GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG471 DIDAKTIK MED INRIKTNING MOT TAL-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING, 30 högskolepoäng Learning to speak, read and write, 30 higher education credits Grundnivå, First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik , reviderad och Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2008 Utbildningsområde: Undervisning Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2. Kursens inplacering Kursen ingår som specialisering i Lärarprogrammet och erbjuds dessutom som fristående kurs i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska. Den vänder sig i första hand till blivande lärare i förskoleklass och grundskolans tidigare år (t o m skolår 5/6). 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått en termin i allmänna utbildningsområdet, med godkänt resultat samt en inriktning om 60 hp, varav minst 45 hp måste vara godkända, eller ha motsvarande förkunskaper. Om kursen läses som fristående kurs krävs att studenten har tillgång till lämplig verksamhet för genomförande av fältstudier. 4. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: redogöra och förhålla sig till olika teorier och modeller för läs- och skrivutveckling. uppvisa kunskaper om grunddragen i svenska språkets struktur uppvisa kunskaper om olika texttyper som barn och unga möter använda skrivprocessen och genrepedagogiken som stöd vid produktion av olika texter uppvisa kunskaper om skönlitteraturens betydelse för läsutveckling, identitetsutveckling och omvärldsuppfattning kunna förklara olika aspekter av begreppet literacy och det vidgade textbegreppet

2 redogöra för hur organisation, arbetssätt, arbetsformer och undervisningsinnehåll kan bidra till att barns och ungdomars språkliga kompetens utvecklas dokumentera och utveckla elevers läs- tal- och skrivförmåga uppvisa kunskaper om den mångkulturella skolan och flerspråkighet visa god förmåga att uttrycka sig på svenska språket 5. Innehåll Kursen som helhet behandlar den tidiga läs- och skrivutvecklingen ur ett såväl ämnesteoretiskt som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. De studerande får under kursens gång omsätta förvärvade insikter i handling genom gestaltning, presentation och produktioner av olika slag. Under de verksamhetsförlagda inslagen i kursen skall de studerande själva pröva, kritiskt granska och förhålla sig till delkursernas didaktiska innehåll. Delkurs 1. Tal-, läs- och skrivutveckling, 15 högskolepoäng Literacy, 15 higher education credits I delkursen studeras barns grundläggande tal- och skriftspråksutveckling utifrån olika teorier och modeller. Med utgångspunkt i elevers textproduktion studeras det svenska språkets struktur, liksom hur barn utvecklar sitt språk och erövrar skriftspråket med olika strategier. I delkursen studeras även retorik och processorienterade skrivmodeller i såväl teori som praktik. Hur arbetet med skönlitteratur kan bidra till utvecklingen av elevernas förståelse av sig själva och sin omvärld presenteras. De studerande stimuleras till att tillvarata barn- och ungdomslitteraturens möjligheter till bearbetning i litteratursamtal, berättande, skrivande och kreativa uttrycksformer. Mötet mellan text och läsare betonas och teorier kring läsförståelse, lässtrategier och litteraturreception behandlas i såväl teori som praktik. Uppväxtmiljöns betydelse för språkutvecklingen samt genusperspektivet uppmärksammas. Såväl den grundläggande som den vidare tal- läs- och skrivutvecklingen belyses med utgångspunkt i undervisningssituationer samt didaktiska modeller och förhållningssätt. Under fältstudierna studeras skolors olika språkmiljöer och kursens didaktiska innehåll befästs och fördjupas. Delkurs 2. Det vidgade textbegreppet läs- och skrivmöjligheter för alla, 15 högskolepoäng Language arts- reading and writing for everyone, 15 higher education credits I delkursen behandlas språkutveckling utifrån barns olika erfarenheter och kulturella bakgrunder. Dessutom studeras läromedelstexter, IKT, barns och ungdomars kulturer och medieanvändning samt mediers roll i undervisningen. De studerande skall utveckla kompetens att kartlägga och bedöma elevers språkutveckling. Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv belyses hur man kan förebygga och avhjälpa läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och andra hinder i språkutvecklingen. Vidare behandlas kulturell mångfald och flerspråkighet. Dagens medieutbud granskas och problematiseras.. Aktuella styrdokument diskuteras med tonvikt på literacybegreppet och det utvidgade textbegreppet samt hur språkliga processer uttrycks i läroplan och kursplaner i alla ämnen. Under fältstudierna skall de studerande kartlägga och dokumentera några elevers läs- och skrivutveckling samt kartlägga och dokumentera hur skolor förhåller sig till IKT, medier och olika kulturbegrepp. 2

3 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning sker skriftligt i anslutning till inlämningsuppgifter samt muntligt i anslutning till bl.a. litteraturseminarier och gestaltningar. Vid bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig betygsskala: Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan representanter för studenterna och lärarna på kursen. Denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig. Vid planering av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultatet av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Fältstudier och litteraturseminarier är obligatoriska moment i kursen. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDG471 DIDAKTIK MED INRIKTNING MOT TAL-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING, 30 högskolepoäng Delkurs I: Tal,- läs- och skrivutveckling Allard, Birgitta, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001) Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning (175 s). Läses även i delkurs 2. Bjar, Louise (red)(2006) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. Kap 1,2,5,6,7,9,10 & 13. (200 s.) Läses även i delkurs 2 Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren&Fallgren. Kap 4. (30 s.) Läses även i delkurs 2. Heard, Georgia (1993) Allt gott på jorden och i solen. Göteborg: Daidalos. (190 s). Alternativt: Wolf, Lars, (2004) Till dig en blå tussilago. Att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (184 s) Kullberg, Birgitta (2007) Emergent literacy, femton svenska forskares tankar om barns språkutveckling Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, IPD-rapporter X: 2007:1 (111 s) Liberg, Caroline (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva Lund: Studentlitteratur Lindö, Rigmor (2002) Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (242 s) Lundberg, Ingvar (2003) God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur (72 s). Lundberg, Ingvar (2008) God skrivutveckling, Stockholm: Natur och kultur (112 s). Reichenberg, Monica (2008) Vägar till läsförståelse Texten läsaren och samtalet Stockholm: Natur och Kultur Regeringen (2006) Läroplan för förskolan - Lpfö 98 (15 s). Läses även i delkurs 2. Regeringen (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och 4

5 fritidshemmet Lpo 94 (20 s). Läses även i delkurs 2. Skolverket (2000) Kursplan i svenska. Läses även i delkurs 2. Skolverket (2010) Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse Fördjupas analys av PIRLS Skolverket: Publikationsdatabasen Stensson, Britta (2006) Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. (156 s). Delkurs 2. Det vidgade textbegreppet läs- och skrivmöjligheter för alla Bakhtiari, Marjaneh. (2005) Kalla det vad fan du vill. Stockholm: Ordfront. (300 s) Bjar, Louise. (2006) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.Kap 3,8,11,14,15,16. (155 s) Läses även i delkurs 1. Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (200 s). Läses även i delkurs 1. Enochsson, Ann-Britt. (2007) Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. (140 s). Fast, Carina (2008) Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (168 s) Fogelberg, Karin (2005) Media Literacy. En diskussion om medieundervisning Arbetsrapport nr 25. Institutionen för journalistik och masskommunikation.göteborgs universitet. (28 s). Limberg. Louise (2003) Skolbibliotekets pedagogiska roll en kunskapsöversikt, Skolverket: publikationer (101 s) Myndigheten för skolutveckling (2003) Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. (s 72-99) Skolverket (2000) Kursplan i svenska. Läses även i delkurs 1. Skolverket (2003) Att undervisa elever med Svenska som andraspråk- ett referensmaterial. (112 s). Skolverket (2008) Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. s) Skolverket (2008) Nya Språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs (86 s). Trageton, Arne (2005) Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB. (200 s) 5

6 Utbildningsdepartementet (2003) Andraspråksresan. SOU 2003:77 (233 s). Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för förskolan - Lpfö 98 (15 s). Läses även i delkurs 1. Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 (20 s). Läses även i delkurs 1. Rev