Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier. Varför deltar Sverige i PISA?
|
|
- Hugo Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA Magnus Oskarsson Maria Lundgren Lena Lenner PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA 1 OECD/PISA 2 OECD/PISA 3 Syftet med PISA-studier I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande Datainsamling 2000, 2003, 2006, Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap. I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? Utgår ej från läro- och kursplaner OECD/PISA 4 Varför deltar Sverige i PISA? Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut OECD/PISA 5 Performance on the mathematics scale Performance on the mathematics scale Student performance and spending per student Förhållandet mellan resultatet i matematik och kostnaden för landets skolsystemet per elev mellan 6 och 15 år. Slovak Republic Poland Slovak Republic Poland Czech Republic Hungary Czech Republic Hungary Greece Greece Korea Ireland Korea Ireland Finland Netherlands Japan Canada Australia Belgium Iceland Denmark Switzerland Germany Sweden Finland France Austria Netherlands Norway Japan Canada Belgium Spain Switzerland Australia United States Iceland Denmark Germany Sweden France Austria Portugal Norway Italy Spain Portugal Mexico Mexico R 2 = 0,15 R² = 0, OECD/PISA 6 0 Source: OECD PISA database, Table Italy United States 1
2 Internationella studier och Sveriges resultat Mätning Population Läsförståelse Matematik Naturvetenskap FIMS åringar I botten Avgångsklasser i gymn. FISS 1970/71 10-åringar 14-åringar Avgångsklasser i gymn. SIMS åringar (år 7) Avgångsklasser i gymn. SISS åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) IEA LF åringar 14-åringar TIMSS åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) I botten Över genomsnitt Över genomsnitt PISA åringar Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt PISA åringar Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt TIMSS 2003 Skolår 8 Under genomsnitt PISA i Sverige Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. Magnus Oscarsson är nationell projektledare och KG Karlsson är vetenskaplig ledare. Dessa ansvar också för naturvetenskap. Karin Taube och Ulf Fredriksson ansvarar för läsning. Maria Lundgren och Lena Lenner ansvarar för all administration. Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson TIMSS 2007 Skolår 4 Under genomsnitt genomsnitt OECD/PISA 7 TIMSS 2007 Skolår 8 Under genomsnitt genomsnitt OECD/PISA 8 PISA 2009 Genomfördes under våren Resultaten presenteras gemensamt över hela världen 7 december kl Paristid. PISA 2006 Omkring elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. OECD/PISA 9 PISA provet Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena Elevenkät med bakgrundsdata Skolenkät kät till rektorerna Nytt 2012 är ett elektroniskt prov innehållande problemlösning, matematik och läsning OECD/PISA 10 Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen. Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. OECD/PISA 11 Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter) Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter) Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter) Kompetenser i naturvetenskap Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation. Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar. Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder. Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information. Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser. Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser. Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. OECD/PISA 12 2
3 Fysikaliska system (17) Levande system (25) Innehåll i naturvetenskap Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan Jorden och rymden (12) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden energi och materia Tekniska Teknikens roll Celler system (8) Relation mellan Människan naturvetenskap Populationer och teknik Ekosystem Begrepp Biosfären Viktiga principer OECD/PISA 13 Personlig Samhällelig Global Hälsa (26) Sammanhang Naturresurser Miljö (20) Risker (15) Naturveten- (17) skapens frontlinjer (27) Hålla sig frisk, Egen användning Egen förhindra olyckor, av resurser och sophantering diet energi Risker på Naturfenomen, sport personlig nivå, och fritidsaktiviteter, beslut om musik, tekniska bostad och prylar dylikt Sjukdomskontroll, Livskvalitet, Avfallshantering Produktsäkerh Nya material, kostråd, folkhälsa produktion och, lokalt väder et, bedömning genteknologi, distribution av mat, energiförsörjning av risker med brottslighet vapenteknologi, transport Epidemier, global Förnyelsebara Biologisk spridning av sjukdomar system, befolkningstillväxt mångfald, hållbar utveckling, jordförstöring Klimatförändrin Rymden, g, krig universums ursprung och struktur OECD/PISA 14 N A T U R V E T E N S K A P Länder med L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t b ä t t r e rsignifikant e s u l t a t ä n bättre S v e r i g e O E C D - l ä n d e r L ä n d e r m e d e j s i g n i f i k a n t s k i l l n a d. signifikant skillnad. O E C D - l ä n d e r L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t s ä m r e r e s u l t a t ä n Ssämre v e r i g e resultat än O E C D - l ä n d e r resultat än Sverige Länder med ej Länder med signifikant Sverige F in la n d ( ) Ö s te rrik e ( ) F r a n k r ik e (4 9 5 ) K a n a d a ( ) I r la n d ( ) I s la n d (4 9 1 ) J a p a n NOECD-länder y a Z e e la n ( ) ( ) U n g e r n OECD-länder S v e r i g e ( ) ( ) U S A OECD-länder S lo v a k ie n (4 8 9 ) (4 8 8 ) A u s tra lie n ( ) O E C D m e d e l ( ) S p a n ie n (4 8 8 ) N e d e r lä n d e r n a SFinland y d k o r e a ( ) (563) 2 2 P o le n DÖsterrike a n m a r k ( ) (511) N o r g e LFrankrike u x e m b u r g 8 7 ) (495) 8 6 ) T y s k la n d S t o r b r it a n n ie n TKanada je c k ie n ( ) ( 1 5 ((534) ) Irland (508) Ita lie n P o r t u g a l GIsland r e k n d (4 7 5 ) 7 4 ) (4 (491) 7 3 ) S c h w e iz BJapan e lg ie n ( 1 2 (531) 1 0 Ungern (504) T u r k ie t MUSA e x ik o 2 4 ) (489) 1 0 ) Ö v r i g a Nya Zeeland H o n g k o n g - K in a (530) ( ) Sverige (503) Ö v r i g a Slovakien K r o a t ie n (488) (4 9 3 ) T a iw a n EAustralien s t la n d ( 3 2 ((527) ) OECD medel () L e t t la n d LSpanien it a u e n 9 0 ) (488) 8 8 ) L ie c h t e n s t e in SNederländerna lo v e n ie ( ) (525) 1 9 Polen (498) R y s s la n d Is Norge ra e l 7 9 ) (487) 5 4 ) M a c a o - K in a Sydkorea ( ) (522) Danmark (496) C h ile S e r b ie n BLuxemburg u lg a r ie n (4 3 8 ) 3 6 ) (486) 3 4 ) Tyskland (516) U r u g u a y JItalien o r d a ie n 2 8 ) (475) 2 2 ) Storbritannien (515) T h a ila n d R u m ä n ie n MPortugal o n t e n e g r o (4 2 1 ) 1 8 ) (474) 1 2 ) Tjeckien (513) I n d o n e s ie n AGrekland r g e n t in a (3 9 3 ) (3 (473) 9 1 ) Schweiz (512) B ra s ilie n C o lo m b ia TTurkiet u n is n (3 9 0 ) (3 8 8 ) (3 (424) 8 6 ) Belgien (510) OECD/PISA A z r b a d ja n QMexiko a t a r (3 8 2 ) (3 (410) ) K ir g i z is t a n (3 2 2 ) Svenska pojkars och flickors resultat på de olika kompetensskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD) Resultat på de olika kompetensskalorna 516 (+8) 507 (-1) 504 (+3) 499 (-2) pojkar 503 (+4) 504 (+11) flickor 491 (+1) 494 (-4) Naturvetenskap Förklara företeelser Identifiera Använda naturvetenskapligt naturvetenskapliga naturvetenskapliga frågeställningar fakta och argument OECD/PISA Svenska pojkars och flickors resultat på de olika innehållsskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD) 502 (-3) 494 (-1) Om naturvetenskap Resultat på de olika innehållsskalorna 508 (0) 488 (-3) 513 (+9) 511 (+11) 526 (+13) 507 (+20) Jorden och rymden Levande system Fysikaliska system pojkar flickor Huvudresultat Naturvetenskap På OECD-snitt totalt Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap Vissa könsskillnader inom underområden Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA 17 OECD/PISA 18 3
4 MATEMATIK Länder med signifikant bättre resultat än Sverige OECD-länder Finland (548) Sydkorea (547) Nederländerna (531) Schweiz (530) Kanada (527) Japan (523) Nya Zeeland (523) Australien (520) Belgien (520) Danmark (513) Länder med ej signifikant skillnad OECD-länder Tjeckien (510) Island (506) Österrike (505) Tyskland d(504) Sverige (502) Irland (501) OECD medel (498) Frankrike (496) Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder Storbritannien (495) Polen (495) Slovakien (492) Ungern (491) Luxemburg (490) Norge (490) Spanien (480) USA (474) Portugal (466) Italien (462) Grekland (459) Turkiet (424) Mexico (406) OECD/PISA 19 Huvudresultat matematik På genomsnittlig OECD-nivå Liten försämring hos de duktigaste eleverna Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA 20 LÄSNING Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder OECD-länder OECD-länder Sydkorea (556) Australien (513) Storbritannien (495) Finland (547) Polen (508) Tyskland (495) Kanada (527) Sverige (507) Danmark (494) Nya Zeeland (521) Nederländerna (507) OECD medel (492) Irland (517) Belgien (501) Österrike (490) Schweiz (499) Frankrike (488) Japan (498) Island (484) Norge (484) Övriga Övriga Tjeckien (483) Hongkong-Kina (536) Liechtenstein (510) Ungern (482) Estland (501) Luxemburg (479) Portugal (472) Italien (469) OECD/PISA 21 Slovakien (466) S ( 61) edel Skillnad mot OECD-me Svenska elevers resultat i läsning Resultat läsning Sverige Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning percentiler OECD/PISA 22 Huvudresultat läsning Likvärdighet 6 indikatorer Svenska elever fortfarande mycket goda läsare Sverige klart över OECD-genomsnittet Viss försämring hos de allra svagaste läsarna Stora könsskillnader dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna Total variation i elevresultat: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet OECD/PISA 23 OECD/PISA 24 4
5 Likvärdighet 6 indikatorer Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD OECD/PISA 25 Likvärdighet 6 indikatorer Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (OECD: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (OECD: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder OECD/PISA 26 Likvärdighet i ett internationellt perspektiv Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003 För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige OECD/PISA 27 OECD/PISA Läsning Variation mellan skolorna Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier? Matematik Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer Variation mellan skolorna Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer OECD/PISA Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån OECD/PISA 30 5
6 Exempeluppgift En exempeluppgift OECD/PISA 31 OECD/PISA 32 OECD/PISA 33 OECD/PISA 34 OECD/PISA 35 OECD/PISA 36 6
7 PISA 2006 Naturvetenskap i fokus intresse engagemang OECD/PISA 37 Intresse och engagemang för naturvetenskap Intresse för naturvetenskap Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter. Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder. Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap. Stöd för naturvetenskapliga undersökningar Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument. Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar. Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser. Ansvar för naturresurser och miljö Visar personligt ansvar för hållbar utveckling. Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande. Visar vilja att agera för att bevara naturresurser. OECD/PISA 38 Miljö. Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land. Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall Optimism om miljön. Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön. OECD/PISA 39 OECD/PISA 40 Naturvetenskapens värde i stort. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar OECD/PISA 41 Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag kommer att använda naturvetenskap på många sätt när jag blir vuxen Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå saker omkring mig OECD/PISA 42 7
8 Framtida ambitioner. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter gymnasiet Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla med avancerad naturvetenskap Jag skulle vilja arbeta med naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som har med naturvetenskap att göra OECD/PISA 43 Fritidsaktiviteter. Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet Tittar på TV-program om naturvetenskap Lånar eller köper böcker om naturvetenskap Besöker webbsidor som handlar om naturvetenskapliga ämnen Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller artiklar om vetenskap i tidningar Besöker en naturvetenskaplig förening OECD/PISA 44 Självtillit. Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning. Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar Resulta at Samband mellan intresse och resultat i naturvetenskap för olika länder 600 Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en motsägelsefull bild tona fram 400 Elevers intresse OECD/PISA OECD/PISA 46 lågt Intresse högt Intresse och resultat Motivation och värdesättande Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index Omsorg om miljö Optimism om miljön Naturvetenskapens värde i stort Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Framtida ambitioner i naturvetenskap Fritidsaktiviteter Självtillit i naturvetenskap OECD/PISA 47 Huvudresultat intresse Naturvetenskap Lågt intresse totalt Starka samband i Sverige mellan intresse och resultat Hur ökar vi intresset??? Några bilder från en annan studie av elevers intresse för naturvetenskap. OECD/PISA 48 8
9 Vad eleverna vill lära sig mer om: 15-åriga elever väljer bland 108 påståenden) Pojkars intresse: 1. Hur man skall träna för att hålla kroppen i form 2. Hur det känns att vara tyngdlös i rymden 3. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden 4. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda 5. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen 6. Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen 7. Vad man skall äta för att hålla sig frisk och i form 8. Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det bekämpas 9. Hur man ger förstahjälp och använder enkel medicinsk utrustning. 10.Fenomen som forskare fortfarande inte kan förklara 1. Hur det känns att vara tyngdlös i rymden 2. Hur atombomben fungerar 3. Explosiva kemikalier 4. Hur datorer fungerar 5. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden 6. Biologiska och kemiska vapen och vad de gör med människokroppen 7. Hur man skall träna för att hålla kroppen i form 8. Fenomen som forskare ännu inte kan förklara 9. Hur meteorer och kometer kan åstadkomma förödelse på jorden 10.Svarta hål, supernovor och andra spektakulära Flickors intresse: Vad elever inte vill lära sig mer om (bland de 20 minst intressanta av 108 påståenden) 1. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda 2. Hur man ska träna för att få en vältrimmad och stark kropp 3. Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det bekämpas 4. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen 5. Vad man skall äta för att hålla sig frisk och i form 6. Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen 7. Hur man ger förstahjälp och använder enkel medicinsk utrustning 8. Vad vi vet om cancer och hur cancer kan behandlas 9. Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem 10.Tankeöverföring, tankeläsning, sjätte sinnet, intuition osv Hur solnedgången färgar himlen Hur olika musikinstrument frambringar olika ljud Optiska instrument och hur de fungerar(teleskop, kamera, mikroskop osv.) Berömda forskare och deras liv Varför forskare ibland är oeniga Varför religion och naturvetenskap ibland kommer i konflikt Atomer och molekyler Rengöringsmedel och tvål, och hur de fungerar Förmågan hos hudkrämer och lotioner att hålla huden ung Hur olika sorters mat produceras, konserveras och lagras Växter där jag bor Ekologiskt jordbruk som inte använder bekämpningsmedel eller konstgödsel Hur tekniken hjälper oss att ta hand om sopor och avfall Vad NO-undervisningen framför allt behandlar enligt lärare Flickor Pojkar 1 Atomer och molekyler Växthuseffekten och hur den kan förändras av oss människor Hur människokroppen är uppbyggd och fungerar Elektricitet, hur den produceras och hur den används i hemmen Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen Hur örat kan höra olika ljud Hur människor, djur, växter och miljön beror av varandra Ozonlagret och hur det kan påverkas av människan Kön och fortplantning Hur ögat kan se ljus och färger Ärftlighet och hur generna påverkar hur vi utvecklas Hur högt ljud och buller kan skada hörseln Nya energikällor från sol, vind, tidvatten, vågor osv Kemikalier, deras egenskaper och hur de reagerar Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem 9 43 Tack Magnus Oskarsson PISA nationellt centrum Härnösand OECD/PISA 54 9
Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier
Bilder av skolan Resultat från /PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren Britt-Marie Backlund Ulf Fredriksson PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand /PISA 1 /PISA 3 Syftet
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merVÄRLDENS MODERNASTE UNGDOMAR MEN EN SKOLA FÖR MEDELKLASSEN
VÄRLDENS MODERNASTE UNGDOMAR MEN EN SKOLA FÖR MEDELKLASSEN Magnus Oskarsson Nationell projektledare, PISA 2015 Ansvarig forskare Naturvetenskap, Mittuniversitetet RESULTAT FÖR SVERIGE I PISA 2000-2015
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merBilder av skolan. Resultat från OECD/PISA. Bergabo 28 aug 2008
Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA Bergabo 28 aug 2008 Magnus Oscarsson Biträdande projektledare PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA 1 OECD/PISA 2 1 OECD/PISA 3 Syftet med
Läs merMatematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merBILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merDe svenska PISA-resultaten i en annan tolkning
De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och
Läs merTabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.
165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar
Läs merPISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet
PISA Resultat och Resultatutveckling Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet Vad är PISA? - Programme for international student assessment - Mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse,
Läs merSkolledares vardagsarbete och skolans kultur
Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Almedalen 5 juli 2016 Gunnar Berg Magnus Oskarsson Tomas Berglund Svensk skola i internationell belysning Internationella skolundersökningar ämne resultat
Läs merECAD Sverige, Gävle 18 september 2012
ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt
Läs merPIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter
PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning
Läs merTIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff
TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs mera-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG
a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst
Läs merI fråga om problemlösning. Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund.
I fråga om problemlösning uppvisade Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund. Poängtal i snitt för tio-i-toppländerna Inga signifikanta skillnader mellan
Läs mersammanfattning av Rapport
sammanfattning av Rapport 6 2007 PISA 2006 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Resultaten i koncentrat. 10 3 10 2 3x + 5 17 0,02 x 8 200 A
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merPIRLS 2011 & TIMSS 2011
PIRLS 2011 & TIMSS 2011 Om PIRLS-studien 2011 Läsförmåga i årskurs 4 Ca 300 000 elever i 49 länder Ca 4660 elever i Sverige Enkäter till rektorer, lärare, föräldrar och elever Resultat i läsning Signifikant
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merFÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL
FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet
Läs merFRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs
Läs merLärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning
Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att
Läs merPeter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut
Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och
Läs merRustad att möta framtiden?
SAMMANFATTNING AV INTERNATIONELLA STUDIER RAPPORT 352 2010 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Rustad
Läs merOrsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Läs merSVENSK SKOLA I INTERNATIONELL BELYSNING
SVENSK SKOLA I INTERNATIONELL BELYSNING MAGNUS OSKARSSON LEKTOR I NATURVETENSKAPERNAS DIDAKTIK NATIONELL PROJEKTLEDARE PISA MITTUNIVERSITETET HÄRNÖSAND VART TOG VÄRLDENS BÄSTA SKOLA VÄGEN? Sverige har
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merPressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Läs merResultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta
Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merPISA Programme for International Student Assessment
Förord Hur väl rustade är dagens unga att möta framtidens utmaningar? Klarar de att analysera, diskutera och framföra sina åsikter på ett effektivt och konstruktivt sätt? Är ungdomarna förberedda för ett
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs mer7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU
NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merVård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF
Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merVad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merInternational Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)
Vetenskapsrådets forskarmöte om internationella studier på skolområdet 2007-02-02 International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) I detta blad finns information om: Bakgrund och syfte Instrument
Läs merLäsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018
Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merMigration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/
Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merInternationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Mars, 2004 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs Mars 2004 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA / PAGE
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merINVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014
INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets
Läs mer8. Internationella kunskapsoch
Kunskapsmätningar 8 8. Internationella kunskapsoch attitydmätningar Jämförande internationella studier 1964 2003 Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. I detta kapitel beskrivs
Läs merEducation at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva
Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merFörutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren
Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa
Läs merVad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merDemoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50
Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merTotalundersökning av Sveriges hotell, stugor och vandrarhem. Rekordår 2008 trots nedgång i slutet av året. Den utländska marknaden ökade mest
NV 41 SM 0905 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2008 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugor och vandrarhem Accommodation statistics 2008, Sweden I korta drag Rekordår 2008 trots nedgång i slutet
Läs merEn bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Läs merResultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa
T r y c K : E r W E K o, n o r d I S K A m I l J ö m ä r K T E T 4 4 1/ 0 3 2 i utvärderingen för de matematiska färdigheterna var genomsnittet 500 poäng, i utvärderingen är poängantalet 4. layo UT: AH
Läs merDigitaliseringen av skolan. Jan Hylén
Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i
Läs merTIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning
Läs merDnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12
Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under
Läs merArbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade
Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt
Läs merDetta häfte innehåller frågor om dig, dina erfarenheter och intressen av naturvetenskap i och utanför skolan
Detta häfte innehåller frågor om dig, dina erfarenheter och intressen av naturvetenskap i och utanför skolan Det finns inga rätta eller felaktiga svar, bara svar som är rätta för dig. Tänk noga igenom
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merInternationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader September 2001 International outlook Wages, Salaries, Labour costs September 2001 Innehåll Sida Källor... 2 Definitioner... 2 Arbetskraftskostnad
Läs merInternationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merSveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?
Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs mer2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren
Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan
Läs merOECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder
TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och
Läs merKunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merLärande för hållbar utveckling
Lärande för hållbar utveckling Konferens i Umeå 21 februari 2011 Ingrid Engdahl Ordförande i Svenska OMEP www.omep.org.se ingrid.engdahl@buv.su.se Hållbar utveckling? Det betyder att alla gör någonting
Läs merDan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs mer