Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016

Transkript

1 NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016 Föreläsare Barbro Westlund barbro.westlund@isd.su.se Huvudförfattare: Barbro Westlund i samarbete med Sirpa-Liisa Björkman, Stockholms universitet och Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet. 2 Att ta ett professionellt läraransvar Utgångspunkt i kunskapsöversikten När en lärare inte fullt ut förstår teorierna bakom olika metoder eller undervisningsmodeller riskerar dessa att bli oförenliga med de teorier som ligger till grund för dem. Lärares val, medvetna eller omedvetna, påverkar vilken läsförståelse eleverna får möjligheteter att utveckla inom undervisningens ram och vad som bedöms. Från teori till klassrumspraktik 3 4 Exempel på samspel mellan lärare, elever och text, under eller efter lärarens högläsning av H.C. Andersens Flickan med svavelstickorna: - Jag har också känt mig kall och frusen på vintern och tittat in genom fönster där det ser mysigt ut. - Jag undrar över vilken slags människa flickans pappa var? Sagan påminner mig om den elake bonden i boken Sunnanäng av Astrid Lindgren. Även han skickade iväg barnen med dåliga kläder och utan mat ut i kylan. - Jag tänker på att det är många människor som är fattiga i världen och att en del behöver tigga för att få mat. (Från kunskapsöversikten, s. 54). 5 Att ha kunskap om teoretiska utgångspunkter vid aktiv läsförståelseundervisning Läsutveckling sker genom hela skoltiden Historisk framväxt från slutet av 1970-talet Samband mellan stöttning och utveckling Synliggörande av tänkandet Inferenser, kopplingar, textrörlighet Att finna mönster Lust att vilja förstå! 6 1

2 Vad utmärker svaga läsare? Om vi enbart betraktar förståelsesidan av läsförmågan, inte den tekniska sidan, utmärks svaga läsare av att de: - läser utan att veta varför - inte aktiverar tidigare kunskap - läser snabbt för att bli klara - inte är medvetna om när förståelsen uteblir - ofta slutar att tänka på texten när de läst klart. Det är en myt att goda läsare alltid förstår vad de läser men de vet vad de ska göra när de inte förstår! 7 8 Betydelsen av kontakt med det skrivna ordet Eftertänksam och kritisk läsning Att kunna förhålla sig till och kunna resonera om teman som etik, moral, könsroller, kulturella olikheter, miljö- eller omvärldsproblem innebär att kunna tillämpa sin läsförståelse Tillgång till ett ämnesspecifikt språk och förmåga att resonera ger viktiga förutsättningar att bättre kunna lyssna på andras argument och värderingar och kunna möte dem med egna värderingar och argument. Med eftertänksam läsning menas att läsförståelse inte primärt handlar om att kunna återberätta, svara på frågor eller läsa en text med gott läsflyt (Allington, 2001). Eftertänksam läsning är i sin tur kopplat till kritisk läsning (Dunston, 2002). Läsprocessens tre delar: före, under och efter läsningen. 9 (Se exempel på klassrumsmodell, s 76 i kunskapsöversikten) 10 Harry Potter och de vises sten Begrepp i rörelse! Före läsningen: Eleverna ställer frågor till varandra utifrån ett frågeformulär som läraren gjort i ordning (t ex hur visar föräldrar kärlek, besvikelse eller stolthet över sina barn). Under denna perioden får eleverna samtidigt lyssna på eller läsa olika fantacy-böcker. Under läsningen: Eleverna diskuterar gruppvis kapitel för kapitel, t ex bildspråkets betydelse, hur bokens karaktärer löser olika problem, de sammanfattar textavsnitt m.m. Efter läsningen: Hela klassen samtalar om boken och sammanfattar den skriftligt utifrån rollen att vara förläggare som vill sälja boken - argumenterande texttyp. 11 Läsförståelse och text har inte bara haft olika betydelse för olika generationer, utan också för olika personer i samma generation. Ofta menar vi att läsförståelse handlar om att kunna läsa och samtidigt förstå. Men hur ser vi på lyssnandet av en inläst text är det läsning? Från måttet på god läsfärdighet på talet, synonymt med literacy till vad vi menar idag med läsfärdighet resp. literacy. Från text, på papper till andra utrycksformer än skriven text - och innebörden av att vara textrörlig. 12 2

3 Vad är lässtrategier? Begrepp i rörelse! Läsförståelse i fokus, som innebär: Inte bara en kognitiv förmåga utan också en affektiv förmåga. Intresse, motivation, engagemang och läsattityd påverkar vilken läsförståelse som utvecklas Strategier för förståelse Klassrumsmodeller som fokuserar på inferenser (s. 82f) Sköldpaddan satt på en timmerstock. En fisk simmade under stocken. strategier motivation, intresse engagemang bakgrundskunskap metakognition Två objekts förhållande till varandra. (Att kunna visualisera). Varför ligger timmerstocken i vattnet? (Att aktivera bakgrundskunskap). Vad är en timmerstock? (Ordförrådets betydelse). Förmåga att resonera om text så att alla förstår! 16 Att kunna resonera på ett akademiskt eller bildat sätt Paula Uccelli m.fl. (2015) menar att betydelsen av att lärare ger sina elever stöd i att resonera om olika texter inte tillräckligt uppmärksammats i skolan att få tillgång till språkliga verktyg som är ämnesöverskridande. Helen Schmidl (2008) menar att lärare har ett stort didaktiskt ansvar att ge sina elever verktyg för att kunna förklara sin ståndpunkt i stället för att uttala sig kortfattat och intetsägande. I en balanserad syn på läsundervisning beaktas att kognitiv förmåga utvecklas i en sociokulturell kontext (Pressley, 2006)

4 Textnära frågor närläsning som metod Gemensam närläsning av text görs istället för att vissa elever får förenklade (lättlästa) texter. Frågor som diskuteras rör både texten som helhet, detaljer, vilka inferenser som behöver göras, textens struktur, författarens avsikt med sin text och hur texten kommunicerar med läsaren. (Flera omläsningar.) Syftet med metoden är att eleverna ska bli alltmer självständiga och strategiska läsare. (Se exempel på klassrumsmodeller s i kunskapsöversikten.) 19 Samband mellan språkutveckling och läsförståelse Betoning av att göra ansvarfulla tolkningar att kunna presentera goda argument för sina tolkningar. Det innebär att motstå frestelsen att omedelbart översätta det främmande till det välbekanta (Persson, 2007, s. 272, s. 71 i kunskapsöversikten). Språk eller läsförståelse utvecklas inte i ett vakuum. Man blir inte heller en god skribent i ett vakuum. 20 Betydelsen av hörförståelse behöver uppmärksammas mer! Att få använda talbok ibland för att utmana tänkandet. Hörförståelse bygger på samma kognitiva processer som läsförståelse, enligt bl a Moyer (2011). Med metakognitiva hörförförståelsestrategier menas att den som t ex lyssnar på ett föredrag är medveten om att det är lättare att ta till sig information eller att minnas genom att skriva nyckelord, meningar eller att rita bilder (Rost, 2001). 21 Läsning av papperstext och digital text Samma textinnehåll: Läsning på papper kan göra att eleverna får en bättre mental översiktsbild av texten i sin helhet än vid läsning av digital text, eftersom den senare scrollas fram en bit i taget (Rasmusson, 2015). Bättre på läsförståelsetest vid läsning av text på papper (Mangen et al, 2013). Digital literacy att läsa nätbaserade texter Att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar Oavsett läsning på papper eller nätbaserade texter så krävs grundläggande skriftspråkliga färdigheter (Cario, 2015, Leu et al, 2014). De nätbaserade texterna utmaningar innebär för många elever, eftersom de är gränslösa (Roe, 2014). Se exempel s. 88 i kunskapsöversikten. Oavsett texttyp behöver lärare ge sina elever stöd i vilket syfte olika texter läses och också diskutera fördelar och nackdelar med dem. Tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Läsförståelse är en form av organisation

5 Att arbeta med bilderböcker i undervisningen som crossoverlitteratur Bilderböckerna ska ha ett komplext innehåll, som är värt att diskutera (Nikolajeva, 2013). Bilderböcker med lite eller ingen text, gynnar speciellt inlärning av ett nytt språk. Påverkar ordförråd och syntax och utmanar också eleverna att skapa mening på hög kognitiv nivå (Louie & Sierchynski, 2015). Ankomsten av Shaun Tan En man lämnar sin familj för att söka en bättre framtid för dem i ett okänt land på andra sidan av ett stort hav. Med bara en resväska i handen och en handfull mat ger han sig ut i den stora staden för att hitta mat, bostad, arbete och hopp. 27 Amerikakofferten Framåtblick och funderingar En kritisk fråga som bör ställas i alla skolsystem även i de som lyckas väl - är: - Hur kan vi hjälpas åt så att alla lärare får kunskap om aktuell läsforskning och inte bara vissa? Detta är en förutsättning för att alla elever ska lyckas. 30 5