Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Transkript

1 Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen inom gymnasieutbildningen var under samma period 11 procentenheter och inom yrkesutbildningen 8 procentenheter. När det gäller den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har minskningen under samma period procentuellt varit mindre och i Egentliga Finland har egentligen inga förändringar skett i antalet läroanstalter. Antalet läroanstalter inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet och förändringen åren Förändringen åren Läroanstalter (antal) (%) Hela landet Läroanstalter som erbjuder grundläggande utbildning Hela landet ,1 Egentliga Finland ,2 Läroanstalter som erbjuder gymnasieutbildning Hela landet ,4 Egentliga Finland ,8 Läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning Hela landet ,3 Egentliga Finland ,5 Svenskspråkig utbildning Läroanstalter som erbjuder grundläggande utbildning All svenskspråkig utbildning ,4 Svenskspråkig utbildning i Egentliga Finland ,0 Läroanstalter som erbjuder gymnasieutbildning All svenskspråkig utbildning ,8 Svenskspråkig utbildning i Egentliga Finland ,0 Läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning All svenskspråkig utbildning ,1 Källa: Statistikcentralen. Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst. 1 (6)

2 Gruppstorlekarna inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen Gruppstorlekarna har i medeltal varit mindre i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga skolorna alla de år som gruppstorleken har statistikförts med hjälp av Statistikcentralens insamling, det vill säga åren 2008, 2010, 2013 och Gruppstorleken i de svenskspråkiga skolorna var i medeltal 17 elever år 2016 och i de finskspråkiga skolorna var det i medeltal nästan 20 elever i varje grupp. Från år 2008 till 2013 minskade gruppstorlekarna i våra skolor, medan det i den senaste insamlingen år 2016 framkom att det igen blir flera elever i grupperna det här gäller både de svensk- och finskspråkiga skolorna. Gruppstorlekarna i medeltal i årskurserna 1 6 enligt undervisningsspråk åren 2008, 2010, 2013 och Undervisningsspråk Förändring åren Förändring åren Förändring åren Finska 20,0 19,6 19,2 19,7-0,4-0,4 0,5 Svenska 17,4 17,0 16,6 17,2-0,4-0,4 0,6 Totalt 19,8 19,4 19,0 19,5-0,4-0,4 0,5 Källa: Statistikcentralen. Lärarförfrågan våren 2008, 2010, 2013 och Intensifierat och särskilt stöd Inom den grundläggande utbildningen i hela landet fick 16,3 procent av eleverna antingen intensifierat eller särskilt stöd år Samma år var andelen 13,8 procent inom den svenskspråkiga utbildningen. Inom den svenskspråkiga utbildningen omfattades 8,8 procent av eleverna i årskurserna 1 9 samt förskola och påbyggnadsundervisningen av intensifierat stöd och 5,0 procent av särskilt stöd år År 2012 förändrades fördelningen mellan intensifierat och särskilt stöd i de svenskspråkiga skolorna, så att en större andel av eleverna numera får intensifierat stöd i förhållande till andelen elever som får särskilt stöd. I hela landet skedde motsvarande förändring år Andelen som får intensifierat stöd har ökat årligen sedan år 2011, både inom den svenskspråkiga utbildningen och i hela landet. Under perioden ökade andelen i hela landet stegvis från 3,3 procent till 8,9 procent och inom den svenskspråkiga utbildningen från 3,9 procent till 8,8 procent vilket betyder att ökningen har varit en aning större inom den finskspråkiga utbildningen. På fem år är ökningen 4,9 procentenheter inom den svenskspråkiga utbildningen och 5,6 procentenheter inom utbildningen i hela landet. År 2011 var andelen elever med intensifierat stöd större i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga skolorna, medan andelen år 2015 var den samma oberoende av undervisningsspråk. År 2016 var andelen elever med intensifierat stöd större i de finskspråkiga skolorna. Inom den svenskspråkiga utbildningen är andelen elever med särskilt stöd (5,0 procent) mindre än i hela landet (7,4 procent). Det här stämmer bra överens med den trend som rådde fram till år 2010, det vill säga att andelen elever som togs in till eller överfördes till specialundervisningen vanligare var något större i hela landet än på svenskt håll. Av de eleverna som fick särskilt stöd i de svenskspråkiga skolorna år 2016 hade cirka en fjärdedel förlängd läroplikt (408 elever). Statistiken visar att procent av dem som årligen får intensifierat eller särskilt stöd är pojkar, medan procent är flickor. 2 (6)

3 Nyland Egentliga Finland Österbotten Mellersta Österbotten Åland Övriga Svenskspråkig utbildning totalt Procent (%) Antal elever med intensifierat och särskilt stöd inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen år 2016, enligt region. Antal elever Elever med Elever med särskilt inom den intensifierat stöd stöd grundläggande Antal Antal utbildningen elever % elever % Nyland , ,8 Egentliga Finland , ,5 Satakunta ,8 3 1,3 Birkaland ,3 3 1,2 Kymmenedalen ,5 6 3,0 Österbotten , ,8 Mellersta Österbotten ,3 27 3,4 Åland ,1 69 2,4 Övriga ,0 3 4,0 Svenskspråkig utbildning totalt , ,0 1) På Åland används inte indelningen i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Källa: Statistikcentralen. Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst Andelen elever med intensifierat och särskilt stöd inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen år 2016, enligt region Elever med särskilt stöd Elever med intensifierat stöd 0.0 Region Källa: Statistikcentralen. Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst. 3 (6)

4 Poäng Resultaten i PISA enligt undervisningsspråk och kön 570 Finlands genomsnittsresultat i PISA åren PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012 PISA 2015 Matematiska färdigheter, hela landet Läskunnighet, läsförståelse, hela landet Naturvetenskapliga färdigheter, hela landet Matematiska färdigheter, svenskspråkiga Läsförståelse, svenskspråkiga Naturvetenskapliga färdigheter, svenskspråkiga PISA-resultaten i läsning enligt undervisningsspråk och kön PISA PISA PISA Svenskspråkig utbildning Flickor i svenskspråkig utbildning Pojkar i svenskspråkig utbildning Finskspråkig utbildning Flickor i finskspråkig utbildning Pojkar i finskspråkig utbildning 4 (6)

5 Skillnad i poäng mellan flickor och pojkar i läsning PISA 2000, 2006 och Finskspråkiga ± 51,9 ± 55,2 ± 46,5 Svenskspråkiga ± 46,7 ± 54,3 ± 45,8 PISA-resultaten i matematik enligt undervisningsspråk och kön PISA PISA PISA Svenskspråkig utbildning Flickor i svenskspråkig utbildning Pojkar i svenskspråkig utbildning Finskspråkig utbildning Flickor i finskspråkig utbildning Pojkar i finskspråkig utbildning 5 (6)

6 Skillnad i poäng mellan flickor och pojkar i matematik PISA 2003, 2012 och Finskspråkiga ± 7,3 ± 2,7 ± 7,8 Svenskspråkiga ± 8,0 ± 0,4 ± 4,6 PISA-resultaten i naturvetenskapliga färdigheter enligt undervisningsspråk och kön PISA PISA Svenskspråkig utbildning Flickor i svenskspråkig utbildning Pojkar i svenskspråkig utbildning Finskspråkig utbildning Flickor i finskspråkig utbildning Pojkar i finskspråkig utbildning Skillnad i poäng mellan flickor och pojkar i naturvetenskap PISA 2006 och Finskspråkiga ± 3,7 ± 18,9 Svenskspråkiga ± 9,9 ± 21,0 6 (6)