Utvecklingen av läsförståelse i de nordiska länderna Förändringsmönster och förklaringar
|
|
- Julia Sundberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingen av läsförståelse i de nordiska länderna Förändringsmönster och förklaringar Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet & Universitetet i Oslo
2 Disposition 1. Översikt över resultat från de internationella studierna med fokus på de nordiska länderna PISA-resultatens utveckling Möjliga förklaringar till förändringarna
3 De internationella undersökningarna Sedan 1960-talet har internationella jämförande studier av elevers kunskaper och färdigheter genomförts. Några av dessa avser elevers läsförståelse: IEA Reading Literacy study (IEA RL) 1970 och 1991 Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS): åk 4, vart 5e år, start 2001 Programme for International Student Achievement (PISA): 15-åringar, vart 3e år, start 2000 Programme for International Assessment of Adult Competencies (PIAAC): tvärsnitt år, vart 10e år, start 2011/12.
4 Tillgängliga data Endast Finland och Sverige deltog i IEA RL 1970 Alla fyra länderna deltog i IEA RL 1991 Alla fyra länderna har deltagit i samtliga PISAomgångar Norge och Sverige har deltagit i samtliga PIRLSomgångar, medan deltagandet varit ojämnt för Danmark och Norge Alla fyra länderna deltog i PIAAC 2011/12
5 PIAAC Vuxen-PISA Tvärsnittsundersökning av åldersgrupperna år 24 deltagande länder 2011/12 Minst 5000 deltagande personer/land (dvs ca 100 per åldersgrupp) Fokus på literacy, numeracy och problem-lösning i datormiljö Individuella intervjuer, datoradministrerade prov
6 Kan tvärsnittsdata ge information om kvalitet på ungdomsutbildningen? Om det finns långtidseffekter av utbildningskvalitet bör de ålderskohorter som fått utbildning av hög kvalitet prestera bättre än de ålderskohorter som fått utbildning av låg kvalitet. Gustafsson (2016) visade att de åldersgrupper inom olika länder som hade goda PISA-resultat, i vuxen ålder presterade bättre på PIAAC-proven.
7 Jämförelse mellan PIAAC och IEAs läsundersökningar 1970 och 1991 I IEAs första läsundersökning år 1970 (IEA RL 1970) deltog Finland och Sverige med urval från en population 10-åringar och en population 14-åringar I IEAs andra läsundersökning år 1991 (IEA RL 1991) deltog Danmark, Finland, Norge och Sverige med urval från åk 3 och åk 8.
8 Metod 1. Medelvärdet för läsning i PIAAC beräknades för alla ålderkohorter indelade i 5-års intervall dels för samtliga länder, dels för vart och ett av de nordiska länderna. 2. Skillnader beräknades sedan mellan de nordiska ländernas medelvärden och totalmedelvärdet, och skillnaderna transformerades därefter till d-värden 3. Varje värde uttrycker därför hur mycket över eller under det internationella medelvärdet för den aktuella kohorten som landet ligger. 4. För IEA-undersökningarna beräknades på samma sätt differensen mellan det enskilda landets resultat och det internationella medelvärdet, uttryckt i d-värden.
9
10 Resultat IEA RL 1991 Åk 8 Land Åk Ålder Medelvärde SD d Finland Frankrike Sverige Nya Zeeland Ungern Island Schweiz Hong Kong USA Singapore Slovenia Öst-Tyskland Danmark Portugal Kanada (BC) Väst-Tyskland Norge Italien Nederländerna Irland Grekland Cypern Spanien Belgien(Fr)
11 Resultat IEA RL 1991 Åk 3 Land Åk Ålder Medelvärde SD d Finland USA Sverige Frankrike Nya Zeeland Norge Island Hong Kong Singapore Schweiz Irland Belgien (Fr) Grekland Spanien Väst-Tyskland Kanada (BC) Öst-Tyskland Ungern Slovenien Nederländerna Cypern Portugal Danmark
12 Slutsatser Överensstämmelsen mellan resultaten i IEA RL 1991 och PIAACs tvärsnittsundersökning 2011 är god. I den mån det finns avvikelser verkar anledningen till dessa snarare ligga i den ursprungliga undersökningen än i PIAAC. Underlaget för slutsatser om de äldsta kohorterna är dock begränsat. Resultaten ger visst stöd för att vi kan använda PIAAC för att dra slutsatser om skillnader i utbildningskvalitet i den obligatoriska skolan mellan olika länder och olika tidpunkter.
13 Källa: Gustafsson, J- E., & Blömeke, S. (2018). Development of school achievement in the Nordic countries during half a century. Scandinavian Journal of Educational Research, 62(3), Perioden Samtliga länders läsfärdighet ökar Små skillnader, bortsett från Danmark Goda resultat i internationell jämförelse Perioden Dramatisk ökning av Finlands läsfärdighet Stabil nivå för övriga länder Perioden Nedgång för samtliga nordiska länder
14 Möjliga förklaringar till den generella resultatutvecklingen Införande av grundskola i Finland, och fortsatt utveckling av grundskolan i Sverige Förbättrad lärarutbildning Förlängd skolgång Förbättrad ekonomi gav utrymme för utveckling av den nordiska välfärdsstaten, där skolan var en viktig och prioriterad del
15 Hur kan de finska förbättringarna i läsresultat efter 1985 förklaras? Förändringen i nationellt medelresultat verkar i första hand ha samband med resultatutvecklingen för de svagaste eleverna. PISA definierar resilience på följande sätt: A student is classified as resilient if he or she is in the bottom quarter of the PISA index of economic, social and cultural status (ESCS) in the country/economy of assessment and performs at Level 3 or higher. Sambandet mellan ESCS och elevernas läsresultat är lägre i Finland än i de flesta andra länder.
16
17 Specialpedagogik i Finland I anslutning till införandet av grundskolan i Finland från 1972 utvecklades olika specialpedagogiska system: Deltids specialpedagogik (några timmar/vecka), fokuserad på tidig prevention/intervention av läs- och skrivsvårigheter inom klassens ram. Heltids specialpedagogik, all undervisning i segregerad form Successiv utbyggnad: år 1975 omfattade deltidssystemet 9 % av eleverna, vilket ökade till 14 % är För närvarande omfattar det ca 20 % av eleverna. Heltidssystemet har omfattat mellan 5 % och 8 % av eleverna. Kvarsittning förekommer inte längre. Flera forskare (bl.a. Kivirauma & Ruoho, 2007; Hausstätter & Takala, 2011) har lagt fram hypotesen att det specialpedagogiska deltidssystemet är förklaringen till de framstående finska skolprestationerna.
18 Grundläggande principer och funktioner En grundläggande princip är att svårigheter skall identifieras tidigt, och att tillräckliga åtgärder för att eleven skall nå målen omedelbart skall sättas in, samtidigt som eleven är kvar i klassen. Fokus på tidig identifikation börjar före skolstart genom undersökningar av fysisk, mental och social utveckling där multiprofessionella team (sjuksköterska, läkare, logoped, psykolog) medverkar och ger stöd. Undersökningar genomförs som minumum då barnet är 4 månader, 18 månader och 4 år. Under våren före skolstart genomförs en konferens med medverkan av barnet och föräldrarna, förskollärare, och den mottagande läraren, där den tillgängliga informationen gås igenom.
19 Grundläggande principer och funktioner, forts De flesta skolor har en Student Welfare Group (SWG), vilket är en multiprofessionell grupp med ansvar för elevernas fysiska och psykologisk välbefinnande. SWG består i allmänhet av rektor, skolpsykolog, skolsköterska, och speciallärare, liksom andra relevanta yrkesgrupper. Gruppen går normalt igenom varje elevs situation minst en gång per år. När det först uppmärksammas att en elev har svårigheter sätter läraren i allmänhet in extra resurser. Om detta inte är tillräckligt diskuterar klassläraren med specialläraren vilket ofta leder till ytterligare utredningar och interventioner. Nästa steg är att hänvisa elevens fall till SWG, som efter samråd med föräldrarna kan besluta om deltids specialundervisning, eller eventuellt heltids specialundervisning.
20 Diagnostiska instrument I den finska skolan förekommer inte nationella prov för summativ utvärdering och bedömning. Lärare och andra professioner använder dock diagnostiska prov i stor omfattning för att följa elevernas utveckling och söka efter orsaker till svårigheter. Dessa prov utvecklas av universitetsinstitutioner i nära samarbete med lärarna. Detta ständigt pågående utvecklingsoch förbättringsarbete är av central betydelse för framgångarna med den finska specialpedagogiken.
21 Vilket vetenskapligt stöd finns för positiv effekt av deltids specialundervisning? Moberg och Savolainen (2006) har retrospektivt skapat ett kvasiexperiment för att undersöka effekten av deltids specialundervisning. Utgångspunkten var befintliga data från år 1966 på läsförståelseprov för ett urval från fyra skolor i Jyväskylä. Dessa data var opåverkade av deltids specialundervisning eftersom den introducerades först betydligt senare. År 2005 samlades data in från samma fyra skolor med samma prov som användes år Ca 30 % av dessa elever hade deltagit i deltids specialundervisning.
22
23 Ökning enligt Moberg & Savolainen: 1.1 d Ökning enligt PIAAC: ca 0.6 d
24 Förändringarna PIAAC-resultaten pekar på nedgångar efter 2000 PISA ger här mer precis och detaljerad information
25
26
27
28 Förändringar i Finland Ekonomiska nedskärningar har lett till minskning av antalet specialpedagoger och andra stödkategorier. Enligt Pasi Sahlberg this is probably the most significant driver of increasing inequality within education Mellan år 2000 och 2009 ökade antalet elever i heltids specialundervisning med 60 % från ca 5 % till 8,5 %; och antalet elever i deltids specialundervisning ökade med 15 %, från 20 % till 23 % Minskad likvärdighet, i form av ökad skolsegregation med avseende på social bakgrund. Ökade skillnader mellan kommuner i andelen elever i såväl heltids som deltids specialundervisning. I många fall ges inte deltids specialundervisning innan heltids specialundervisning beslutas. Förordnings- och regelförändringar år 2010.
29 b = 2.3, r =.67, t = 5.06
30 r = 0,37 (p < 0,03) Förändring i skolsegregation och förändring i matematikprestation
31 Varför förbättras Norges resultat? Från den norska PISA-rapporten (Frønes, 2016, s. 170): Det har i en lengre periode vært økt vektlegging av den tidlige leseopplæringen. Mens det tidligere var liten oppmerksomhet på hvor raskt eleven utviklet sine leseferdigheter, følges elevene nøye gjennom lærernes vurderingsarbeid og bruken av kartleggingsprøver (Roe, 2012). Elever som viser tegn til lesevansker, får hjelp på et tidligere stadium enn det som var vanlig før. Denne tidlige innsatsen er avgjørende for at elever ikke skal ramle av motivasjonsmessig og faglig allerede tidlig i skoleløpet.
32 Slutsatser Läsförståelsen i de nordiska länderna låg under 1960-talet på internationell medelnivå, men ökade successivt under och 1980-talen till att ligga en god bit ovanför internationell medelnivå. Införande av grundskola och resursförstärkningar inom olika områden är möjliga förklaringar till förbättringarna. Danmark utgör ett undantag, genom att under hela den studerade 50-årsperioden ha läsförståelse på internationell medelnivå. Det danska språkets brist på ortografisk transparens kan vara en förklaring.
33 Slutsatser, forts Efter 1985 sker en dramatisk förbättring av läsförståelsen i Finland. Förklaringen är sannolikt framgångrikt införande av ett system för deltids specialundervisning, med fokus på tidiga diagnoser och interventioner av läs- och skrivsvårigheter. Efter 2000 sker försämringar av läsförståelsen i flera av de nordiska länderna. En möjlig partiell förklaring till detta är att den internationella läsförståelsenivån förbättrats.
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merTrender i läsresultaten i PIRLS 2001-2006. Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo
Trender i läsresultaten i PIRLS 21-26 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) Läsförståelse i åk 4 (9-1 år) Litterära
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merVad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?
Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merMatematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Läs merBILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
Läs merInternational Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)
Vetenskapsrådets forskarmöte om internationella studier på skolområdet 2007-02-02 International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) I detta blad finns information om: Bakgrund och syfte Instrument
Läs merTabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.
165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar
Läs merOm läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma
Om läsning Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma I bokstävernas krumelurer, i deras hopflätning till ord och meningar finns många hemliga rum När man fått tag i läsandet har
Läs merOrsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017
Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merSvenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1
Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa
Läs merSammanfattning. Rapportens syfte
Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet
Läs merLäsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018
Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merHur läser år 8-eleverna i Stockholm?
Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan
Läs merInternationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?
Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems
Läs merSkolledares vardagsarbete och skolans kultur
Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Almedalen 5 juli 2016 Gunnar Berg Magnus Oskarsson Tomas Berglund Svensk skola i internationell belysning Internationella skolundersökningar ämne resultat
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merAntalet unga studenter i Sverige och i andra länder
Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga
Läs merInternationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003
Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merHva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland?
Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland? Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Centre for Educational Measurement at the University of Oslo (CEMO)
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merTEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter
TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46
Läs merKommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1
ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland
Läs merDe svenska PISA-resultaten i en annan tolkning
De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och
Läs merKunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
Läs merAnsökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig som tagit examen utanför EU och EES
Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för Läs detta innan du börjar Denna ansökningsblankett är avsedd för dig som enbart har en utländsk lärarexamen eller förskollärarexamen från ett
Läs merAktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare
Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,
Läs merResultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta
Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån
Läs merPIRLS 2011 & TIMSS 2011
PIRLS 2011 & TIMSS 2011 Om PIRLS-studien 2011 Läsförmåga i årskurs 4 Ca 300 000 elever i 49 länder Ca 4660 elever i Sverige Enkäter till rektorer, lärare, föräldrar och elever Resultat i läsning Signifikant
Läs merTIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff
TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig
Läs merLäs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merU2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:3 2015-06-04 U2015/3357/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om samverkan för bästa skola Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 1999:1040 Utkom från trycket den 10 december
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1617.xlsx Sida 1
ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2016-2017 12.11.2018 Asut1617.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Grönl. Färöar Åland
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merSkolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö
PM 2009-01-29 Dnr 2008:3010 1(73) Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö - redovisning av uppdrag att utarbeta ett sammanfattande underlag avseende
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merVuxna med svaga färdigheter
TEMARAPPORT 2015:2 UTBILDNING All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merANTAL STUDENTER MED STUDIESTÖD FRÅN NORDISKA LÄNDER I UTLANDET 2010-2011 16.3.2012 Asutom.xls Sida 1
ANTAL STUDENTER MED STUDIESTÖD FRÅN NORDISKA LÄNDER I UTLANDET 2010-2011 16.3.2012 Asutom.xls Sida 1 10.-12. skoleår ALLMENNE FAG 10.-12. SKOLEÅR FOLKHÖGSKOLER SUM 92 27 0 176 285 0 0 0 0 48 0 197 68 0
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merSärreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19
Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merInkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?
Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se
Läs merKönsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merAvgiftshandboken Kortversion - sommarlathund
Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein
Läs mer8. Internationella kunskapsoch
Kunskapsmätningar 8 8. Internationella kunskapsoch attitydmätningar Jämförande internationella studier 1964 2003 Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. I detta kapitel beskrivs
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merMigrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige
Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merHöga läsfärdigheter bland unga
Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merRESA INOM NORDEN OCH EUROPA
RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merSkolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar
Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens
Läs merEducation at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva
Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merEn bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Läs merMindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna
2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet
Läs mer