Bilder av skolan. Resultat från OECD/PISA. Bergabo 28 aug 2008

Transkript

1 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA Bergabo 28 aug 2008 Magnus Oscarsson Biträdande projektledare PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA 1 OECD/PISA 2 1

2 OECD/PISA 3 Syftet med PISA-studier I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap. I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? Utgår ej från läro- och kursplaner OECD/PISA 4 2

3 Varför deltar Sverige i PISA? Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut OECD/PISA 5 Internationella studier och Sveriges resultat Mätning Population Läsförståelse Matematik Naturvetenskap FIMS åringar Avgångsklasser i gymn. I botten Genomsnitt FISS 1970/71 10-åringar 14-åringar Avgångsklasser i gymn. I topp Genomsnitt I topp SIMS åringar (år 7) Avgångsklasser i gymn. I botten Genomsnitt SISS åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) I topp I topp Över genomsnitt IEA LF åringar 14-åringar I topp I topp TIMSS åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) Genomsnitt I topp Över genomsnitt Genomsnitt I topp I topp PISA 2000 PISA 2003 TIMSS åringar 15-åringar Skolår 8 Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt OECD/PISA Under genomsnitt Genomsnitt 6 3

4 PISA 2006 Omkring elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. Astrid Petersson och Ingemar Ingemansson OECD/PISA 7 PISA provet Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena Elevenkät med bakgrundsdata Skolenkät till rektorerna OECD/PISA 8 4

5 Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen. Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. OECD/PISA 9 Kompetenser i naturvetenskap Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter) Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter) Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter) Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation. Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar. Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder. Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information. Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser. Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser. Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. OECD/PISA 10 5

6 Fysikaliska system (17) Levande system (25) Innehåll i naturvetenskap Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan energi och materia Celler Människan Populationer Ekosystem Biosfären Jorden och rymden (12) Tekniska system (8) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden Teknikens roll Relation mellan naturvetenskap och teknik Begrepp Viktiga principer OECD/PISA 11 Personlig Samhällelig Hälsa (26) Hålla sig frisk, förhindra olyckor, diet Sjukdomskontroll, kostråd, folkhälsa lsa Sammanhang Naturresurser (17) Egen användning ndning av resurser och energi Miljö (20) Egen sophantering Risker (15) Risker påp personlig nivå, beslut om bostad och dylikt Livskvalitet, produktion och distribution av mat, energiförs rsörjningrjning Avfallshantering, lokalt väderv Produktsäkerh kerh et, bedömning av risker med brottslighet Naturveten- skapens frontlinjer (27) Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, musik, tekniska prylar Nya material, genteknologi, vapenteknologi, transport Global Epidemier, global spridning av sjukdomar Förnyelsebara Biologisk system, mångfald, befolkningstillväxt hållbar utveckling, jordförst rstöringring Klimatförändrin g, krig Rymden, universums ursprung och struktur OECD/PISA 12 6

7 N A T U R V E T E N S K A P Länder med Länder med ej Länder med signifikant L ä n d e r m e d L ä n d e r m e d e j L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t s n ifik a n t b ä s i g n i f i k a n t s k i l l n a d. s ä m r e r e s u l t a t ä n rsignifikant e s u l t a t ä n bättre S v e r i g e signifikant skillnad. Ssämre v e r i g e resultat än O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r F in la n d ( ) Ö s t e r r ik e ( ) F r a n k r ik e (4 9 5 ) Kresultat a n a d a än Sverige ( ) I r la n d ( ) Is Sverige la n d (4 9 1 ) J a p a n ( ) U n g e r n ( ) U S A (4 8 9 ) NOECD-länder y a Z e e la n ( ) OECD-länder S v e r i g e ( ) OECD-länder S lo v a k ie n (4 8 8 ) A u s t r a lie n ( ) O E C D m e d e l ( ) S p a n ie n (4 8 8 ) N e d e r lä n d e r n a ( ) P o le n ( ) N o r g e 8 7 ) SFinland y d k o r e a (563) 2 2 DÖsterrike a n m a r k (511) LFrankrike u x e m b u r g (495) 8 6 ) T y s k la n d ( ) Ita lie n (4 7 5 ) S t o r b r it a n n ie n ( 1 5 P o r t u g a l 7 4 ) TKanada je c k ie n ((534) ) Irland (508) GIsland r e k n d (4 (491) 7 3 ) S c h w e iz ( ) T u r k ie t (4 2 4 ) B e lg ie n ( ) M e x ik o (4 1 0 ) Japan (531) Ungern (504) USA (489) Nya Zeeland (530) Sverige (503) Slovakien (488) Australien (527) OECD medel (500) Spanien (488) Nederländerna (525) Polen (498) Norge (487) Sydkorea (522) Danmark (496) Luxemburg (486) Tyskland (516) Italien (475) Storbritannien (515) Portugal (474) Tjeckien (513) Grekland (473) Schweiz (512) Turkiet (424) Ö v r i g a Ö v r i g a H o n g k o n g - K in a ( ) K r o a t ie n (4 9 3 ) T a iw a n ( ) L e t t la n d (4 9 0 ) E s t la n d ( ) L it a u e n (4 8 8 ) L ie c h t e n s t e in ( ) R y s s la n d (4 7 9 ) S lo v e n ie n ( ) I s r a e l (4 5 4 ) M a c a o - K in a ( ) C h ile (4 3 8 ) S e r b ie n (4 3 6 ) B u lg a rie n (4 3 4 ) U r u g u a y (4 2 8 ) J o r d a n ie n (4 2 2 ) T h a ila n d (4 2 1 ) R u m ä n ie n (4 1 8 ) M o n t e n e g r o (4 1 2 ) I n d o n e s ie n (3 9 3 ) A r g e n t in a (3 9 1 ) B ra s ilie n (3 9 0 ) C o lo m b ia (3 8 8 ) T u n is ie n (3 8 6 ) A z e r b a d ja n (3 8 2 ) Belgien (510) OECD/PISA Mexiko (410) Q a t a r ( ) K ir g iz is t a n (3 2 2 ) 525 Svenska pojkars och flickors resultat på de olika kompetensskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD) Resultat på de olika kompetensskalorna 516 (+8) (+3) 503 (+4) 504 (+11) 507 (-1) 499 (-2) pojkar flickor 491 (+1) 494 (-4) 475 Naturvetenskap Förklara företeelser Identifiera Använda naturvetenskapligt naturvetenskapliga naturvetenskapliga frågeställningar fakta och argument OECD/PISA 14 7

8 530 Svenska pojkars och flickors resultat på de olika innehållsskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD) Resultat på de olika innehållsskalorna 526 (+13) (-3) 508 (0) 513 (+9) 511 (+11) 507 (+20) pojkar (-1) 488 (-3) flickor Om naturvetenskap Jorden och rymden Levande system Fysikaliska system OECD/PISA 15 Huvudresultat Naturvetenskap På OECD-snitt totalt Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap Vissa könsskillnader inom underområden Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA 16 8

9 MATEMATIK Länder med signifikant bättre resultat än Sverige OECD-länder Finland (548) Sydkorea (547) Nederländerna (531) Schweiz (530) Kanada (527) Japan (523) Nya Zeeland (523) Australien (520) Belgien (520) Danmark (513) Länder med ej signifikant skillnad OECD-länder Tjeckien (510) Island (506) Österrike (505) Tyskland (504) Sverige (502) Irland (501) OECD medel (498) Frankrike (496) Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder Storbritannien (495) Polen (495) Slovakien (492) Ungern (491) Luxemburg (490) Norge (490) Spanien (480) USA (474) Portugal (466) Italien (462) Grekland (459) Turkiet (424) Mexico (406) OECD/PISA 17 Huvudresultat matematik På genomsnittlig OECD-nivå Liten försämring hos de duktigaste eleverna Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA 18 9

10 LÄSNING Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder OECD-länder OECD-länder Sydkorea (556) Australien (513) Storbritannien (495) Finland (547) Polen (508) Tyskland (495) Kanada (527) Sverige (507) Danmark (494) Nya Zeeland (521) Nederländerna (507) OECD medel (492) Irland (517) Belgien (501) Österrike (490) Schweiz (499) Frankrike (488) Japan (498) Island (484) Norge (484) Övriga Övriga Tjeckien (483) Hongkong-Kina (536) Liechtenstein (510) Ungern (482) Estland (501) Luxemburg (479) Portugal (472) Italien (469) OECD/PISA 19 Slovakien (466) S ( ) Svenska elevers resultat i läsning Resultat läsning Sverige Skillnad mot OECD-medel Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning percentiler OECD/PISA 20 10

11 Huvudresultat läsning Svenska elever fortfarande mycket goda läsare Sverige klart över OECD-genomsnittet Viss försämring hos de allra svagaste läsarna Stora könsskillnader dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna OECD/PISA 21 Likvärdighet 6 indikatorer Total variation i elevresultat: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet OECD/PISA 22 11

12 Likvärdighet 6 indikatorer Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD OECD/PISA 23 Likvärdighet 6 indikatorer Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (OECD: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (OECD: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder OECD/PISA 24 12

13 Likvärdighet i ett internationellt perspektiv Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet OECD/PISA 25 Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003 För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige OECD/PISA 26 13

14 Läsning Variation mellan skolorna Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer Matematik Variation mellan skolorna 5 0 Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer OECD/PISA Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier? Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån OECD/PISA 28 14

15 Tack Magnus Oscarsson PISA nationellt centrum Härnösand OECD/PISA 29 Nu följer en exempeluppgift från PISA 2006 OECD/PISA 30 15

16 Exempeluppgift OECD/PISA 31 OECD/PISA 32 16

17 OECD/PISA 33 OECD/PISA 34 17

18 OECD/PISA 35 18