TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande"

Transkript

1 TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen. Här presenterar jag diskussionsfrågor och uppgifter att utgå ifrån före, under och efter era möten. Ett upplägg för fem träffar Upplägget i detta kapitel bygger på att du och dina kollegor ses fem gånger för att arbeta med boken. Ni förbereder er inför träffarna genom att läsa utvalda kapitel och fundera på givna frågor. Varje träff innehåller även ett förslag på en aktivitet där ni planerar och provar något konkret i klassrummet till nästa gång. Upplägget behöver naturligtvis inte användas rakt av utan kan ses som ett stöd, snarare än en absolut mall. Det är en fördel om ni under arbetets gång kan samla era anteckningar på ett och samma ställe, till exempel i ett delat dokument. Ett annat tips är att hela arbetsgruppen skapar en gemensam ämneslogg och samlar anteckningarna där. Bestäm tillsammans i gruppen hur ofta ni ska träffas. Exakt hur lång tid läsningen och arbetet med boken tar beror på hur er organisation kring ämnesmöten ser ut, men även på vilket tempo ni lärare vill hålla. Kanske vill ni arbeta intensivt med boken under ett par månader och ägna den största delen av mötestiden åt arbetet med läsundervisning? Alternativt kan ni sprida ut läsningen under en längre tid och ägna delar av mötestiden åt boken. Givetvis väljer ni ut de frågor och uppgifter som är mest relevanta för er, om tiden inte räcker till. Vinster med kollegialt lärande Att arbeta tillsammans kan vara oerhört effektivt. Om vi lärare delar lyckade (och mindre lyckade!) exempel med varandra, och vågar reflektera över både sådant som fungerar och inte fungerar i vår undervisning, kan vi lära av varandra. Ett framåtblickande och stödjande klimat är naturligtvis viktigt. Utöver det krävs stöd från skolans ledning, eftersom vi lärare behöver få avsatt tid till att läsa och reflektera i ämnesgruppen. Då skapas den organisatoriska möjligheten för oss att arbeta tillsammans för att utveckla skolans läsundervisning Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

2 TRÄFF 1 Inför den här ämnesträffen får du läsa mer om min personliga resa och hur jag har förändrat min läsundervisning i grunden, men också ta del av den forskning om läsförståelse som boken utgår ifrån. Till sist får du läsa mer om vad reciprok undervisning är och vilka fyra lässtrategier som är centrala inom detta multistrategiprogram. Inför första träffen att förbereda Läs Kapitel 1: Att undervisa i läsning Kapitel 2: Vad säger forskningen? Kapitel 3: Reciprok undervisning Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 1: Att undervisa i läsning 1. Är det något speciellt i kapitlet som du känner igen dig i? 2. I vilken utsträckning är din läsundervisning i nuläget aktiv? formativ? inkluderande? 3. Efter att ha läst det inledande kapitlet, är det något speciellt du blir sugen på att förändra eller utveckla i din egen läsundervisning? Kapitel 2: Vad säger forskningen? 1. Astrid Roe lyfter fram vad som kännetecknar en läskompetent elev. Vilka av dessa förmågor behärskar dina elever bäst och vilka behöver ni träna ytterligare på? 2. Roe lyfter också fram vad som kännetecknar arbetet hos en god läslärare. Är det någon av dessa punkter som du behöver arbeta mer med? 3. Barbro Westlund belyser vikten av att se läsförståelse som en process, och inte enbart som en produkt som vi lärare mäter. Hur tänker du och dina kollegor kring detta idag? På vilket sätt efterlever ni det i klassrummet? Är det något ni kan utveckla? 4. Westlund betonar också att det är viktigt att vi lärare använder ett gemensamt språk när vi talar om läsförståelse. Diskutera i vilken utsträckning ni gör det idag på din skola och hur ni kan komma vidare. 5. Monica Reichenberg har i sin forskning visat vad som är värdefullt att beakta i valet av texter. Vad, om något, i denna lista anser du att du särskilt behöver ha i åtanke? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

3 6. Maria Rasmussons forskning ringar in vilka förmågor som är centrala för att den digitala läsningen ska bli meningsfull. Är det något speciellt som du anser att ni behöver prioritera på din skola? Kapitel 3: Reciprok undervisning 1. Läsundervisning handlar om att synliggöra goda lässtrategier och hur dessa kan användas. På vilket sätt gör du detta i din undervisning idag? 2. Efter att ha läst kapitlet, ser du en viss strategi som dina elever behöver öva på och som du därför kan förstärka din undervisning i? 3. Vilka förväntningar har du på dina elevers läsförståelse och hur visar det sig? Under första träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid så att alla hinner få ordet (till exempel två minuter per person). Diskutera Välj ut vilka av ovanstående frågor om kapitel 1-3 som ni vill fokusera på i gruppen, och diskutera dessa med varandra. Planera Är det någon av forskarna i kapitel 2 som ni blir intresserade av att bekanta er ytterligare med? I så fall kan det vara en god idé att läsa en bok i sin helhet av författaren, efter att ert arbete med denna bok är klart. Efter första träffen att prova Fram till nästa träff ska du fundera på en vanlig läslektion som du har haft tidigare eller som du genomför före träffen. Anteckna kortfattat kring följande: Vad gör du idag och varför? Får du några tankar kring något du vill utveckla? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

4 TRÄFF 2 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad lässtrategierna att förutspå och att ställa frågor innebär och hur de kan användas i klassrummet. Inför andra träffen att förbereda Läs Kapitel 4: Att förutspå Kapitel 5: Att ställa frågor Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 4: Att förutspå 1. Hur skickliga är dina elever i nuläget på att aktivera sina förkunskaper kring innehåll och texttyp? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att förutspå, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. På vilka olika sätt skulle ni kunna arbeta med att förutspå de texter som ni läser i den svenskkurs du undervisar i nu? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Kapitel 5: Att ställa frågor 1. Hur skickliga är dina elever i nuläget på att ställa frågor till texten före, under och efter läsningen? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att ställa frågor, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. Välj ut en text som du ofta återkommer till i svenskundervisningen. Hur skulle du kunna visa dina elever vad det innebär att ställa frågor genom att läsa och tänka högt kring denna text? Hur skulle det låta? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

5 Under andra träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid (till exempel två minuter per person). Diskutera Är det några speciella tankar som har dykt upp när ni har funderat och antecknat kring er egen läsundervisning? Välj ut vilka av ovanstående frågor om kapitel 4 och 5 som ni vill fokusera på i gruppen, och diskutera dessa med varandra. Diskutera även följande frågor (om ni är många lärare kan ni eventuellt dela upp er kursvis, så att de som undervisar i Svenska 1 sitter i en grupp och så vidare). När kommer nästa svåra utvecklingssteg i textläsning för era elever? Hur skulle ni kunna stärka elevernas förmåga att använda strategierna att förutspå och att ställa frågor i samband med de texter ni ska läsa kommande veckor? Efter andra träffen att prova Till nästa gång ska du välja ut en av övningarna från avsnitten med klassrumsexempel i antingen kapitel 4 eller 5 och prova med dina elever på en text som är lämplig. Diskutera gärna era val av övningar med varandra på mötet så att ni kan prova olika övningar. Dokumentera hur du går tillväga och dela med dig av ditt arbete och dina reflektioner på nästa möte Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

6 TRÄFF 3 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad lässtrategierna att reda ut och att sammanfatta innebär och hur de kan användas i klassrummet. Inför tredje träffen att förbereda Läs Kapitel 6: Att reda ut Kapitel 7: Att sammanfatta Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 6: Att reda ut 1. På vilka olika sätt brukar dina elever reagera när de möter motstånd i läsningen? Hur pass skickliga är de på att använda strategier för att ta sig vidare i läsningen? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att reda ut, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. Hur skulle du konkret vilja utveckla ditt arbete med denna strategi? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Kapitel 7: Att sammanfatta 1. Hur skickliga är dina elever i nuläget på att sammanfatta och göra synteser? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att sammanfatta, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. Om vi lärare inte bara talar om hur man gör när man sammanfattar utan också visar hur, ökar chanserna för eleverna att lyckas. I kapitlet hittar du konkreta tips för att sammanfatta tillsammans i klassrummet. Är det några av dessa tips som du kan ta till dig och använda i din undervisning? På vilket sätt? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

7 Under tredje träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid så att alla hinner få ordet (till exempel två minuter per person). Diskutera Hur har det gått att genomföra övningen som du fick i uppgift att göra till idag? Välj ut vilka av ovanstående frågor om kapitel 6 och 7 som ni vill fokusera på i gruppen, och diskutera dessa med varandra. Planera En viktig del i den reciproka undervisningsmodellen är att läraren tänker högt för att synliggöra hur strategin används i samband med läsning. Planera tillsammans en sådan övning, där du som lärare läser och tänker högt under fem, tio minuter för att visa hur strategin att reda ut kan användas. Utgå gärna ifrån en text som ni ändå har planerat att använda framöver. Efter tredje träffen att prova Till nästa gång provar du att genomföra övningen där du som lärare tänker högt i klassrummet. Planera gärna för att auskultera hos varandra vid dessa tillfällen! I slutet av detta kapitel hittar du ett förslag på hur dessa auskultationer kan organiseras och genomföras Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

8 TRÄFF 4 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad digital läsförståelse är och hur vi lärare kan undervisa för att stärka elevernas digitala läsning. Ni får även läsa om hur gemensam läsning kan organiseras på olika sätt i klassrummet. Inför fjärde träffen att förbereda Läs Kapitel 8: Digital läsning Kapitel 9: Gemensam läsning Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 8: Digital läsning 1. I vilka situationer läser du själv på papper respektive på skärm? Vilka fördelar och nackdelar upplever du? 2. I vilken utsträckning läser dina elever på skärm respektive på papper? Vad beror det på? 3. Har skolan någon gemensam IKT-satsning och ingår den digitala läsförståelsen i denna? På vilket sätt? Om inte, finns det något i det här kapitlet som ni kan ta med er till övriga kollegor och er skolledning? 4. I avsnittet med konkreta klassrumsexempel presenterar jag övningar för att: söka och granska källor träna navigation närläsa digitala texter reflektera över digitala strategier Vilket av dessa områden är mest angeläget för dig att utveckla i din undervisning? Kapitel 9: Gemensam läsning 1. I vilken utsträckning läser dina elever aktivt tillsammans i klassrummet idag? 2. I kapitlet presenterar jag de mål som jag har satt upp för gemensam läsning. Vilka av dessa mål skulle du vilja arbeta vidare med i dina klasser? 3. I avsnittet med klassrumsexempel presenterar jag förslag på upplägg för högläsning och gruppläsning. Är det någon av dessa övningar som du vill använda i ditt klassrum? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

9 Under fjärde träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid (till exempel två minuter per person). Diskutera Hur har det gått att genomföra övningen som ni planerade gemensamt sist? I vilka situationer läser era elever digitalt? Är det några webbsidor ni svensklärare ofta återkommer till? Hur är dessa uppbyggda och hur kan ni uppmärksamma det i undervisningen? Utifrån vad ni har läst och funderat på till idag, diskutera hur ni skulle kunna gå tillväga för att stärka svensklärarnas sätt att arbeta med de digitala texterna. Planera Planera, tillsammans med dina kollegor, en gemensam läsaktivitet som ni inte har provat tidigare och genomför den till nästa träff. Dela gärna upp er i mindre grupper om ni är många. Efter fjärde träffen att prova Till nästa gång provar du att genomföra övningen som du och dina kollegor planerade tillsammans Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

10 TRÄFF 5 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad ett metakognitivt perspektiv på läsning är och varför ett sådant är viktigt för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Du får även ta del av olika sätt att stärka elevernas metakognitiva tänkande. Inför femte träffen att förbereda Läs Kapitel 10: Metakognition Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 10: Metakognition 1. Hur pass skickliga är dina elever i nuläget på att kontrollera sin egen läsförståelse? 2. Hur ser dina elever på sig själva som läsare har de ett statiskt eller dynamiskt förhållningssätt? Är detta något ni skulle kunna diskutera i klassrummet? 3. På vilket sätt skapar du idag utrymme för eleverna att reflektera över sin läsning och sina lässtrategier i klassrummet? 4. Jag har satt upp konkreta mål för min egen undervisning i metakognition. Är det något av dessa mål du skulle vilja prioritera framöver i din egen undervisning? 5. På vilket sätt skulle du vilja arbeta med metakognition konkret i klassrummet? Är det någon av övningarna under avsnittet Exempel från klassrummet som du skulle vilja prova? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

11 Under femte träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid (till exempel två minuter per person). Diskutera Hur har det gått att genomföra övningen som ni planerade gemensamt sist? Välj ut en eller ett par av frågorna som ni har funderat på till idag och dela era tankar med varandra. Vi lärare behöver också reflektera för att utvecklas. Gör gärna det tillsammans som avslutning utifrån följande frågor: Vad har hänt med din läsundervisning sedan du inledde arbetet med boken? Har du aktivt arbetat för att utveckla något speciellt? Hur vill du gå vidare nu när ni har läst och diskuterat boken tillsammans? Planera Utgå ifrån frågorna ni har funderat på enskilt till idag och planera gemensamt några konkreta inslag i er svenskundervisning som direkt syftar till att träna elevernas metakognition. Efter femte träffen att prova Testa någon av de övningar ni planerade gemensamt när ni sågs på femte träffen. Skriv en egen reflektion kring reflektionsfrågorna som står under rubriken Diskutera ovan. Följ gärna upp ert arbete på nästa svenskmöte Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

12 TIPS FÖR AUSKULTATION Om vi lärare ska auskultera hos varandra kan det vara en fördel att fokusera på ett övergripande tema, som exempelvis läsundervisning, och en tydlig frågeställning. I detta kapitel gav jag förslaget att auskultera i samband med uppgiften efter tredje träffen. En lämplig frågeställning skulle då kunna vara: Hur arbetar jag för att synliggöra strategin att reda ut i mitt klassrum?. Inför besöket Dela in er i par och formulera tydligt syftet med auskultationen. Skapa gärna redan nu ett gemensamt dokument där ni antecknar inför, under och efter auskultationerna. Bestäm vad ni ska fokusera på vid besöket, så att både tema och frågeställning är tydliga. Bestäm när ni ska auskultera hos varandra och ungefär hur långt besöket ska vara. Allt ifrån 20 minuter till en hel lektion kan fungera. Under besöket Som besökande lärare kan det vara givande att anteckna lite under besöket, både kring vad som händer och vilka tankar som väcks. Detta kan sedan fungera som underlag för diskussion. Bestäm direkt en tid för att ses och ha en efterföljande diskussion. Det kan ibland vara en fördel att ha detta samtal direkt efter besöket, om möjligt, men man kan också ha ett lite längre möte och då samtala om båda auskultationerna. Efter besöket Utgå ifrån temat och frågeställningen, och de anteckningar som ni har tagit under lektionerna. Det är en fördel om den som har haft besök inledningsvis får berätta lite om kontexten, både kring lektionen och kring läsundervisningen. Här kan följande frågor vara ett stöd: I vilket sammanhang ägde lektionen rum? Var befinner jag mig nu i min läsundervisning? Vart vill jag nå? Hur arbetar jag för att ta mig dit? Vilken text arbetade vi med på lektionen och varför? Hur blev resultatet? Anteckna gärna kortfattat vad ni kommer fram till. Avsluta med att fundera på följande: Hur vill jag gå vidare med arbetet i mitt klassrum? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning Bodhi av Fredrik Wretman Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning 1 BORÅS STAD Sveriges 13:e största stad med över 100000 invånare 25% första och andra generationens invandrare Borås

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax,

Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax, Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax, 10.9. 2016 Docent Anna Slotte Universitetslektor i pedagogik Helsingfors universitet anna.slotte@helsinki.fi 1

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Alva ordnar loppis Lärarmaterial

Alva ordnar loppis Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes klasskompisar som ska samla in pengar till en skolresa. De behöver få ihop mycket pengar. De bestämmer sig för

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Alva blir skadad Lärarmaterial

Alva blir skadad Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes kompis Sara. De är i stallet och ska rykta Saras hästar. Alva får rykta Disco. Alva blir varm och tar av sig hjälmen.

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Handlingsplan 2014-2015

Handlingsplan 2014-2015 2014-08-11 Handlingsplan 2014-2015 Använd bifogade blankett, fyll i. Rutorna växer vartefter ni skriver. Utgå ifrån: Åses mål: Synligt lärande-digitalt lärande-kollegialt lärande-ledarskap Ökad måluppfyllelse

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Träff 7 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 7) hinner behandlas.

Träff 7 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 7) hinner behandlas. Träff 7 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 7) hinner behandlas. 2. Jämför vad ni skrivit om den föregående terminens fortbildningsarbete. 3.

Läs mer

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet

Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet Torftigt liv! Kerstin Färm (2004), som forskat kring kultur och fritid inom omsorgen i Sverige, fann i sin undersökning

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Svensklärare 2018 kunskap utveckling inspiration Hur kan du med skönlitteratur skapa läslust och framgångar i elevernas läsutveckling? Hur kan du undervisa formativt utan att bedömningshögarna växer och

Läs mer

Lärande lärare. Kollegialt kunskapande om läskompetens SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN

Lärande lärare. Kollegialt kunskapande om läskompetens SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Lärande lärare Kollegialt kunskapande om läskompetens FÖRFATTARE: ANDERS EKBÄCK, PIA KANGAS, LISA LJUNGH STRÖMBERG, ANNA SIEGÅRD ARTIKEL

Läs mer

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Boken handlar om: Det börjar en ny kille i Antons klass. Han heter Said. Said kommer från Irak. I Irak är det krig. Därför har Said, och hans familj, flytt till Sverige. Anton och Olle tar hand

Läs mer

Var i texten står det?

Var i texten står det? Var i texten står det? En longitudinell studie om textsamtal: Läsförståelse, lässtrategier, samtalsstrategier och metakognition 2010-2014 Ulrica Egerdal Eva Hesslow En konkurrensutsatt läsning behöver

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ser en nyponbuske. Han bestämmer sig för att plocka nypon, så att mamma kan göra soppa och sylt. Det är svårt att plocka

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

VAD HANDLAR BOKEN OM?

VAD HANDLAR BOKEN OM? ANN GOMÉR Sidan 1 Mimmi, valpen och branden Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Mimmi som åker och campar med sin familj och sin hund Bonita. Bonita får en hundkompis som heter Sven och

Läs mer

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal? Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande

Läs mer

Erik blir kapten. ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR Läsa, förstå och reflektera över olika texter. Skriva texter för olika syften och mottagare.

Erik blir kapten. ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR Läsa, förstå och reflektera över olika texter. Skriva texter för olika syften och mottagare. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och hans pappa är på en stor färja, där de ska sova över. Färjan gungar ganska mycket och Eriks pappa blir

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn LGSV40 Ida Mårtensson Milda Langyte Stig Dagermans novell Att döda ett barn innehåller både allmänmänskliga motiv som är lämpliga för klassrumsdiskussioner

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016

Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016 NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016 Föreläsare Barbro Westlund barbro.westlund@isd.su.se Huvudförfattare: Barbro Westlund i samarbete med Sirpa-Liisa Björkman, Stockholms universitet

Läs mer

Leo räddar en kalv Lärarmaterial

Leo räddar en kalv Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Leo är på väg till hagen på sin fyrhjuling, för att hälsa på de fem kalvarna. Men när han kommer fram ser han att det bara är fyra kalvar. Var är

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Lärarmaterial. Klara, ny i klassen. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Klara, ny i klassen. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Marie Duedahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Klara som ska börja i en ny skola. Bullen, Klaras gris, följer med första dagen. Alla vill klappa Bullen. Men Klaras

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi lära oss en massa om marsvin. Vi får bland annat veta var de kommer ifrån, hur de ser ut, vad de äter, saker om deras ungar och andra spännande

Läs mer

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter, samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter, samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Abdi, som har fått i läxa att läsa hemma varje dag. Abdi gillar bara att läsa för klassens bokhund Kajsa. När mamma säger att Abdi ska läsa

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?

Läs mer

Abdi och bokhunden VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Abdi och bokhunden VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ÅSA ÖHNELL Sidan 1 Abdi och bokhunden Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Abdi som inte gillar hundar. Varje vecka kommer en bokhund till klassen för att läsa med eleverna men Abdi vill

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

SIDAN 1. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

SIDAN 1. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som väcks med ett ryck av sin pappa. Pappa och Erik har försovit sig och Erik måste skynda sig iväg till skolan. Han vill

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som cyklar till skogen med sin pappa. De ska plocka bär så att mamma kan göra paj och saft. De hittar många bär i skogen.

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Välkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016

Välkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016 Välkomna! Sara Persson Skogshagaskolan, Västervik Blogg - hjartatskogshaga.wordpress.com (Att få möjligheter) Twitter @frksarapersson Högläsningen är generös, meningsfull och pedagogisk. Högläsningen är

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Djurdoktorn: Linus och Tim

Djurdoktorn: Linus och Tim SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Linus älskar djur. Varje dag går han till mammas jobb efter skolan. Linus mamma är veterinär och arbetar på ett

Läs mer

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur Kollegialt lärande Vad? Lektionsbesök och efterföljande samtal Varför? Syftet med lektionsbesöken och de efterföljande samtalen är att lära av varandra och tillsammans. Att upptäcka och utveckla den egna

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? När Olle åker på semester får Turbo ta hand om hans hund Lillis. Turbo och hans kompis Simon tar en promenad i skogen och låter Lillis springa fritt. Plötsligt

Läs mer

Minifakta om hamstrar

Minifakta om hamstrar LIZZIE HØYSHOLDT SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I den här boken får vi lära oss mycket om hamstrar. Vi får bland annat lära oss om vad de äter, hur de bor och hur många ungar de föder varje

Läs mer

Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B

Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B 1 Steg 2 3 Elever som läser och skriver Elevens

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Lärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur

Lärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur Lärarhandledning till Pest och kolera Av Emma Frey-Skött Natur & Kultur Ämne: svenska och historia Årskurs: 5 och 6 Kort om bokens innehåll Boken Pest och kolera historiens värsta farsoter är ett bra exempel

Läs mer

Skräck bakom masken Jørn Jensen

Skräck bakom masken Jørn Jensen SIDAN 1 Boken handlar om: Felix får monstermasker av sin pappa. Han provar några, och skrämmer både sin kompis och sin hund. Plötsligt står ett monster i Felix rum. Monstret säger att det ska äta upp Felix.

Läs mer

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: IDAN 1 Boken handlar om: Erik vill så gärna ha en egen hund, men det går inte för att hans pappa är allergisk. Ibland brukar han låna tant veas hund, Bus. Bus måste gå i koppel, för annars kan han rymma.

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Kom fram, Bella! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Kom fram, Bella! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS PER ØSTERGAARD Sidan 1 Kom fram, Bella! Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Hunden Bella ligger under ett träd i trädgården och sover. Hon blir arg när någon går förbi och rusar ut och skäller. När hon

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Boken handlar om: Erik ska vara ensam hemma, medan hans pappa är på arbetet. Han måste lova sin pappa att inte hitta på något bus, och ringa om något skulle hända.

Läs mer

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng.

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng. Övning Mötesanalys - Hur fungerar våra möten? Beskrivning Ett bra möte främjar samarbetet, kreativiteten och beslutskraften i en arbetsgrupp. Mycket kan förbättras, inledningsvis genom att mötesdeltagarna

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

För att erhålla kunniga och passande beskrivare ställs stora krav för att få delta vid utbildningen. (Se Kursplan Mentalbeskrivare).

För att erhålla kunniga och passande beskrivare ställs stora krav för att få delta vid utbildningen. (Se Kursplan Mentalbeskrivare). 1 BESKRIVARUBILDNING Allmänt En mentalbeskrivare har 3 huvuduppgifter: 1. beskriva hundar, MH, enligt gällande former och regler 2. vara en representant för SBK i olika sammanhang, ex. informera lokal-

Läs mer

LÄSANDE KLASS CIRKELLEDARSTÖD

LÄSANDE KLASS CIRKELLEDARSTÖD EN LÄSANDE KLASS LLEDARSTÖD E K R I C Författarpresentation Toura Hägnesten är lärare, speciallärare, grupphandledare med en masterexamen i specialpedagogik samt magisterexamina i ledarskap och läs- och

Läs mer

ACK. Åk 4-6. Svenska och svenska som andraspråk. Lgr 11

ACK. Åk 4-6. Svenska och svenska som andraspråk. Lgr 11 ick ACK z z Åk 4-6 LÄSRUMMET SKRIVRUMMET SÖKRUMMET Lgr 11 Svenska och svenska som andraspråk Författarna till ZickZack När vi utarbetade ZickZack funderade vi mycket på de här frågorna. ZickZack åk 4 6

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Nina åker på en resa med sin mamma och sin nya familj. Nina tycker att det ska bli kul att vara med sin låtsas-storasyster Tuva. Tuva vill inte vara med på resan,

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Studiehandledning för vuxenutbildning

Studiehandledning för vuxenutbildning Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,

Läs mer

Så svarade 128 lärare

Så svarade 128 lärare Så svarade 128 lärare Under Berättarministeriets Lärardag, den 16 nov 2015 på Fotografiska museet, fick deltagarna svara på frågor på ipads gällande konferensens tema berättande i undervisningen och digitalt

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Benni Bödker Vad handlar boken om? Boken handlar om den föräldralöse pojken Marko. Han bor tillsammans med gruppen Gamma, som jagar brottslingar. I första kapitlet har Marko fått i

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

Att arbeta språkutvecklande

Att arbeta språkutvecklande 2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför

Läs mer