Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?"

Transkript

1 Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers läsförståelse har försämrats sedan början på 1990-talet. PISA (2007) sammanfattar att det för 15-åringar är oroande att spridningen i resultatet mellan eleverna i Sverige är större 2006 än den var år 2000 och att de allra svagaste läsarna presterar sämre 2006 än När det gäller 10-åringar konstaterar PIRLS (2007) att en analys av de svenska resultaten i olika internationella undersökningar från 1971, 1991 och 2001 indikerar att en nedåtgående trend påbörjades redan före 1991 men den blir mer accentuerad efter Även för normerade läsförståelsetest konstaterar Johansson (2005) att normerna borde revideras redan efter år eftersom elevernas prestationer på testen hade försämrats markant under perioden Försämringarna i läsförståelse gällde både grund- och gymnasieskolan. Emellertid är mätning av läsförståelse i sig och ännu mer läsförståelseförändringar över tid en komplicerad fråga, vilket därmed försvårar jämförelser över tid. Då är mätning av den basala ordavkodningen troligen lättare att genomföra. Trots detta verkar det vara betydligt färre undersökningar som studerat hur ordavkodningsförmågan har förändrats över tid. I denna pilotstudie har jag försökt att undersöka den frågan genom att efter 20 respektive 21 år använda exakt samma ordkedjetest som användes 1989 i samband med urval av elever till projektet Läsutveckling Kronoberg (Jacobson & Lundberg, 1995). I Kronobergs län genomfördes under april månad 1989 det då nykonstruerade ordkedjetestet på samtliga 2164 elever i årskurs 2. I föreliggande studie har under samma månad, april 2009 och april 2010 samma test genomförts på 892 respektive 669 elever i årskurs 2 från slumpmässigt valda klasser i södra Sverige. De nu testade klasserna var på olika sätt kopplade till studeranden vid speciallärarprogrammet vid Växjö universitet (från 2010 Linnéuniversitetet). Metod Undersökningsgrupp I den ursprungliga urvalsundersökningen 1989 var det sammantaget samtliga 126 klasser i Kronobergs län som deltog. Klasstorleken var då igenomsnitt 17, 2 elever per klass. Andelen flickor var 51 %. I de nya undersökningarna deltog 54 klasser 2009 vilket svarar mot 16,5 elever per klass i medeltal och där andelen flickor var 50 %. Året därpå var deltog 38 klasser vilket betyder 17,7 elever per klass och andelen flickor var 47,3 %. Speciallärarstuderandena, som är erfarna lärare genomförde testet i vardera en eller två klasser som de hade tillgång till inom sitt skolområde. Urvalet av klasser är således inte en totalundersökning i ett geografiskt bestämt område utan ett någorlunda slumpmässigt urval av klasser. Testinstrument Vid den ursprungliga urvalsundersökningen bestod ordkedjetestet av fyra ordkedjor per rad (tre ord per kedja) i nio rader per sida enligt exemplet nedan. Totalt var det fyra testsidor och en förstasida som bestod av instruktioner av testet. Sidorna 1 och 4 bestod av vanliga ordkedjor enligt exemplet. För varje testsida fick eleverna arbeta i 90 sekunder. Sidorna 2 och

2 3 bestod av ordkedjor som skulle läsas upp och ned. (Tanken bakom detta var vid den tidpunkten att undersöka om det fanns elever som hade bättre ordavkodning vid upp-och-nedläsning. Vi fann då att det faktiskt var 2,7 % av eleverna i årskurs 2 som hade bättre eller samma resultat vid läsning uppochned (dvs. läsning från höger till vänster jämfört med läsning i vanlig läsriktning). I resultatredovisningen summerades läsning av de rättvända sidorna 1+4, vilket torde ha förbättrat testets reliabilitet. Exempel på en rad ur testet: morhejhus tygstenoch solvägis farluftbra För att i så hög grad som möjligt efterlikna testhäftet i den tidigare studien har jag i den nya undersökningen använt mig av exakt samma layout som i häftet 1989 när det gäller sidorna 1 och 4 1. På samma sätt som i den tidigare undersökningen har elevernas resultat på sidorna 1 och 4 adderats. Genom att eleverna i de nya studierna fick arbeta på jämförbart sätt på sidorna 2-3, dvs. som i den ursprungliga studien, bedömer jag att totalsumman av sidorna 1 och 4 är fullt jämförbar mellan de olika studierna. Resultat Tabell 1 redovisar resultaten på ordkedjetestet 1989, 2009 och Samtliga tre fördelningar ligger nära normalkurvan. Medelvärdet 1989 var 28,5 ordkedjor och år senare var motsvarande värden 28,3 resp. 28,0. Även spridningen var nästan identisk vid samtliga tillfällen (sd =10,0-10,5). Tabell 1: Antal elever, medelvärde och standard avvikelse för Ordkedjetestet genomfört i årskurs 2 åren 1989, 2009 samt Antal elever Medelvärde 28,5 28,3 28,0 Standardavvikelse 10,5 10,5 10,0 Andelen barn med svenska som andraspråk bedöms vara betydligt högre idag jämfört med förhållandet Vi har tyvärr inte uppgifter om detta för 20 år sedan. Andelen elever som i de nya resultatlistorna uppges ha svenska som andraspråk var 13,5 % vid testtillfället 2009 och året därefter 15,9 %. Tabell 2 sammanfattar resultaten fördelade på kön och svenska som andraspråk på ordkedjor. Tabell 2: Resultat på Ordkedjetestet i årskurs 2 åren 1989, 2009 samt 2010 fördelat på kön och svenska som modersmål eller som andraspråk. Svenskt modersmål Svenska som andraspråk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Ordkedjor ,2 30, Ordkedjor ,8 30,6 25,6 26,9 Ordkedjor ,5 30,0 23,3 25,8 1 Däremot har jag i stället för uppochned läsning av sidorna 2 och 3 använt mig av nykonstruerade kedjor med bokstäver i versaler.

3 Om vi beräknar medelvärde för svenska elever 2009 blev medelvärdet 28,7. Motsvarande värde för elever med svenska som andraspråk var 26,2, vilket i medeltal innebar 2,5 färre ordkedjor. Jämförliga siffror 2010 var 28,7 och 24,5 vilket ger en skillnad på 4,2 ordkedjor, dvs. något större än året innan. När det gäller ordavkodning tycks således differensen mellan svensktalande elever och elever med annat modersmål vara ganska liten, men var dock signifikanta. Spridningen var cirka 10 enheter vid samtliga tre testtillfällen för såväl elever med svenska som modersmål som för elever med svenska som andraspråk. Om vi tittar närmare på könsdifferenserna kan vi konstatera att flickorna presterar signifikant bättre vid samtliga testtillfällen. Det gäller både elever med svenska som modersmål som elever med svenska som andraspråk. Flickorna klarade 1989 i medeltal 30,7 ordkedjor och pojkarna 26,2 (dessa värden hade möjligen varit något högre om vi räknat bort det då ganska lilla antal elever med svenska som andraspråk). Könsskillnaderna var då 4,5 ordkedjor. Vid testtillfället 2009 hade flickorna med svenska som modersmål 30,6 och pojkarna 26,8 vilket innebär att flickorna nu gjorde 3,8 fler ordkedjor och 2010 var motsvarande skillnad 2,5 ordkedjor. Tendensen är att pojkarna tycks ha förbättrats i en liten grad medan flickorna däremot tappat något. Elever i årskurs 2 gör inte många fel på ordkedjetestet. Av elever med svenska som modersmål gjorde 60 % inga fel alls. Endast en liten andel gör många fel, exempelvis gjorde ungefär en procent mer än 12 fel. Dessa elever har troligen stora avkodningssvårigheter eller att de mest har gissat på provet. Av elever med svenska som andra språk hade hälften inga fel, medan 5 % gjorde 12 eller fler fel. I medeltal gjorde elever med svenska som modersmål 1 fel medan elever med svenska som andra språk gjorde 2 fel. Denna skillnad var signifikant. Diskussion Svaret på rubrikens fråga - Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen - skulle kunna formuleras ungefär så här. Avkodningsförmågan i årskurs 2 verkar inte ha försämrats utan är idag på samma nivå som för 20 år sedan. Då var andelen elever med annat modersmål klart lägre i Kronobergs län än de 13,5-16 % som redovisats i de nya studierna. Om vi beräknar medelvärde för enbart svensktalande elever blir medelvärdet på ordkedjetestet högre (totalt 28,7 ordkedjor både 2009 och 2010) jämfört med den totala elevgruppen Detta innebär att grunden till en bra läsutveckling i årskurs 2 ligger på samma nivå som tidigare men att något händer med elevernas fortsatta läsinlärning under skoltiden och då speciellt läsförståelsen. I årskurs 4 tycks således läsförståelsen enligt PIRLS (2007) ha försämrats vilket även bekräftas av de försämrade resultaten i årskurs 9 enligt PISA (2007). Det finns förstås invändningar mot denna tolkning. Från 1989 fram till 2009 har vi bara två mätpunkter. Vi vet således inte hur avkodningsförmågan sett ut däremellan. Däremot ser det ut som avkodningsnivån numera ligger på samma nivå två år i rad, enligt de data som denna undersökning visar, vilket rimligtvis ökar tillförlitligheten. Det är viktigt att påpeka att arbetet i skolan med att på bästa sätt automatisera ordavkodning i de lägre åldrarna inte får minskas i omfattning, utan att utvecklingen av både ordavkodning och läsförståelse måste ske parallellt. Eftersom vi inte känner till nivån på ordavkodningsförmågan i årskurs 2 hos de elever som ingår i de refererade PIRLS- eller PISA kanske vi inte kan dra ovanstående slutsats. Möjligen var även avkodningsförmågan i dessa elevgrupper sämre när de eleverna gick i årskurs 2. Tyvärr finns det mig veterligen inga trend-data på just avkodningsförmågan under den berörda tidsperioden. Det kan ju vara så att en förbättrad läsinlärning i skolan under senare år

4 och att positiva effekter från lek och övning av fonologisk medvetenhet i förskolan (exempelvis språklekar enligt Bornholmsmodellen) har medfört att dagens andraklassare avkodar bättre än vad man gjorde i slutet på 90-talet och början av 2000-talet. Det kunde därför vara intressant att om några år undersöka läsförståelsen hos de elever i årskurs 2 som ingår i de här nya studierna och då använda samma läsprov som PISA och PIRLS har använt sig av. Kommer dessa elevers läsförståelse då att vara bättre? Vi vet att det finns ett tydligt samband mellan ordavkodning och läsförståelse. Avkodningsförmågan korrelerar i storleksordningen 0.5-0,7 med läsförståelse. Sambandets storlek är beroende av vilka läsprov som används för avkodning respektive läsförståelse. Det innebär att avkodning förklarar ungefär 40 % av elevernas resultat på läsförståelseprov. Jacobson (2009) har visat att ungefär % av variationen i läsförmåga i slutet av grundskolan (enligt standardprov i årskurs 9) kan förklaras av förmåga till ordavkodning tidigt i skolan (enligt ordkedjor i årskurs 2). Allmänt kan man säga att ju yngre eleverna är desto högre är korrelationen mellan avkodning och läsförståelse. En intressant iakttagelse är att spridningen i resultatfördelningarna nästan var identiska vid de tre testtillfällena. Det tycks alltså inte vara en större andel elever i den nedre svansen på fördelningen vad gäller dagens elever i årskurs 2. Jämfört med de refererade internationella undersökningarna uppfattas andelen elever med låga resultat således inte ha ökat, åtminstone inte avseende ordavkodning. När det gäller jämförelser mellan svensktalande elever och elever med svenska som andraspråk är skillnaderna i ordavkodning förhållandevis liten. Även på detta område avviker resultaten något från de internationella studierna PIRLS och PISA. Det tycks finnas en liten tendens till att pojkarnas avkodningsförmåga har ökat något, medan flickornas genomsnittliga prestationer däremot verkar ha minskat en aning. Denna reducerade könsskillnad är dock mycket liten och får på intet sätt övertolkas. Det vore dock intressant att följa denna frågeställning framöver. I de refererade PIRLS och PISA studierna framhålls att könsdifferenserna i läsförståelse fortfarande är stora. Vi kan se att slutligen se att eleverna gör mycket få fel på ordkedjetestet. Det är i allmänhet positivt för elever att känna att man klarar ett prov. Det är därför viktigt att titta närmare på elever som gör många fel och fundera på vad detta kan bero på. Sammanfattning De ovan redovisade studierna är att betrakta som pilotstudier, varför alla resultat bör tolkas med försiktighet. Undersökningen har i sammanfattning pekat på att - den genomsnittliga ordavkodningsförmågan i årskurs 2 tycks vara oförändrad mellan 1989 och 2009/10, - spridningen i resultaten är oförändrad jämfört med för 20 år sedan och att det inte är fler elever i den nedre svansen av resultatfördelningen, - skillnaden i ordavkodning är liten mellan svensktalande elever och elever med svenska som andraspråk, - skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas ordavkodningsförmåga tenderar att minska.

5 Referenser Jacobson, C. (1995). Word Recognition Index as a quick screeening marker of Dyslexia. In The Irish Journal of Psychology, (Ed.) J. Whyte. Jacobson, C. & Lundberg, I. (1995). Läsutveckling och dyslexi. Frågor, erfarenheter och resultat. Liber Utbildning, Stockholm. Jacobson, C. (2009). Kan avkodningsprov förutsäga i åk förutsäga standardprov i svenska i åk 9? Dyslexi, aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, nr.1. Johansson, M-G.( 2005). Tonåringar blir allt sämre på att läsa och stava. Dyslexi, aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, nr 1. PIRLS 2006 (2007). Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och i världen. Rapport 305, Skolverket. PISA 2006 (2007). 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport 306, Skolverket.

6 Bilaga. Fördelningarna redovisar antal elever samt medelvärde och spridning på ordkedjetestet1989, 2009 samt 2010.

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa Lahtinen, U., Hjerpe, J. & Risberg, A-K. 2006 Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor

Läs mer

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt

Läs mer

Testteori och kartläggning

Testteori och kartläggning Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen

Läs mer

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Förvaltningsinformation - februari

Förvaltningsinformation - februari Tjänsteskrivelse 2015-01-26 BUN 2015.0021 Handläggare: Noomi Calov Barn- utbildningsnämnden Förvaltningsinformation - februari Förskoleklass: Faktisk personaltäthet i förskoleklass: 10-12 barn per pedagog

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor inom grundläggande utbildningen i Nyland Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Stockholm 160309 1 Syftet med den flerspråkiga kartläggningen Att tidigt upptäcka flerspråkiga elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie

Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie Christer Jacobson Egon Nordman Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Stockholm stad Förskoleundersökning 2013. 143867 Gläntan Pysslingen AB Enskede-Årsta-Vantör stadsdel

Stockholm stad Förskoleundersökning 2013. 143867 Gläntan Pysslingen AB Enskede-Årsta-Vantör stadsdel Stockholm stad Förskoleundersökning 2 Gläntan Pysslingen AB Enskede-Årsta-Vantör stadsdel Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Förskolan per

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Läsförståelse och hörförståelse

Läsförståelse och hörförståelse Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin

Läs mer

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 886 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i årskurs 9 2015 Svenska och svenska som andraspråk Stina Laursen Ämnesprovet för årskurs 9, 2015 har rubriken Som hund och katt och handlar om såväl den konkreta som den överförda betydelsen

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Matematikundervisningens dilemma

Matematikundervisningens dilemma Matematikundervisningens dilemma Om jag låter blicken gå runt i klassrummet i så kommer att jag se att eleverna skiljer sig åt i ett flertal avseenden, såsom utseende, personlighet, social och biologisk

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

Stockholm stad Förskoleundersökning 2013. 093847 Karlavagnen - Birkagården Norrmalm stadsdel

Stockholm stad Förskoleundersökning 2013. 093847 Karlavagnen - Birkagården Norrmalm stadsdel Stockholm stad Förskoleundersökning 2 37 Karlavagnen - Birkagården Norrmalm stadsdel Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Förskolan per år

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 13-14 september 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 13-14 september 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 13-14 september 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. i samverkan

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Dyslexi hos barn och ungdomar

Dyslexi hos barn och ungdomar Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö

Läs mer

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Södra Finlands Skriv- och Läsprojekt (SF-SOL) Ulla Lahtinen, Annette Renvaktar, Mikaela Asplund & Jenny Hjerpe Nästan all inlärning i skolan bygger på läsning

Läs mer

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Kunskaper, Utveckling och Lärande 2015/2016

Kunskaper, Utveckling och Lärande 2015/2016 1 Kunskaper, Utveckling och Lärande 2015/2016 Martin Dvorsak Kvalitetscontroller 2016-11-04 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se 2 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Läslistor som arbetsredskap vid lästräning

Läslistor som arbetsredskap vid lästräning Svenska språket Handledare: Solveig Hammarbäck Examinator: Sofia Ask G3 GL1102 15 hp 2010-09-10 G2 G3 Avancerad nivå Läslistor som arbetsredskap vid lästräning Ann-Sofie Ringström Abstract Syftet med den

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Ålandsprovet i matematik

Ålandsprovet i matematik Statistik 2013:1 Ålandsprovet i matematik En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten 2012 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel 1 Utredningsrapport Utbildning I serien Utbildning

Läs mer

Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass

Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Information om högskoleprovet för intygsgivare

Information om högskoleprovet för intygsgivare Uppdaterad 2015-10-09 Information om högskoleprovet för intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett anpassat högskoleprov på grund av specifika lässvårigheter/dyslexi.

Läs mer

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12 Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata Stockholms stad Förskoleundersökning 1 17 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata 1--1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat

Läs mer

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1

Läs mer

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Läsåret 2013/2014 Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Innehållsförteckning Vårt rektorsområde...3 Verksamhetsidé...3 Vision...3 Prioriterade mål läsåret 2013-2014 med kommentarer 4 Hammarbacksskolans

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Idor Svensson Linnéuniversitetet

Idor Svensson Linnéuniversitetet Stödjande läs- och skrivappar - ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter? Idor Svensson Linnéuniversitetet Dyslexi och alternativa verktyg (AV) Åtgärder: Träna och/eller kompensera?

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

135127 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan

135127 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan Stockholms stad Förskoleundersökning 1 7 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan 1--1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Årstaängen

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Årstaängen Stockholm stad Förskoleundersökning 6 Förskolan Årstaängen Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande resultat Förskola per år Förskola

Läs mer