Skattkärrsskolan. Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Att skapa inre bilder

Transkript

1

2 Skattkärrsskolan På Skattkärrsskolan har vi bl.a. utifrån alla internationella mätningar bestämt att prioritera och utveckla vår läs- och skrivundervisning, för att på så sätt utveckla läs- och skrivförmågorna hos våra elever. Vi följer Helen Timperleys modell för professionellt lärande: Lärarna identifierar vilka kunskaper och förmågor eleverna behöver för att nå målen. Lärarna identifierar de ämnesdidaktiska kunskaper och kompetenser vi själva behöver för att hjälpa eleverna. Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse? Kompetensutveckling bland lärarna, för att ev. förändra arbetssätt i klassrummet som ger eleverna nya lärandeerfarenheter. Lärarna analyserar vilken inverkan det förändrade arbetssättet har haft på elevernas resultat. En viktig aspekt av lärares professionella kunskap är att få syn på sin egen undervisning. I samstämmighet med modern forskning tror vi på ett kollegialt lärande. I vår undervisning utgår vi ifrån olika lässtrategier. Dessa modeller bygger på RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Question the Author). De utgår från fyra grundstrategier: Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Att skapa inre bilder Under läsåret 2014/2015 jobbade vi pedagoger aktivt med lässtrategier så att de genomsyrade hela verksamheten, från F-åk.6. Denna undervisning gynnade alla elever och framför allt de elever som behövde mer stöd på grund av t.ex. språkstörningar. Vi kommer fortsättningsvis att utgå från samma läromedel i årskurs F-6. Även fritidspedagogerna kommer att vara involverade i detta, genom att aktivt jobba med lässtrategierna tillsammans med barnen på sagostunderna på fritids. Ett antal lärare på Skattkärrsskolan gick en kompetensutveckling i Läsförståelse och läsundervisning genom RUC på Karlstads universitet. Kompetensutvecklingen syftade till att vi lärare fick mötas, utbyta erfarenhet, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa vår egen kunskap och förståelse för hur elevers läsning kan utvecklas. Syftet var vidare att öka vår beredskap och utveckla vår undervisning. Under läsåret 2015/16 startar vi ett läs- och skrivprojekt Hela skolan läser och skriver. Här kommer samtliga elever på skolan att stifta bekantskap med en barn- och ungdomsförfattare, Torsten Bengtsson. Vi kommer att läsa litteratur skrivna av honom samt läsa och diskutera innehåll och budskap. Torsten kommer också på besök i samtliga klasser och berättar om sitt författarskap. Han kommer dessutom att håll workshops för oss pedagoger och hålla föredrag

3 för föräldrar. Genom detta projekt vill vi inspirera och entusiasmera elever, föräldrar och pedagoger till att utveckla sitt läsande och skrivande. Som avslutning på projektet kommer eleverna att skriva berättelser och dessa kommer att sättas samman till böcker i de olika årskurserna. Avslutningsvis blir det en bokfest under festliga former med Öppet hus. Under läsåret har vi också utökat våra resurser kring läsning, genom att två erfarna pedagoger med specialkompetens, jobbar explicit med läsförståelse och läsflyt. Denna satsning gynnar framför allt de elever som behöver extra stöd med läsning. Under läsåret kommer vi pedagoger också att utveckla vårt kollegiala samarbete, genom att samtala och reflektera tillsammans kring vår egen undervisning samt besöka varandra i klassrummen. Syfte och mål Med vår läs- och skrivplan vill vi öka måluppfyllelsen och utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Planen ska vara ett stöd för att styra processen. Det är viktigt att planen hålls levande och diskuteras på arbetslagsmöten och att en utvärdering görs varje år. Planen syftar till att: öka likvärdigheten för samtliga elever på Skattkärrsskolan, genom att vi har en gemensam syn på läs- och skrivundervisningen och använder oss av beprövade metoder och få en strukturerad svenskundervisning. Stimulera elevers lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling Utveckla ett förebyggande arbetssätt och stärka förutsättningarna för att eleverna når målen Upptäcka elever i behov av stöd så tidigt som möjligt, t.ex. språkstörningar. Ge elever i behov av särskilt stöd, det stöd de behöver Genom observationer och kartläggning säkra elevernas språkutveckling Strukturera upp läs- och skrivutvecklingsarbetet i skolan genom att arbeta efter läsoch skrivplanen Ge elever de kunskaper som behövs för kommande studier Lärarna reflekterar över sin undervisning

4 Basmaterial i svenska F Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Språklekar och Bornholmsmodellen. Uggleboken, eget material för skrivträning. Lyckostjärnan högläsning, storbild och arbetsbok, ljud- och bokstavsträning, eget material för skrivträning. Magiska kulan, Läsebok ABC klubben, Trulles ABC. Den magiska kulan arbetsbok, Svenska - bokstavsarbetsscheman, Diamantjakten, Läsebok Diamantjakten - arbetsbok Veckans ord, arbetsbok tema, Nyckeln till skatten, läsebok och arbetsbok. Veckans ord arbetsbok tema, arbetsscheman i svenska Zick Zack läsrummet Zick Zack skrivrummet Zick Zack läsrummet Zick Zack skrivrummet Zick Zack läsrummet Zick Zack skrivrummet

5 Handlingsplan för elevers språk-, läs- och skrivutveckling Främjande arbete Kartläggning/tester Ansvarig - Tidpunkt Förskoleklass *Dagliga språklekar, lässtunder och samtal *Språklekar enligt Bornholmsmetoden *Lyckostjärnan- läsförståelse SVAPP Sv/Ma- checkoff Genomförs av speciallärare/resurslärare i oktober. Resultat lämnas till Rektor/ specialpedagog/lärare. Speciallärare gör uppföljning av elever med låga resultat (maj) Kartläggning från Bornholm. Klassläraren. Oktober Vid frågor om barns tal och språkutveckling kontaktas specialpedagog Främjande arbete Kartläggning/tester Ansvarig - Tidpunkt Åk 1 *Språkutvecklingen/läsutvecklingen oavsett metod fortsätter genom *Magiska kulan läsebok ABCklubben *Språklekar *Systematisk och noggrann läs- och skrivundervisning DLS Läsutvecklingsschema (God läsutveckling) Genomförs av speciallärare/resurslärare i april. Resultat lämnas till Rektor/ specialpedagog/speciallärare. Speciallärare gör uppföljning av elever med låga resultat (maj)

6 *Arbete med språkljuden för att automatisera dessa och knäcka läskoden *Inbjudande läsmiljö med god tillgång till böcker, texter och bilder av olika slag Kontinuerligt under läsåret Vid frågor om barns tal och språkutveckling kontaktas specialpedagog *God tillgång till olika slags böcker med texter och bilder på rätt nivå för att ge alla elever läsglädje *Samtal om böcker, texter och bilder *Bearbeta texter på olika sätt tex läsa, skriva, rita, dramatisera och berätta *Daglig läsning, skrivning och högläsning *Introduktion av lässtrategier *Pennfattning, skriva bokstäver och siffror från rätt håll Främjande arbete Kartläggning/tester Ansvarig - Tidpunkt Åk 2 *Intensivläsningsperiod efter sommarlovet för att få igång alla elevers läsning *Läsgrupper/ 5min läsning (intensivläsning) *Inbjudande läsmiljö med god tillgång till böcker, texter och bilder av olika slag *God tillgång till olika slags böcker med texter och bilder på rätt nivå för att ge alla elever läsglädje H4/H4 samt läsförståelse DLS Läsutvecklingsschema (God läsutveckling) Genomförs av resurslärare/speciallärare ( i oktober) som även ger stödinsatser till elever med låga resultat (stanine 1,2,3 och 4). Uppföljning kontinuerligt under året. Februari. Klasslärare genomför och rättar. Resultatet lämnas till rektor, specialpedagog/speciallärare Materialet köps in och delas ut av speciallärare/specialpedagog.

7 * Daglig läsning och skrivning för läsglädje och automatisering av läsningen * Högläsning * Systematiska samtal om böcker och texter för att öka läsförståelsen och få aktiva läsare * Arbete med läsförståelsestrategier Avstämningspunkt B Kontinuerligt under läsåret Vid frågor om barns tal och språkutveckling kontaktas specialpedagog Främjande arbete Kartläggning/tester Ansvarig - Tidpunkt Åk 3 *Intensivträningsperiod efter sommarlovet för att få igång alla elevers läsning och skrivning *Läsgrupper / 5min läsning (intensivläsning) *Inbjudande läsmiljö med god tillgång till böcker, texter och bilder av olika slag * Daglig läsning och skrivning * Högläsning * Texter på rätt nivå för varje barn * Samtal om böcker, olika slags texter för att öka läsförståelsen och få aktiva läsare * Undervisning i lässtrategier för att kunna tolka och förstå olika texter och medier * Läsförståelsestrategier * Bearbetning av texter på varierande sätt H4/H5 Läsutvecklingsschema (God läsutveckling) DLS Vt: NP åk 3 Avstämningspunkt C Augusti-september Genomförs av resurslärare/speciallärare som även ger stödinsatser till elever med låga resultat (stanine 1,2,3 och 4). Uppföljning kontinuerligt under året. Klasslärare November. Klasslärare genomför och rättar. Resultatet lämnas till rektor, specialpedagog/speciallärare Materialet köps in och delas ut av speciallärare/specialpedagog Konferens med genomgång och analys av resultaten från NP. Rektor, lärare, spec.lärare/ specialpedagog. Vid frågor om barns tal och språkutveckling kontaktas

8 * Läsa intensivt för att alla ska automatisera läsningen specialpedagog Konferens med genomgång och analys av resultaten från NP. Rektor, lärare, spec.lärare/ specialpedagog. Främjande arbete Kartläggning/tester Ansvarig - Tidpunkt Åk 4 *Ht-start intensiv träningsperiod med fokus på både hög och tyst läsning och skrivning utifrån skönlitteratur *Läsgrupper/5 min läsning (intensivläsning) * Inbjudande läsmiljö i klassen med god tillgång till böcker, texter och bilder av olika slag * Texter på rätt nivå för varje elev * Daglig läsning för att alla elever ska automatisera sin läsning H4/H5 DLS September/oktober. Genomförs av resurslärare/speciallärare som även ger stödinsatser till elever med låga resultat (stanine 1,2,3 och 4). Uppföljning kontinuerligt under året. Genomförs och rättas av klasslärare/resurslärare i oktober. Resultatet lämnas till rektor, specialpedagog och speciallärare. * Högläsning * Bokcirklar med boksamtal *Samtal om böcker, olika slags texter för att öka läsförståelsen och få aktiva läsare * Undervisning i lässtrategier för att kunna tolka och förstå olika texter och medier *Fokus i skrivning på berättarglädje, skrivregler, stavning och röd tråd * Undervisning kring andra typer av texter ex brev, anslag, inbjudningar Avstämningspunkt D Vid frågor om barns tal och språkutveckling kontaktas specialpedagog

9 * Bearbetning av texter på varierande sätt * Kamratbedömning *Källkritiskt förhållningssätt Främjande arbete Kartläggning/tester Ansvarig - Tidpunkt Åk 5 *Ht start: Intensivveckor med fokus på läsning och skrivning * Dagligt läsande av texter, med tanke på ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse *God tillgång till olika slags böcker med texter och bilder på rätt nivå för att ge alla elever läsglädje * Högläsning * Undervisning om olika sakprosatexter ex instruktioner, insändare och faktatexter. Läsning och skrivning kring dessa * Undervisning i lässtrategier för att kunna tolka och förstå olika texter och medier * Bokcirklar med boksamtal *Samtal om olika slags texter för att öka läsförståelsen och få aktiva läsare *Fokus i berättande text på, skrivregler och stavning, personoch miljöbeskrivningar * Responsarbete kring andras H4/H5 DLS Avstämningspunkt E Genomförs av resurslärare/speciallärare (i oktober) som även ger stödinsatser till elever med låga resultat (stanine 1,2,3 och 4). Uppföljning kontinuerligt under året. Elever med låga resultat på DLS åk 4 och H4/H5 i november. Genomförs och rättas av speciallärare /specialpedagog eller resurslärare. Vid frågor om barns tal och språkutveckling kontaktas specialpedagog

10 texter och bearbetning av egna texter utifrån kamratbedömning *Källkritiskt förhållningssätt utifrån tidningsarbete Främjande arbete Kartläggning/tester Ansvarig - Tidpunkt Åk 6 *Ht start: Intensivveckor med fokus på läsning och skrivning * Dagligt läsande av varierande texter skönlitteratur samt sakprosa, med tanke på ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse * Högläsning * Bokcirklar med boksamtal *Samtal om olika slags texter för att öka läsförståelsen och få aktiva läsare * Fortsättning av arbetet med läsförståelsestrategier *Fokus i berättande text på, varierade meningar, ordval, miljö och personbeskrivningar. Repetition av skrivregler och stavning * Skriva olika slags sakprosatexter, ex argumenterande texter, beskrivande texter etc * Responsarbete kring andras texter och bearbetning av egna texter ex utifrån kamratbedömning H4/H5 VT Nationella prov Avstämningspunkt F Genomförs och rättas av Speciallärare/ resurslärare på elever med låga resultat i åk 5 (stanine 1,2,3 och 4). Senast oktober. Stödinsatser ges till dessa elever. Vid frågor om barns tal och språkutveckling kontaktas specialpedagog

11 Stöd och åtgärder Stöd vid läs- och skrivsvårigheter För elever som visar tidiga tecken på svårigheter att lära sig läsa eller skriva, utarbetas ett åtgärdsprogram i samarbete med hemmet och extra pedagogiskt stöd erbjuds. Det kan innebära att eleven får träna läsning enskilt eller i liten grupp i skolan, även i hemmet. Om en elev, trots vidtagna åtgärder, inte utvecklas positivt, kan vårdnadshavare eller skolan begära en djupare kartläggning av barnets läs- och skrivförmåga. Då tas kontakt med elevstödsteamet, där speciallärare, skolsköterska, kurator, talpedagog och skolläkare ingår. Ärendet kan sedan gå vidare till BUP och specialpedagogiskt centrum. Åtgärdsprogram Om en elev riskerar att inte nå målen, ska elevens behov av extra anpassningar/särskilt stöd skyndsamt utredas. Då görs en intern utredning/kartläggning, som kan se olika ut beroende på elevens skolsituation och behov. Utifrån denna utredning utarbetas ett åtgärdsprogram för att främja elevens utveckling och inlärning. Åtgärdsprogrammet är ett viktigt verktyg för den pedagogiska planeringen. Vi utarbetandet av åtgärdsprogrammet samråder vi alltid med eleven och dess vårdnadshavare. Vi följer upp och utvärderar de genomförda insatserna efter 4-6 veckor. Begreppsförklaring ordlista Bedömningsmaterial Bornholmsmodellen- Vägen till läsning språklekar i förskoleklass Ingvar Lundberg Bornholmsmodellen är ett övningsmaterial som handlar om språklekar i förskoleklass. Syftet är att i lekens form träna och utveckla barnens språkliga medvetenhet. Den bygger på ett forskningsprojekt han hade på den danska ön Bornholm. God läsutveckling: kartläggning och övningar Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin God läsutveckling är ett kartläggningsmaterial som hjälper den enskilde läraren att se varje elevs läsutveckling. Det är ett stöd för läraren att strukturera sitt arbete med att lära eleverna att läsa. SVAPP - SV/MA checkoff H4/H5

12 Kartläggningsmaterial i svenska. Tester på tid som mäter läshastighet. Test för snabb och säker avkodning. DLS Kartläggningsmaterial i svenska. Mäter läshastighet, läsförståelse, ordkunskap och stavning. NP 3 /NP 4 Skolverkets nationella prov i åk 3 samt åk 6. Genomförs i åk 3 och åk 6 på nationell nivå i hela landet under vissa datum/viss period under året. Svenska och matematik i åk 3. Svenska, matematik och engelska i åk 6.

13 Årshjul - diagnoser december Januari november februari oktober Åk 3, 5 DLS Speciallärare NP Åk 6 muntligt Arbetslaget 4-6 Åk 3 Nationella prov Arbetslag DLS åk 2 Åk 6 Nationella prov Arbetslaget 4-6 mars F-klass SVAPP speciallärare, kartlägggning klasslärare H4 Åk 4, 5, 6 och 2 DLS resurslärare Åk 6 Nationella prov Arbetslaget 4-6 F-klass checkoff, bokstäver, läsning Speciallärare H4 Åk 3 DLS Uppföljning stanine 1 och 2 Speciallärare åk 1 DLS bas speciallärare Åk 5 DLS resurslärare Åk 6 Nationella prov Arbetslaget 4-6 september H4 åk 2, speciallärare H 4 Åk 4 resurslärare F-klass uppföljning av check off Speciallärare Åk 6 Nationella prov Arbetslaget 4-6 april augusti maj juli juni

14 Bilaga 1 Läs- och skrivförmåga Undervisning i svenska och svenska som andra språk ska ge eleven möjlighet att utveckla de förmågor som beskrivs i kursplanernas syften. I dessa ingår t.ex. färdigheter som att tala, samtala och lyssna, läsa och skriva. Dessa förmågor utvecklas när de används i meningsfulla sammanhang. Förmågan att uttrycka sig själv och förstå andra, att tänka och reflektera är kärnan i begreppet språkutveckling. Det innebär att i tal och skrift vilja, våga och kunna uttrycka det man önskar uttrycka, inte bara det man förmår uttrycka. En av skolans uppgifter är att stimulera språkanvändningen och följa elevernas språkutveckling. Språket utvecklas när det används, men inte bara inom ämnena svenska och svenska som andraspråk, utan i alla ämnen och situationer både i och utanför skolan. Att arbeta med läsning och läsutveckling är därför inte en uppgift för bara lärare i svenska eller svenska som andraspråk. Alla lärare behöver kunskap om vad det innebär att läsa och utveckla ett läsande inom just det ämne de är lärare i och hur de i sin undervisning stödjer elevernas möte med skolans textvärldar. När någon lär sig något inom ett ämnesområde, så innebär det bland annat att hon/han lär sig tala, läsa, skriva om det på ett nytt sätt. Språket är en viktig resurs för att skapa mening i och kunskap om den värld vi lever i genom alla ämnen. Språkutveckling kan beskrivas som en process där förmågan att tala, läsa och skriva utvecklas succesivt och i olika avseenden blir alltmer kvalificerad. Elevers kunskaper ökar både kvalitativt och kvantitativt under skolåren och det ställs fler krav på vad en elev behöver kunna för att klara skolarbetet. En god läs- och skrivförmåga är en grund för språkutveckling och en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig alla ämnen i skolan. Bristande läs- och skrivförmåga är en vanlig orsak till misslyckanden i skolan. Därför är det viktigt att detta uppmärksammas!

15 I dag brukar vi benämna de förmågor som eleverna ska utveckla från Lgr 11 för The Big 5 : Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar Kommunikativ förmåga Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa. Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Metakognitiv förmåga Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Procedurförmåga Söka, samla, strukturera/ sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.

16 Bilaga 2 Forskning Vad säger forskningen? Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. Modersmålets uttal är i princip inlärt vid 3-4 årsåldern, merparten av språkets grammatiska strukturer har utvecklats redan i 4-5 årsåldern tillsammans med en stor del av det centrala förrådet av basord. Vid skolstarten behärskar barnet ungefär ord. Man kan tala om att barn i denna ålder behärskar språkets bas. En stor del av den fortsatta språkliga utbyggnaden sker inom skolans ram, både i svenska och i modersmålsundervisning och i annan ämnesundervisning. Synen på läs- och skrivförmåga har förändrats mycket med tiden. Samhället idag ställer helt andra krav på den förmågan än för femtio år sedan. Läsförståelse är en dynamisk och målorienterad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation. Man läser för att skapa mening och förståelsen påverkas av syftet, d.v.s. uppgiftsformuleringen före läsningen. Läsförståelsen ger därför anspråk på ett aktivt deltagande. Thoughtful literacy är ett begrepp som myntades av forskaren Allington, Eleverna får tänka på högre nivåer och använda sin kunskap. Allington menar att det är detta som är nyckeln till läsförståelse. I undersökningar av såväl yngre som äldre elevers läsförmåga finner man ett tydligt samband mellan deras intresse och engagemang för läsning och den faktiska läsförmågan. Ju mer eleverna läser på fritiden och med engagemang, desto bättre lyckas de i sin läsning. Långsam och osäker avkodning fungerar som en flaskhals i bearbetningen av textens information. I dag är forskare ganska eniga om vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör: Fonologisk medvetenhet (om språkljuden) Morfologisk medvetenhet (om ord och hur de kan förändras) Syntaktisk medvetenhet (om hur satser byggs upp) Semantisk medvetenhet (om satsers betydelse) Pragmatisk medvetenhet (om hur språket används i olika situationer) Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter och utmanas kognitivt i sitt lärande om texter som läses högt för dem. Inom läsforskningen är man rätt överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav). Eleverna bör också få kunskap i att använda flexibla metakognitiva strategier (att tänka/fundera om sina egna tankeprocesser) för såväl läsförståelse som lästeknik. Forskningen påtalar också hur viktig genrekunskapen är för eleverna. De måste därför få möjlighet att utveckla de olika basgenrerna i skolan:

17 Berättande att hitta på en serie händelser, med någon form av problem som roar och lär. Återgivande att tala om vad som hände, att dokumentera en sekvens av händelser Beskrivande att presentera information om något, beskriva fenomen i världen (ofta NO, SO, Ma-uppgifter) Instruerande att tala om hur man gör något Förklarande att förklara hur och varför något inträffar (ofta NO, SO) Argumenterande att ta ställning, att argumentera för en sak. Att titta på mer än en sida i en fråga; att utforska olika perspektiv, ev. nå en slutsats Läsning bidrar till en utvecklad förmåga att skriva, men det är också tvärtom. Skrivande är en viktig motor för att träna läsförmågan. Därför är det viktigt att också skriva mycket. Ett begrepp som ofta används i detta sammanhang är textaktivitet TA. Textaktiviteter kan vara berättande, beskrivning, förklaring, instruktion och ställningstagande. För att kunna skriva bättre texter kan man tala dem. Vi vet att läsande gynnar talspråkutvecklingen och att ett utökat ordförråd gynnar läsförståelsen. Något elever behöver för att utveckla läsandet är lässtrategier. Studier visar att dagens skola är bra på att lära eleverna knäcka koden, och komma över tröskeln till läsandet, men därefter sämre på att ta hand om elevernas läsutveckling. Detta blir tydligt då det gäller förmågan att använda olika ämnens fackspråk. Särskilda problem finns inom de naturvetenskapliga ämnena, där språket är mer abstrakt och där det är viktigt att förstå de olika fackuttrycken. Lärarens kompetens är en avgörande faktor för elevens framgång i skolan. En engagerad och kunnig lärare med en genomtänkt pedagogik har stor den största betydelsen för elevens fortsatta skolgång. Eftersom lärarens kompetens är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande är det viktigt att satsa på lärares fortbildning. Det handlar dels om att utveckla lärares ämneskunskaper och läroplanskunskaper, men också pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper. Det senaste decenniets forskning i USA och Kanada visar på några framgångsfaktorer i skolan ur ett didaktiskt perspektiv: Läraren betonar läsning och skrivande Läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar Läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter Läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne Läraren förstår vilka texter som ämnestypiska och vad som kännetecknar dem Läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer Läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö

18 Bilaga 3 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet, visar den internationella undersökningen PISA, som mäter kunskaper hos femtonårigar i OECDländerna. Nedgången är störst hos redan svaga läsare. Var femte svensk elev når idag inte upp till en grundläggande nivå i läsning, den nivå som Skolverket definierar som basnivå för att kunna tillgodogöra sig andra kunskaper. Sverige ligger trots trenden mot allt sämre resultat, över OECD-genomsnittet när det gäller läsförståelse. I den PISA-studie som presenterades 2010, visade det sig också att skillnaden i Sverige mellan könen är betydligt större än OECD-genomsnittet. Man har försökt hitta förklaringar och har kunnat se ett litet samband mellan kön, socioekonomisk bakgrund och läsförståelse. Forskare har olika teorier om vilka orsakerna till den försämrade läsförståelsen har. Några menar att i länder, där lärare har hög status och uppslutning kring professionen, får eleverna bra resultat i internationella jämförande studier. Andra faktorer för en framgångsrik skola kan vara: Lärare som öppnar upp klassrummen och släpper in coachande kolleger Systematiskt samarbete där lärare lär av varandra Skolledare som har förmåga och tid att syssla med att utveckla det pedagogiska arbetet Tydliga karriärvägar för lärare Ett annat problem, som svensk skola brottas med, är att få lärare använder sig av forskningsresultat i arbetet. Det finns dock ljuspunkter som pekar på bra läsförståelse bland yngre barn. En annan internationell undersökning bland fjärdeklassare, PIRLS, visade att de svenska barnen läser bättre än jämnåriga i alla de andra 34 länderna i undersökningen. Samtidigt visade samma studie att de svenska eleverna läser långsammare i dag än för tio år sedan, liksom att de har svårare att läsa skönlitterära texter. Svensk skola är ganska bra på att lära elever att läsa. Det visar internationella undersökningar som t.ex. PIRLS. Den största utmaningen för svensk skola är istället att få elever att vidareutveckla sin läsförståelse under hela skoltiden.

19 Bilaga 4 Våra styrdokument Vad säger skolans styrdokument om elever i behov av särskilt stöd? Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolans värdegrund och uppdrag - En likvärdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippad. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Skollagen (2010:800) 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 8 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

20 Bilaga 5 Referenser: Forskning för skolan (2013) Skolverket Forskning för klassrummet (2013) Skolverket Att undervisa i klassrummet, lässtrategier och studie- Barbro Westlund teknik (2010) Läsning av faktatexter (2003) Elisabeth Arnbak Greppa språket Skolverket Mellan raderna, strategier för en tolkande läs- Britta Stensson undervisning. (2006) Att läsa och skriva -forskning och beprövad Kenneth Hyltenstam erfarenhet (2007) Myndigheten för skolutveckling Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? (2009) Skolverket En läsande klass Martin Widmark