för ökad koncentration ASL som motivationshöjare ASL för kreativitet, struktur och repetition ASL minskar läs och skrivsvårigheter

17 Gemensam text

18 Dikter Färgdikt Namndikt Brun Brunt ser ut som jord. Brunt luktar som nykokt kaffe. Brunt låter som puffande rök. Brunt smakar som choklad. Brunt känns som len sammet. Karin Kul att leka på rasten. Alla elever leker tillsammans. Roligt att spela fotboll. Ingen matte nu. Nej! Nu ringer det in..

19 Dikter Färgdikt Namndikt Brun Brunt ser ut som jord. Brunt luktar som nykokt kaffe. Brunt låter som puffande rök. Brunt smakar som choklad. Brunt känns som len sammet. Karin Kul att leka på rasten. Alla elever leker tillsammans. Roligt att spela fotboll. Ingen matte nu. Nej! Nu ringer det in..

20 Gåtor Jag kan ligga på stenar. Jag är lång. Jag ligger gärna i solen. Jag bygger bo under stenar. Ibland är jag giftig. Jag har små rutor på kroppen. Vem är jag?

21 Gestaltandde text - tankebubblor Gestaltande text pratbubblor

22 Genrer mönstertext faktatext berättande text beskrivande text gestaltande text sagor dikter brevskrivande argumenterande text Instruktioner Intervjuer bokrecensioner dagbok/blogg matematikhändelser

23 Hur skapar vi ett språkutvecklande arbetssätt?

24 Cirkelmodellen - En och en - Egen text Eleverna kommer med förslag på idéer medan läraren fungerar som skrivare och tillsammans diskuterar de på vilket sätt de kan och förbättra den färdiga texten - tankekarta - lista på frågor som eleverna vill ha svar på - ämnesspecifika ord - utnyttja en expert - Genren för att få förebilder - Läsa och visa på en förebild på faktatexter - Uppmärksamma textens struktur och utformning

25 Läsförståelse läsförståelsestrategier förutspå och ställer hypoteser om texten rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. frågor på texten, på raden, mellan raderna och bortom raderna. skapa inre bilder reda ut oklarheter, nya ord och uttryck sammanfatta texten Dialog och samtal om texter, om språk, struktur och innehåll, både enskilt, grupp och i helklass = språkutveckling Alla delar måste vara med : tala/samtala, lyssna, skriva, läsa, läsförståelse

26 Att läsa mellan raderna Ada mår inte bra. Hon rör vid magen. Den är öm. Hon ser att påsen är tom. Hon ska inte äta dem mer. Hur mår Ada? Var har hon ont? Varför har hon ont? Vad är det I påsen? Var de goda? Majken och mormor promenerar gatan fram. Det är säkert flera hundra personer här. Majken tar mormors hand. I alla stånd kan man handla. Hon har 20 kronor. Hon handlar och får en stor påse. Hur gammal är Majken? Varför tar hon mormors hand? Vad är ett stånd? Var är majen och mormor? Vem har 20 kr? Vad handlar Majken, tror du?

27 Förskoleklass (klass 1 Norge) Bornholmsmodellen språkutvecklande arbetssätt som tränar språklig medvetenhet Skriva berättelser tillsammans med barnen Läsning och läsförståelse läsa mellan raderna läser, samtalar, frågar ABC på PC tangentbordsträning för att träna fingersättning och lära in bokstäver och bokstavsljud Språkdusch Det är mycket viktigt att arbeta intensivt med språklig medvetenhet, ljudbokstavskunskap och bokstavskännedom i förskoleklassens tidiga, förberedande lästräning.

28 Vad säger forskarna Westman Hultin Forskningsstudie I Sandvikens kommun Grundvalarna för läs- och skriv förändrades. Det är fokus på texten, samtal om text är vital för språkutveckling, tekniken återkopplar direkt. Redan i åk 1 blev läsa och skriva i högre grad ett medel för lärande, inte bara ett mål. Motoriken påverkar inte skrivandet. Skrivandet kan utgå från vad eleven vill säga, inte vad den förmår att skriva. Från det att eleverna börjar i åk 1 gick det snabbt till det att eleverna uppfattade sig själva som skribenter och läsare. Skribentrollen förändrades och blev mer processorienterad

29 Fortsättning forskning Westan Hultin Forskningsstudie I Sandvikens kommun Datorn som skrivverktyg började användas i fler ämnen. Eleverna skriver från början hela texter med ett innehåll. Eleverna skriver fler och längre texter Fler och mer varierande genrer Eleverna lär sig läsa snabbare Barnen blev digitalt kompetenta Arbetssättet gjorde att eleverna kände sig duktiga. Tror man att man kan så har man också större chans att lyckas.

30 Vad säger andra forskare? Åke Grönlund professor, Örebro universitet 2013 Studie gjord I Sollentuna Elever lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk Elever lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning Elever som skriver sig till läsning med IT-stöd, ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva.

31 Vad säger andra forskare? Caroline Lidberg professor, läsforskare Uppsala universitet ( ) Det stöder utvecklandet och befästande av bokstavskunskap och bygget av ett inre lexikon av skrivna ord, så kallat ortografiskt lexikon. Uppbyggnad av ett sådant inre lexikon är vidare centralt för att kunna utveckla ett flyt i läsning såväl som skrivning Skrivning på dator ger också ett frirum för skrivutveckling. Det är fritt från eventuella motoriska hinder i att forma bokstäver för hand och till stor utsträckning fritt från att vänta på sin tur för hjälp. Att få skriva texter på dator innebär att eleven kan skriva utan att i princip kunna en enda bokstav och att eventuella motoriska problem att forma bokstäverna är upplösta. Alla elever kan således producera texter oavsett hur mycket kunskaper de har om den alfabetiska skriften och på så sätt bygga upp en självkänsla av att vara en skribent precis som alla andra i klassrummet.

32 Fortsättning forskning Caroline Lidberg professor, läsforskare Uppsala universitet ( ) Att kunna få lägga grunden för en sådan positiv uppfattning om sin egen skrivförmåga är en bland några drivkrafter som skrivforskare brukar lyfta fram som centrala för engagerad skrivning och en gynnsam skrivutveckling. De andra drivkrafterna rör skribentens målorientering, behov, intressen och vilja att ta del av ett innehåll och dela med sig av kunskapen om ämnet samt förmågan till självstyrning och hur man går tillväga när man ska skriva för att samordna alla delar i skrivprocessen. I ASL-klasserna ges alla elever den här möjligheten att uppleva att de kan producera en text, dela med sig av sina intressen för ämnet ifråga samt påbörja arbetet med att samordna olika delar i skrivprocessen.

33 Högre måluppfyllelse Vi ger eleverna en bra grund i åk 1-2 men det räcker inte. Vi måste fortsätta att medvetet arbeta med elevernas språkutveckling i alla årskurser för att det ska bidra till högre måluppfyllelse!

34 Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

35 Pedagogiken gör skillnaden Tekniken ett effektivt hjälpmedel - pedagogiken gör skillnaden

36 Mona