Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm Kristina Ström Åbo Akademi Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 1

Transkript

1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm Kristina Ström Åbo Akademi Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 1

2 Bakgrund Bk Finland intressant land att studera för forskare, beslutsfattare, skolledning och lärare Toppresultat i PISA och andra internationella mätningar av elevers inlärningsresultat Hög andel av elever i grundskolan som får specialundervisning (23% in 2010) Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 2

3 I föreläsningen behandlas Goda läsresultat Tänkbara förklaringar Specialundervisning och de tidiga insatsernas betydelse Utbildningspolitiska reformer Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 3

4 Goda resultat i läsning i Finland Finländska 15-åringars resultat bland de bästa i världen (Finland på 3:e plats efter Shanghai och Korea i PISA 2009) Trots något sämre resultat jämfört med tidigare mätning (2000) är andelen ungdomar med utmärkta kunskaper i läsning klart högre i Finland än i övriga OECD-länder Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 4

5 Goda resultat t i läsning... Variationen mellan individer och skolor mindre i Finland än i övriga länder Ungdomar med de svagaste prestationerna i läsning (den femtedel med lägst poäng) når upp till en god nivå i den internationella jämförelsen och höjer därmed d det finländska medelvärdet Denna grupp intressant varför lyckas denna nå upp till relativt goda resultat? Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 5

6 Goda resultat i läsning... Skillnaderna mellan pojkar och flickor dock stora även i Finland Bland svaga läsare var pojkarna i klar majoritet bland de goda läsarna var flickorna i klar majoritet Flickor mer intresserade av läsning, läser mer på fritiden, läser mångsidigare texter effektivare strategianvändning bättre resultat Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 6

7 Goda resultat i läsning... Pojkars svaga resultat väcker oro Svaga resultat sämre förmåga att förstå och använda sig av skriven text (även digital text) - svårare att nå kunskaps- och utbildningsmål (definition av läsförmåga reading literacy enligt PISA) Hur få pojkarna intresserade av läsning? Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 7

8 Några förklaringar Relativt homogent samhälle där utbildning värdesätts äd ä Likvärdig skola, ytterst få friskolor Högutbildade lärare med professionell autonomi Nationell läroplan (grunder för kommun- och skolvisa läroplaner) l Tillit till lärarkompetens vid bedömning Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 8

9 Fler förklaringar... Hemuppgifter dagligen från åk 1 Betyg ges tidigt (vanligen från åk 4, men betyg redan i åk 1 vanliga) God arbetsdisciplin (fokus på lärande) Läraryrket (särskilt F-6) attraktivt yrke, många sökande till lärarutbildning Fokus i lärarutbildning på pedagogik och ämneskunskap och ämnesdidaktik Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 9

10 Fler förklaringar... Tillit till kontinuerlig, frekvent och systematisk kartläggning och uppföljning av elevers kunskapsnivå Systematisk elevvårdsverksamhet (elevhälsa) Individuella planer för lärande Specialundervisningen i i Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 10

11 Specialundervisning i i fokus och förverkligande Nästan en fjärdedel av alla elever (F-9) får någon form av specialpedagogiskt stöd ( dryga 23%) detta benämns specialundervisning på deltid Kan organiseras på olika lk sätt (speciallärarstöd inne i klassrummet till olika former av undervisning i smågrupp) Inga utredningar/diagnoser ag krävs Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 11

12 Specialundervisning i i... Därtill kommer de elever som har mer omfattande och kontinuerliga stödbehov (elever med någon form av diagnos; vanligen medicinsk eller neuropsykiatrisk) Elever med särskilt stöd Utgjorde 2010 dryga 8 % av alla elever i grundskolan Något över hälften i vanliga skolor Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 12

13 Specialundervisning i i... Tidig identifiering av barn i risk att möta svårigheter (barnrådgivning, g, daghem, förskola, årskurs 1-2) Omedelbart stöd (specialpedagogiskt utbildad personal i daghem/förskola/skola) Övergången från förskola till skola förbereds och följs upp Mångprofessionellt elevvårds (-hälso)team ansvarar för förverkligande och uppföljning Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 13

14 Specialundervisning i i... Hellre ta tag i omedelbart än vänta och se Preventiv pedagogisk satsning Syns bl.a. i att ca hälften av resursen för specialundervisning (på deltid) används för årskurserna 1-3 Tyngdpunkt ygp på tal-, läs- och skrivutveckling inom den tidiga specialundervisningen (även matematik allt vanligare) Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 14

15 Specialundervisning i i... Merparten av resurserna används för stöd i läsning och skrivning i de lägsta årskurserna se (över 90% i årskurs 1) Specialundervisning på deltid en väletablerad specialpedagogisk, icke- segregerande stödform som är inbyggd i skolans pedagogiska arbete Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 15

16 Specialundervisning i i en av framgångsfaktorerna? Hittar vi belägg för att det är så? 1. Andelen elever som får specialundervisning i i är större i Finland än i de övriga OECD-länderna 2. Finland satsar mer än de flesta andra länder på tidiga insatser; identifiering och specialpedagogiskt stöd i kärnämnen ä i början av skolgången ge Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 16

17 Specialundervisning i i som framgångsfaktor Finland satsar mer än övriga länder på att identifiera och stöda elever i risk 4. Satsning på elever i den svagaste femtedelen lönar sig PISA visar att de finländska eleverna i den lägsta kvintilen presterar avsevärt bättre än eleverna i motsvarande kvintil i övriga länder Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 17

18 Specialundervisning i i som framgångsfaktor Även forskningsresultat tyder på att detta stämmer; elever i åk 9 åren 1965 och 2005 undersöktes med samma läsförståelsetest. Signifikant och stor förbättring särskilt bland de svagaste läsarna kunde noteras. Forskarnas (Moberg & Savolainen, 2006) konklusion är att specialundervisningen har betydelse (1995 fick 2% av eleverna specialundervisning, år 2005 över 25%) Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 18

19 Specialundervisning i i nya stödformer År 2011 fick Finland en reviderad utbildningslagstiftning och nya grunder för läroplanen Centrala principer - närskolan alltid förstahandsalternativ - ännu starkare fokus på tidiga insatser - graderat system av stödformer infördes Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 19

20 Nya stödformer... Allmänt stöd för alla elever genast när stödbehov uppkommer Intensifierat stöd när inte allmänt räcker till Särskilt stöd för elever med omfattande och kontinuerliga stödbehov Noggrann och systematisk ti dokumentation ti Skolan måste visa att tillräckligt stöd (på nivå 1) getts innan andra stödformer kan komma i fråga Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 20

21 Specialundervisningens i i innehåll Hur arbetar speciallärarna i de tidiga årskurserna? åsuse Fonologisk medvetenhet satsningsområde i förskola åk 1 Kontinuerlig kontroll av bokstavskännedom och kopplingen bokstav ljud Interventioner vid behov, t.ex. med datorspel (Graphogame, Spel-Ett) Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 21

22 Specialundervisningens i i innehåll... När eleverna knäckt koden lättlästa böcker, olika typer av texter Olika projekt kring läsning Läsförståelse, lässtrategier, strukturerade textsamtal, metakognitiva strategier etc. Kontinuerlig kartläggning av färdighetsnivå, planering och förverkligande av interventioner samt uppföljning Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 22

23 Till slut Tidiga specialpedagogiska satsningar och förebyggande e arbete lönar sig Tröskeln till att få stöd ska vara låg Söd Stödsystemen ska vara en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet Lärarutbildningen måste ge lärarna de redskap de behöver för att lära barnen läsa och skriva! Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 23

24 Referenser och webbadresser Moberg, S. & Savolainen, H. (2006). Reading literacy and special education. The particular case of Finland. Paper presented at the Symposium of Special Pedagogy: gy State of the art in practical work, research and education. University of Vienna, 5-7 May, Kivirauma, J. & Ruoho, K. (2007). Excellence through special education? Lessons from the Finnish school reform. Review of Education, 53, Sabel, C., Savenian, A., Miettinen, R., Hull Kristensen, P. & Hautamäki, J. (2010). Individualized service provision in the new welfare state. Lessons from special education in Finland. Report prepared for SITRA, Helsinki, Statistikcentralen (2011). Officiell statistik i Finland www. kjellstaffans.fi/aktuellt/ www. graphogame.com., www. lukimat.fi Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 24