Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland?

Transkript

1 Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland? Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Centre for Educational Measurement at the University of Oslo (CEMO)

2 Några definitioner av lärarkompetens Formell kompetens (lärarutbildning, certifiering, legitimering) Bedömd kompetens (elever, skolledare, läraren själv) Kompetens visad i uppnådda elevresultat (lärareffektivitet)

3 Finns det skillnader i lärareffektivitet? Flera studier visar på stora skillnader i lärareffektivitet: Reanalys av STAR-experimentet har visat att skillnader i lärareffektivitet förklarar 10 % av variationen i elevresultat Longitudinella studier ger samma resultat Skillnader i lärareffektivitet påverkar elevernas resultat i samma utsträckning som skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå.

4 Kan man förutsäga eller påverka lärareffektivitet? Svårt att påvisa effekter av lärarutbildning eller andra observerbara och påverkbara karakteristika: Visst stöd finns för att långa lärarutbildningar (fem år) ger goda resultat Lärarerfarenhet är positiv men med avtagande effekt efter ca fem år Stora metodproblem Begränsad variation inom länder Selektions- och bortfallsproblem Internationella jämförande studier kan erbjuda intressanta möjligheter

5 TIMSS & PIRLS 2011 Kombinationen av TIMSS and PIRLS år 2011 erbjuder rika analysmöjligheter. Data: Finland, Norge och Sverige elever, 715 klasser i åk 4

6 Frågor Vilken betydelse har lärarens utbildningsnivå för elevernas resultat? Kan elever bedöma olika kvalitetsaspekter av undervisning, och har dessa samband med resultat?

7 Lärarens utbildningsnivå i relation till elevernas resultat i läsning Data för Finland, Norge och Sverige sammanslagna

8 Lärarens utbildningsnivå i relation till elevernas resultat i matematik Data för Finland, Norge och Sverige sammanslagna

9 Lärarens utbildningsnivå i relation till elevernas resultat i läsning för Finland, Norge och Sverige

10 Lärarens utbildningsnivå i relation till elevernas resultat i matematik för Finland, Norge och Sverige

11 Slutsatser om lärarnas utbildningsnivå Starkt samband mellan lärarnas utbildningsnivå och elevernas resultat när data från alla länderna slås samman; inget tydligt samband när vi undersöker de tre länderna var för sig. I Finland har nästan alla lärare 5-årig utbildning, mycket få av de norska lärarna har 5-årig utbildning, och i Sverige har ingen lärare 5-årig utbildning. De finska eleverna har bättre resultat än de norska och svenska eleverna. Vi kan inte hävda att de finska elevernas goda resultat beror på lärarnas 5-åriga utbildning. Mycket annat skiljer den finska skolan från den norska och svenska skola, som läraryrkets status, autonomi, och attraktivitet Variationen i utbildningsnivå är för liten inom länder för att vi skall kunna dra några slutsatser.

12 Bedömningar av undervisningens kvalitet Många metoder används för att bedöma kvalitet i undervisning, som observationer, självbedömningar i enkäter och intervjuer, och skolledares bedömningar. Elevbedömningar är en relativt lite använd informationskälla: Tvivel på pålitligheten i elevbedömningar Komplicerade data, med många och ofta motstridiga bedömningar av varje lärare Svårtolkade resultat vid internationella jämförelser

13 Nya modeller för analys av komplexa data Nyutvecklade analysmetoder (flernivå strukturell ekvationsmodellering) gör det lättare att hantera sådana data. Elevbedömningar influeras både av skillnader mellan elever i bedömningarna av samma klassrum, och av skillnader mellan olika klassrum (lärare). Dessa olika variationskällor kan separeras och analyseras separat med fokus dels på variationen mellan elever inom klassrum, dels på variationen mellan klassrum.

14

15

16 Frågor i analysen Samma frågor upprepades för läsning, matematik och naturvetenskap. Tre frågor valdes ut för analys: Jag vet vad läraren förväntar att jag skall göra Min lärare är lätt att förstå Jag är intresserad av det min lärare säger Tillsammans inkluderades sålunda nio frågor i analysen. 10/15/2013

17 Medelvärden för frågor kring läsning 10/15/2013

18 En modell med latenta variabler Genom att kombinera information från olika frågor är det möjligt att skapa nya latenta variabler, som dels representerar olika ämnen, dels olika kvalitetsaspekter. Till modellen fogades också en generell latent variabel, som hade relationer till alla frågorna. Modellen formulerades dels för att representera variation inom klasser (Within, W), dels mellan klasser (Between, B).

19 De latenta variablernas medelvärden

20 De latenta variablernas samband med resultat (klassnivå) Läraren är lätt Ämne att förstå Matematik 0.22 Naturvetenskap 0.20 Läsning 0.23

21 Förklarar dessa samband de bättre finska resultaten? Finlands läsprestation var 28 poäng högre än läsprestationen i Sverige. Skillnaden i medelvärde på den latenta variabeln Läraren är lätt att förstå mellan Finland och Sverige förklarar 9 av dessa poäng. 10/15/2013

22 Slutsatser De finska eleverna bedömer sina lärare som lättare att förstå än vad eleverna gör i Norge och Sverige. Detta är den enda undervisningsaspekt som har samband med prestationsskillnader mellan klassrum. Det är paradoxalt att de finska eleverna har lägre medelvärden på alla frågorna, trots att de har mycket högre medelvärde på den latenta variabeln Läraren är lätt att förstå. Detta beror på att de finska eleverna har en generell tendens att ge mindre positiva svar, vilken tendens tas om hand av den generella faktorn, där de finska eleverna har ett lågt medelvärde.

23 Tack för uppmärksamheten!