LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

Transkript

1 Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

2 Introduktion Kära läsare! eller ska vi kanske skriva lärare? Du som läser det här är säkert nyfiken på hur man på ett kreativt och lustfyllt sätt kan arbeta med Hjalmar Söderbergs noveller Pälsen och Kyssen i undervisningen. I den här lärarhandledningen finner du svaret! Vi har formulerat konkreta uppgiftsförslag och frågor att arbeta utifrån men övningarna i handledningen går givetvis att formulera om för att passa just din årskurs och grupp. Du väljer själv hur ingående du vill arbeta med varje moment. Om du formulerar egna frågor så tänk på att de bör vara öppna och påminn eleverna om att de har rätt till sina egna tolkningar och reflektioner. De arbetsförslag som presenteras här hoppas vi ska främja skapandet av litterära föreställningsvärldar och utvecklingen av elevernas litterära kompetens. Kanske kan texterna i den här lärarhandledningen fungera som en del i ett större litteraturhistorisk arbete kring 1800-/1900-talslitteratur eller klassiska svenska författare. Man skulle till exempel kunna ge eleverna ett kompendium med kortare texter, författade av både kvinnor och män för att ge eleverna en nyanserad och bred inblick i den tidens litteratur. Det är också ett utmärkt tillfälle att arbeta ämnesöverskridande, till exempel tillsammans med historieläraren. Tänk på att under arbetets gång uppmuntra dina elever och ha höga förväntningar på dem. Bekräfta dem mycket, men inte genom att enbart säga bra! eller intressant. Istället kan du be dem att utveckla sina tankar och förklara vidare. Visa att du är intresserad av vad de har att komma med. Och kom ihåg: ha roligt - hela tiden! Lycka till! Maja Lidbeck och Ida Karlsson

3 De didaktiska frågorna - en översikt Vilka? Vi har i vår planering utgått ifrån ämnesplanen för svenska 2, gymnasiet. Uppgifterna går dock att formulera om för att passa just din elevgrupp oavsett årskurs. Vad? Läsa skönlitteratur. Handledningen innehåller förslag på hur man kan arbeta utifrån novellerna Pälsen och Kyssen av Hjalmar Söderberg. Hur? Vi har försökt skapa varierade uppgifter som ger utrymme för att utveckla de olika förmågorna skriva, läsa, lyssna, tala och se. Arbetsformerna varierar mellan att vara enskilda, i par/grupp eller helklass. Varför? Utveckla elevernas litterära kompetens och kunskap om Söderbergs samtid och författarskap. När? Hur lång tid som läggs på respektive moment är upp till varje enskild lärare att avgöra. I vår planering tänker vi oss ca.1-2 lektioner per novell.

4 Styrdokumenten I styrdokumenten har vi utgått ifrån följande punkter: Ämnets syfte Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Svenska 2 Centralt innehåll Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. [...] Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. Kunskapskrav - Betyg E Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

5 Förberedande arbete Innan arbetet med de utvalda novellerna börjar är det bra att aktivera elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. En ingång kan vara att diskutera novellen som litterär genre för att eleverna på ett bättre sätt ska kunna ta till sig texterna. Det kan också vara bra att skapa en bild av Hjalmar Söderbergs författarskap och samtid. Vi tror att eleverna blir mer aktiva och engagerade om de själva involveras i kunskapsbyggandet. Det är också bra om läraren kan få en bild av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Ett förslag för att bygga om kunskap om novellen som genre är att använda det digitala verktyget Todaysmeet där eleverna får skriva ner tankar och associationer som skickas in och visas för alla. Läraren kan sedan kommentera och komplettera informationen. På så sätt skapar man tillsammans i klassen en sammanställning. Gällande den historiska kontexten och författaren i fråga kan eleverna ges en stund att själva söka information och skriva ner stödord. Via verktyget Popplet kan den insamlade informationen sammanställas till en gemensam tankekarta. Ett annat förslag är att göra en progressiv brainstorming där eleverna delas in i grupper och på stora papper får skriva ner sina tankar med en färgpenna. Efter några minuter roterar grupperna och kompletterar de andra gruppernas papper i omgångar, vilket resulterar i en större kollektiv kunskap.

6 Pälsen Innan läsningen För att aktivera elevernas tankar inför läsningen och underlätta inträdet i den litterära föreställningsvärlden kan läraren börja med att högläsa textens två första stycken där karaktärerna introduceras. Direkt efter följer en sätta-igång-skrivövning där eleverna individuellt får göra en förutsägelse utifrån titeln, inledningen och kunskapen kring den historia kontexten. Förslag på frågor att utgå ifrån kan vara: Vad tror du att novellen kommer handla om? Var och när tror du att den utspelar sig? Vilka personer är med? Vad tror du kommer hända med dem? Under läsningen Förslagsvis läser sedan läraren resten av texten högt. Beroende på elevgrupp kan det eventuellt vara lämpligt att en bit in i texten stanna upp och göra en gemensam sammanfattning i helklass då texten kan vara svår att hänga med i. Diskutera vad som har hänt och vad eleverna tror kommer att hända? Ett tips är att redan innan läsningen dela ut ett papper till eleverna med Chambers reflektionstabell som de får fylla i medan de lyssnar till texten. Enligt modellen ska eleverna skriva upp åtminstone en sak inom varje spalt: + Något de tycker är bra - Något de tycker är dåligt? Något de tycker är svårt att förstå! Något som de känner igen och kan koppla till sitt eget liv eller andra texter de läst Efter läsningen Efter läsningen kan eleverna få tid att enskilt gå igenom och komplettera sina personliga reflektioner under några minuter för att sedan delas in i par och diskutera några frågor som rör texten. Stödord antecknas under tiden. Exempel på frågor: Varför tror du att novellen heter Pälsen? Vilken betydelse upplever du att pälsen har i berättelsen? Vad anser du vara novellens höjdpunkt? Kan du hitta exempel i texten på något som signalerar vilken tid och miljö den utspelar sig i? Läraren kan sedan samla ihop klassen i en storgruppsdiskussion där eleverna får dela sina svar. Förslagsvis diskuteras även textens handling och de teman som behandlas i novellen, t.ex. klasskillnader, makt, trohet, vänskap. I diskussionen ges även utrymme att aktualisera litteraturvetenskapliga begrepp såsom symboler, tid, miljö, tema och motiv. Gör gärna samhälleliga kopplingar, både till vår nutid och författarens samtid. På så vis återknyts till de uppfattningar som byggdes upp i förarbetet.

7 Avsluta eventuellt med att kolla på en filmatisering av novellen. Det finns t.ex. en på Youtube. Filmen kan följas av en kort diskussion där man kan diskutera om förståelsen ökat eller förändrats, samt om filmatiseringen stämmer överens med texten.

8 Kyssen Söderbergs andra novell anser vi behandla ett tema som ligger närmre eleverna. Texten är inte lika tät och komplex, därför är den troligtvis lättare att komma in i och kräver inte ett lika omfattande förarbete. Före läsningen Arbetet kan inledas med att lyssna på en låt som berör ett av textens teman, t.ex. Melissa Horns Jag kan inte skilja på med textraderna: Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig jag kan inte skilja på om jag vill va med dig jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig jag kan inte skilja på om jag vill skada dig men du om nån borde förstå att man inte gör såhär mot mig Låten och novellen beskriver båda ett tvetydigt förhållande till kärleken. Utifrån novellens titel och låtens text får eleverna sedan skriva ner en association - antingen digitalt genom t.ex. verktyget Mentimeter eller analogt på en post it-lapp som sätts upp på väggen. På så sätt får eleverna ta del av varandras tankar, men undvik helst diskussion och värderingar. Detta sätter igång tankar kring ett för texterna centralt tema som troligtvis ligger nära elevernas egna erfarenheter. Under läsningen Eleverna kan få med sig några frågor in i läsningen där fokus ligger på att skapa en bild av karaktärerna och utforska novellens berättarperspektiv. Exempelvis kan eleverna uppmanas att beskriva karaktärerna genom att svara på frågor så som: Vilka är de? Vad tror du att de har för relation? Varför tror du att de har de tankar som de ger uttryck för? Gällande novellens berättarperspektiv kan eleverna skriva ner reflektioner kring vem de tror det är som berättar respektive betraktar i novellen. Anteckningarna kring frågorna behöver endast vara kortfattade. Efter läsningen Det kan vara bra att samla upp läsningen i en övergripande helklassdiskussion med fokus på berättarperspektiv och karaktärer. Därefter kan man välja att antingen göra mer kreativa personporträtt med fokus på en av novellens karaktärer. Eleverna får beskriva den valda personen utifrån dess handlingar och

9 tankar. De kan även spekulera i hur de tror att personen ser ut (och kanske måla en bild för att komplettera porträttet?). För att återkoppla till låttexten kan eleverna få tänka sig in i en av karaktärernas perspektiv och skriva en låttext utifrån situationen med kyssen. Uppmuntra gärna eleverna att försöka utveckla karaktärernas tankar och känslor. Ett utmärkt tillfälle att samarbeta med skolans musiklärare! En alternativ arbetsform kan vara att dela in eleverna i grupper för att göra en radio-/tvintervju med novellens karaktärer. Låt eleverna i gruppen få ta del av varandras beskrivningar av karaktärerna, så att de tillsammans får en mer heltäckande och nyanserad bild av karaktärerna i novellen. Eleverna får tillsammans formulera intervjufrågor och svar och inom gruppen fördela rollerna mellan sig så att två gestaltar novellens karaktärer medan övriga intervjuar och sköter inspelningen. Eleverna får gemensamt bestämma om inspelningen ska vara med bild eller enbart ljud. Intervjun spelas in och visas upp för klassen. Denna övning syftar till att fördjupa den narrativa fantasin genom att dels betrakta karaktärerna utifrån för att sedan leva sig in i dem. Det är därför viktigt att påminna eleverna om att intervjun ska hållas nära texten och fokusera på vad som sker där. En annan övning på samma tema är att göra en presskonferens, där några personer i klassen får gestalta karaktärerna, medan de andra ställer frågor. Efter båda dessa övningar kan det vara bra att diskutera hur bilden av karaktärerna och novellens händelse eventuellt förändrats. Hur påverkar det förståelsen av karaktärerna? Ger det en annorlunda bild av novellen?

10 Avslutning och bedömning Vår tanke är att arbetet med Pälsen mer kan fungera som ett inledande moment i arbetet. Vi tänker oss därför inte att de uppgifterna skall vara betygsgrundande utan snarare en hjälp att sätta igång tankarna. I de föreslagna uppgifterna till Kyssen kan däremot samtliga fungera som underlag för summativ bedömning, men då krävs det att eleverna får tid att förbereda sig och arbeta med övningarna. Ett sätt att avsluta arbetet med Söderbergs noveller är att låta eleverna skriva en reflekterande text där de båda novellerna analyseras utifrån de litteraturvetenskapliga begrepp som tagits upp under tiden. Förhoppningsvis kan det knyta ihop säcken och ge eleverna möjlighet att fundera kring vad de har lärt sig.