BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning

Transkript

1 Bodhi av Fredrik Wretman Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning 1 BORÅS STAD Sveriges 13:e största stad med över invånare 25% första och andra generationens invandrare Borås stad + 20 tätorter 41 kommunala grundskolor och 4 friskolor Ca 7500 barn i åldrarna 6-12 år 2 Bakgrund Borås stad Avkodningsförmågan i år 3 är god, däremot kan utvecklingen av läsförståelsen förbättras. Resultat från nationella prov i Borås vt -10 i årskurs 9 visar att 24% av eleverna inte klarade läsförståelsen. 3

2 Mål Långsiktiga mål: att öka måluppfyllelsen i alla ämnen Delmål: lärare får större repertoar av strategier i sin läsundervisning 4 Undervisning i läsförståelse Idag vet man att läsförståelse inte uppstår automatiskt bara för att man kan läsa flytande, även om förutsättningen för förförståelse har starka samband med god ordavkodning och flyt i läsningen. Allt mer forskning visar att lärares navigering, dvs. att läraren vägleder sina elever för att utveckla deras förståelse, är av avgörande betydelse. Westlund, Att undervisa i läsförståelse, s. 8 5 Borås stads lässatsning Deltagare: - Utvecklingspedagoger - Lärare = språkambassadörer - Skolledare - Specialpedagoger 6

3 Utvecklingspedagoger Halvtidsanställda av Utvecklingsenheten under läsåret 2011/2012 Utvecklingsledare från Utvecklingsenheten: Birgitta Wohlin Forskarhandledning av Viktoria Bengtsdotter Katz 7 Deltagande lärare Lärare verksamma i årskurs 3-6 Två lärare från varje skola, totalt 60 lärare Stadsdel Norr, Öst och Väst Tidsnedsättning med 10% 8 Rektors roll Ge schemamässiga förutsättningar för lärare att kunna delta aktivt Ge stöd och organisatorisk möjlighet att sprida kunskap i kollegiet 9

4 Inledande enkät Lärare - reflekterar över sin praktik - Lärare får bild av satsningens fokus Utvecklingspedagoger kan möta lärarna där de befinner sig Kan användas vid framtida utvärderingar/ avstämningar 10 Enkätfrågor Del 1: Bakgrund Del 2: Bedömning Del 3: Före eleverna läser en text Del 4: Under och efter läsningen av en text Del 5: Satsningar 11 Fråga 4: I våra pedagogiska samtal på skolan diskuterar vi hur vi inom våra respektive ämnen kan stödja elevernas läs- och skrivutveckling : sker aldrig/stämmer inte : sker mkt ofta/stämmer helt 12

5 Fråga 33: Eleverna får förklara och motivera sin förståelse av texterna : sker aldrig/stämmer inte : sker mkt ofta/stämmer helt 13 Från forskning till praktik Borås stads lässatsning 11/12 14 Föreläsningar Augusti: Britta Stensson Januari: Viktoria Bengtsdotter Katz Mars: Jan Nylund, Lotten Ekelund och Lena Grahl 15

6 Nätverksträffar 10 nätverksträffar á 3 timmar per stadsdel teoretisera sin klassrumspraktik omsätta ny teori i klassrumspraktik utvecklingspedagogerna föreläser workshops 16 Explicit undervisning Lässtrategier Stensson LGR11/Bedömning För Lärande Reichenberg Gibbons Modellering Textsamtal Reciprocal Teaching Metakognition 17 Nätverksunderlag teori Jag känner igen: Precis som Stenson skriver på sidan 150 gäller det att inte ge upp i början utan ge eleverna chans att utveckla sina samtalsgrupper och visa på goda exempel och tillsammans diskutera vilka svårigheter gruppen kan råka utför och hur de kan hitta lösningar. Jag inspireras av: Jag finner det också inspirerande att Stensson har så många genomtänkta och strukturerade strategier för att att få alla barn läsande och reflekterande. Här kan jag direkt hitta olika ingångar till olika sorters läsningar i min egen klass och jag blir medveten om vad jag tidigare gjort och hur detta kan utvecklas vidare. Härligt! Jag undrar: På sidan 36 skriver hon att litteraturläsningen måste öka och tid bör därför tas från något annat. Då undrar jag hur man som lärare ska prioritera då det finns mål och kunskapskrav som ska uppnås i alla ämnen? Är inte läsning och arbete med faktatexter också utvecklande om man arbetar med dem på rätt sätt och därigenom även kan få med kunskaper som ingår i exempelvis SO/NO undervisningen? 18

7 Nätverksunderlag praktik Det här prövade jag: Jag har i år 5 precis startat upp (1 lektion) och introducerat RT (Reciprocal teaching). Innan vi började titta på den faktatext vi skulle läsa pratade jag med eleverna om vikten av läsförståelse även när man läser faktatexter. Jag berättade att det finns strategier som de kan använda sig av för att utveckla en ökad läsförståelse även när de läser faktatexter. Varje elev fick en egenhändigt gjord kopia på ert strategibokmärke. Jag gick igenom de olika strategierna förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta. Efter det fick eleverna en text på två sidor som handlade om Norden. Texten hade jag i förväg segmenterat och jag modellerade de fyra strategierna när eleverna turades om och läste högt ur boken. Det här gick bra: Det gick bra att modellera och det verkade som en del av eleverna, framförallt några av flickorna, tog till sig/förstod de olika strategierna. Men det är tydligt att det krävs många tillfällen för att få med alla eleverna på det här sättet att arbeta. Det här behöver utvecklas: Eftersom jag bara hunnit med en lektion och precis startat upp arbetet, behöver vi/jag givetvis arbeta vidare med klassen för att låta de träna på och utveckla sin förmåga att använda sig av dessa strategier. Jag planerar att fortsätta att modellera de olika strategierna när vi fortsätter att läsa om de olika länderna i Norden, samt att eleverna själva ska få prova att använda strategierna. Det här vill jag diskutera: Jag tycker att det är svårt att veta om man ska jobba med en strategi åt gången eller om man tränar att använda alla vid samma tillfälle. Vad är bäst? I era åhörarkopior står det att Eleverna tränar samma strategi vid upprepade tillfällen på olika slags texter, medan det i Reichenbergs bok beskrivs som att läraren modellerar alla strategierna redan från start. 19 Nätverksträffar... det är härligt att få ingå i ett sammanhang med tydligt fokus och dessutom få diskutera tillsammans med kollegor vår viktiga undervisning. Jag får en större kunskap och säkerhet i det jag gör genom att jag fördjupar mina kunskaper med läsprojektet. Jag får många bra tips genom att träffa andra lärare som har många bra ideér. 20 Auskultationskedja Alla lärare kommer att få besöka och bli besökta av någon inom samma rektorsområde - dock inte inom samma skola. Den som ska hålla lektionen skriver en auskultationsbeställning och preciserar vad hon/ han vill att den som auskulterar ska titta på. Alla lärare inom samma auskultationskedja träffas tillsammans med två av läsutvecklingspedagogerna för att samtala om besöket. 21

8 Modellektion Två lärare planerar ett lektionsupplägg Lektionen genomförs i respektive klass Redovisning och reflektion på nätverksträff Lektionsbeskrivningar samlas och sprids 22 Halvårsavstämning: 53 av 57 har svarat Fråga 1: Har projektet lett till att du redan nu fått fler strategier till din läsundervisning? 52 ja, 1 nja Ja, absolut. Jag har lärt mig flera strategier som jag direkt kan använda i min undervisning. Jag tycker det har varit bra att vi har fått mer kunskap, på djupet, om vissa strategier. Viktigt att vi behandlar både skönlitteratur och sakprosa. Fråga 2: Hur kommer det eleverna till gagn att du deltar i projektet? Vi arbetar med en annan medvetenhet kring läsförståelse. Eleverna diskuterar mer vad de läser med varandra. Läsning blir mer än att bara läsa. De får en klart bättre läsundervisning, de får arbeta medvetet med olika lässtrategier och jag är mer involverad i deras enskilda läsning. De kommer förhoppningsvis får en bättre läsförståelse och vi kommer att nå en högre måluppfyllelse. 23 Lärdomar på vägen Det är viktigt att visa språkambassadörerna en tydlig progression gällande innehållet De skulle varit bra med respons på vad lärarna skulle pröva i praktiken Det är en styrka att vara flera utvecklingspedagoger på nätverksträffarna Mötet teori - praktik har fungerat väl tack vare workshops, nätverksunderlag och auskultationer Nedsättningen har varit en förutsättning 24

9 Lässatsningen 2012/ Spridning Språkambassadörerna sprider till sina kollegor Läraren ska - organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling (LGR11, Kap 2.2) Borås stads lässatsning 11/12 26 Spridning... att vidarebefordra detta till arbetskamrater ser jag är mycket svårt och behöver struktureras så att det kommer att fungera. Vi behöver gemensamt se över hur vi ska överföra detta till kollegor! 27

10 Material balans teori och praktik urval ur kurslitteraturen och andra källor inriktning mot Reciprocal Teaching och Cirkelmodellen eller läromedelsanalys organiseras och görs tillgängligt på digitala plattformen Ping-Pong 28 Digital plattform: Ping-pong Material organiseras och görs tillgängligt på Ping-Pong Språkambassadörer, specialpedagoger och rektor får tillgång till denna 29 Nätverksträffar 10 träffar organiseras av utvecklingspedagogerna Material presenteras och diskuteras Planering för implementering på skolorna genomförs Erfarenhetsutbyten sker 30

11 Spridningskonferenser Kick off med storföreläsning Minst 7 konferenser á 90 minuter fördelat under läsåret 31 Specialpedagogens roll har ansvarat för att en projektplan upprättas för läsåret processledare med ansvar för implementering och uppföljning verka för långsiktighet och uthållighet 32 Catafalque, Sean Henry 33

12 Bilaga 1 Utvecklingspedagoger Louise Björkman Ingrid Derbring Anna Dahlberg Terese Kerstinsdotter Mailadress: fornamn.efternamn@edu.boras.se 34 Bilaga 2 Lärare som blir besökt: Peter Englund Exempel på auskultationsbeställning Lärare som besöker: Tomas Tranströmer Lektionens mål: Att eleverna ska få en introduktion till lässtrategin se inre bilder. Lektionens innehåll: Jag modellerar att skapa egna bilder för eleverna. Bland annat kommer jag att under högläsningen av Den lilla lerklumpen göra pauser och berätta vad jag ser (och hör, känner, smakar och känner lukten av). Jag kommer också att låta eleverna i parsamtal få berätta vilka inre bilder de skapar vid min högläsning. Tanken är även att jag ska presentera vad som är nyttan med strategin. Koppling till lässatsningen: Stensson tar upp strategin i sin bok. Bl.a skriver hon: Då vi skapar inre bilder får vi en djupare förståelse. Vi kopplar våra tidigare erfarenheter till textens ord och idéer. De inre bilderna gör det lättare för oss att gå in i berättelsen och ger en fastare relation mellan text och läsare. Vi blir mer engagerade och vår förmåga till kreativt tänkande växer. (s 33) Det här vill jag att du ska titta på och att vi ska reflektera kring: Hur tar jag vara på elevernas berättelser om sina inre bilder? Hur tydlig är jag när jag presenterar nyttan med strategin? Vad verkar det som om eleverna hänger med i? (Jag inser att jag kommer behöva ta upp nyttan fler gånger då vi hunnit använda oss av strategin ytterligare.) 35 Bilaga 3 Exempel på modellektion Lärare som planerar gemensamt: Björn Ranelid och Torsten Flinck Lektionens mål utifrån Lgr11: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. (Lgr 11 Centralt innehåll svenska s. 224) I detta fall är det texttypen beskrivande faktatext som ska dekonstrueras i grupp för att eleverna ska få syn på vilken uppbyggnad och vilket språk de bör använda när de själva skriver texttypen. Lektionens innehåll: Bakgrund: Vi har aktiverat elevernas förförståelse om faktaområdet sjöstjärnor genom att skriva en gemensam tankekarta. Vi har även gått igenom en modelltext i basgenren beskrivande text och dess vanligaste kännetecken genom att vi gemensamt läst modelltexten. Den här lektionen ska eleverna ta steget till att själva dekonstruera en text om sjöstjärnor och bena ut vad som är typiskt för textens uppbyggnad och språkliga drag. Bedömning för lärande: Elevernas metakognitiva förmåga blir synlig i samtalet om textens struktur och genretypiska drag. Man kan bland annat se hur de använder de nya begrepp de fått och hur de förstår att själva applicera kunskap från tidigare lektioner. Koppling till lässatsningen: Gibbons skriver i Stärk språket stärk lärandet på s. 91 om cirkelmodellen för genrebaserad undervisning. Hon menar att målet med fas 2 är att eleverna skall bli bekanta med textypens syfte, struktur och språkliga kännetecken. Gibbons skriver vidare om vikten om att vi knyter färdigheterna att tala, lyssna, läsa och skriva till undervisningens innehåll (s. 92.)! Som en röd tråd i lässatsningen har vi arbetat med Bedömning för lärande som fokuserar på elevernas metakognitiva förmåga i syfte att de skall äga sitt eget lärande. Det här ska vi reflektera kring: Hur har eleverna förstått den beskrivande textens genretypiska drag? Fick vi veta något om elevernas metakognitiva förståelse? Hur bedömer vi denna? Vad är vi mest nöjda med i lektionsplaneringen? Vad skulle vi kunna förbättra i lektionsplaneringen? Skulle denna lektion lämpa sig att sprida till våra kollegor? 36