Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Transkript

1 Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

2 Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning - er roll som goda förebilder Aktivitet Del 2 Reflektion från del 1 Fonologisk medvetenhet Repetition aktiv högläsning Återkoppling aktivitet Bokstunden Nästa steg för den egna avdelningen

3 Reflektioner från förra gången?

4 FONEM = SPRÅKLJUD Ca 30 st i svenskan Inte samma som bokstaven; ex c eller sj-ljud Medvetandegör barnen om skillnaden! Fonologisk medvetenhet kritisk faktor i tidig läsinlärning Särskilt viktigt för barn i riskzonen att utveckla läsproblem i skolan

5 Praxismaterialet Utgår från språkljud/fonem Ljudhärmande alfabet Kan med fördel kombineras med Bornholm eller Fonomix

6 Fonologisk medvetenhet - vad? Att kunna bortse från betydelse och istället lyssna på form Att förstå att ord är uppbyggda av ljud Fonologisk och fonemisk medvetenhet har en avgörande betydelse för läs- och skrivutveckling!

7 Fonologisk medvetenhet vad? Språklig medvetenhet Fonologisk medvetenhet Fonemisk medvetenhet Förstår att innehåll och form inte är samma sak (mening, ord) Medveten om att ord är uppbyggda av ljud (orddelar, rim) Medveten om minsta betydelseskiljande enheten fonem (första ljudet, hur många ljud osv)

8 Fonologisk medvetenhet - hur? Mängder av material, men välj fokus på fonem! Bornholm Fonomix

9 Före Bornholmsmodellen Språklekar i förskolan Strukturerat innehåll! 25 språksamlingar för barn mellan 2-6 år med konkreta övningar i progression Lekar Sånger Rim och ramsor Ords sammansättningar och innebörder Diktering Högläsning

10 Westlund menar att den goda högläsaren gör följande under läsningen: Bygger upp förförståelse hos barnet före läsningen vad vet barnet redan? Knyter ihop textens innehåll med barnets egna erfarenheter. Sammanfattar berättelsen själv och med barnet. Låter barnet ställa frågor. Ställer frågor om texten och dess tolkning.

11 Textkopplingar

12 Inre bilder Vår förmåga att skapa inre bilder använder vi då vi går in i bokens föreställningsvärld. Vi kan tolka vår upplevelse med hjälp av mentala bilder istället för med ord och tankar. Britta Stensson, 2009

13 Jag undrar vad tror du kommer hända? vem tror du X är? Hur tror du X ser ut? om det var något speciellt i boken som du tyckte om? om det var något som du inte tyckte om? var det något som var konstigt? kommer du ihåg när du...?

14 Läsa sakprosatexter Sakprosan omfattar texter som är informerande, uppmanande, instruerande eller argumenterande som exempelvis faktatexter, bruksanvisningar, recept eller tidningsartiklar. Sakprosan vill förmedla information och fakta om sakförhållanden och har inte samma konstnärliga intentioner som skönlitteraturen. Högläsarens förberedelse fokuseras på vilken kunskap och information som texten kan ge barnen.

15 Situationsobundet abstrakt språk I all högläsning möter barnen skriven text, som innebär en abstraktion som behöver tolkas för att förstås. Det gäller inte minst i högläsning av sakprosa. Barnen behöver med tiden kunna hantera följande drag (Axelsson, 2010): Förstå och lära av definitioner (som exempelvis: hundar är däggdjur). Förstå principer för kategorisering (hammare och tång är verktyg eftersom de används för att bygga). Precisera när upplevelser eller åsikter inte är delade (jag tycker inte om att bygga men mamma gör det). Kunna prioritera språklig information och slutledning framför egen upplevelse (månen lyser för att solen lyser på den). Lära av andra och göra referenser till källan (Kalle visade mig hur man spelar dataspelet).

16 Erfarenhetsutbyte boksamtal Sätt er tillsammans med några från de andra förskolorna/avdelningarna 4 per grupp (ca 5 min per person) Berätta kort vilken bok ni läst och vad ni har tagit upp i boksamtalet. Delge era erfarenheter. Vad hände? Vad handlade samtalet om? Såg ni några möjligheter? Såg ni några hinder? Barnens reaktioner? Vad tar jag med mig till mitt arbetslag? (anteckna gärna) Vad vill ni lyfta i helgruppen?

17 Bokstunden Sagostunden på förskolan När? Var? Hur? Rätt tid, Hur ofta?, Hur länge? När? Rätt plats, Rummet, osv Magiska ritualer och rutiner, gränsövergång, rekvisita, vem läser? Förbjudet att störa läsande barn!

18 Bokstunden Sagostunden på förskolan Rätt bok, Vem väljer? Bredd, tema, budskap? God kvalitet, kapitelböcker? Presentera författare och illustratör, idolporträtt, Varifrån kommer dom? Läs på! Förförståelse och bearbetning, lässtrategier, läs om! Läs med inlevelse! Boksamtal

19 Hur arbetar vi idag med barnlitteratur? Hur vill vi i vårt arbetslag arbeta ännu mer medvetet? Vad behöver vi utveckla? Vad behöver vi göra då?

20

21 Bildpromenad

22 Bildpromenadenatt medvetandegöra bilden 1. Vi pratar om det vi faktiskt ser i bilden. Vi tittar objektivt. 2. Vi tänker, funderar, gissar och samtalar om våra föreställningar. Vi tittar subjektivt. 3. Vad kan vi dra för slutsats? Vad kan vi förvänta oss att det handlar om? Vad kan hända på nästa sida?

23 Metod bildpromenad Föder boken med ord Aktiverar barnens förförståelse Utvecklar ordförråd Skapar flera ord än de som står i texten Skapar gemenskap med boken Skapar nyfikenhet Utvecklar kritiskt tänkande Synliggör bilden och bildens betydelse Medvetandegör bildens eget språk Utvecklar strategin att ta stöd av bilden för att förstå texten Är rolig Kan användas oavsett vilket språk undervisningen bedrivs på Är en tolkning- det finns inga rätt eller fel Utvecklar förmågan att iaktta Utvecklar det egna bildskapandet och bildberättandet hos eleverna Utvecklar fantasi Utvecklar förmågan att uttrycka sig

24 Om läshunger O mäktiga féer ge mitt barn i faddergåva Inte bara skönhet, hälsa och rikedom Och allt det där ni brukar komma stickande med. Ge mitt barn läshunger Det ber jag med brinnande hjärta. Jag vill så gärna att mitt barn Skall få i sin hand Nyckeln till det förtrollade landet Där man hämtar Den sällsammaste av all glädje. Astrid Lindgren

25 Högläsning- dagens viktigaste stund? Högläsningen lägger grunden till en ord- och språkbank Under högläsningen lyssnar barnen till skriftspråket och kan uppfatta struktur, meningsbyggnad, satsmelodi och uttal. För barn vars föräldrar inte har svenska som modersmål är högläsningen på förskolan kanske den enda gången de faktiskt hör hur språket verkligen låter i en vuxens lättflytande läsning. Barn upptäcker sambandet mellan bokstäver och ljud om de tittar i boken när den vuxne läser. Boken vidgar ramarna: text och bild ger inspiration till samtal både om saker utanför vardagsmiljön och om de dagliga händelserna, vilket sätter ord på barnens vardag och omgivning.