Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Transkript

1 Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet

2 LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd av avkodningsproblem Läsförståelse involverar koordination av en mängd olika färdigheter på olika språkliga och kognitiva nivåer Idag ska jag beskriva problemen hos en subgrupp med läsförståelseproblem som inte är relaterade till avkodning Försöka visa på möjliga förklaringar till problematiken tidigare i utvecklingen Poor comprehenders sammanfattning av vad vi vet Egen studie som behandlar grupper med olika läsförståelseproblem över tid 2

3 (Cain, 2010) Processer Steg Kunskap Snabb åtkomst Avkoda orden Ordförråd och omvärldskunskap Hämta ordens betydelser Minne Kombinera ord till meningar Syntax och grammatik Göra inferenser Intergrera meningars betydelser Strategier Övervaka egen läsning Konstruera en rik representation Genrekunskap

4 The Simple View of Reading LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE De två faktorerna är relativt oberoende av varandra Inflytandet av de två faktorerna förändras över tid (Gough, Tunmer 1986) (Hoover & Gough, 1990) (Catts, Hogan & Adlof, 2005) Vi kan använda the simple view of reading för identifiera grupper med olika typer av läsförståelseproblem (Aaron, 1997; Catts et al. 2003) 4

5 Utmaningar för läsaren Avkodning automatiserad avkodning krävs för god förståelse (Perfetti, 1985) Språkförståelse Ordförråd svårare ord används i texter Syntax /grammatik komplex och varierad meningsbyggnad i text Integrering av textavsnitt mellan meningar, paragrafer och längre stycken (Cain, 2010) 5

6 Poor comprehenders 8-9 år Har avkodningsförmåga som är normal för deras ålder Har läsförståelse som är långt efter vad som förväntas baserat på avkodningsförmågan Heterogen grupp De flesta studier på dessa barn är tvärsnittsstudier dvs undersöker profilen vid ett tillfälle Så många som 10 % av befolkningen Oupptäckta i verksamheten! Jane Oakhill, Kate Cain och Kate Nation, Hugh Catts 6

7 Svårigheter på ord och meningsnivå Ordförråd Definitioner, synonymer (Nation & Snowling, 1998) Ange ord i en semantisk kategori (Cain, Oakhill & Lemmon, 2004) Lära sig ord från texter (Cain, Oakhill & Elbro, 2003) Grammatikkunskaper (Nation et al. 2004; Tong et al., 2011) Grammatisk förståelse Prepositioner morfologi 7

8 Svårigheter på högre språklig nivå Inferenser och textintegration (Cain & Oakhill, 1999; Catts et al., 2006) Textbaserade Modellbaserade Övervakning av läsning (Cain & Oakhill, 2003) Svårigheter att identifiera non-ord i text Märker inte att information är motsägelsefull Kunskap och användning av berättelsestruktur (Cain, 1996) Produktionsuppgifter ex berätta en saga om en hund! Listliknande berättelser- saknar mål, motiv, början, saker händer utan orsak osv. 8

9 Vi vet alltså att poor comprehenders har problem med förståelse av text Olika språkliga förmågor på både hög och låg nivå är nedsatta hos gruppen när de identifieras Vi vet ganska lite om: Hur har deras språk-, läs och skrivutveckling sett ut fram till dess att de får problem med läsförståelse? Hur stabila är deras problem över tid?

10 Ett annat sätt att identifiera poor comprehenders Läsförståelseförmåga är under de första åren i skolan väldigt nära knutet till avkodningsförmåga Vi vet att avancerad läsning kräver god språkförståelse Svag språkförståelse leder till svag läsförståelse även om det inte visar sig i de texter som används de första åren i skolan Om man identifierar en grupp elever som har god avkodningsförmåga men svag språkförståelseförmåga så är det stor sannolikhet att eleverna har/kommer att få problem med läsförståelse 10

11 Longitudinal Stability and Predictors of Poor Oral Comprehenders and Poor Decoders Studien är baserad på två olika grupper uppvisar läsförståelseproblem (poor decoders & poor oral comprehenders) baserat på the simple view of reading Frågeställning: Givet att vi kan definiera dessa grupper som uppvisar specifika problem på en av de två dimensionerna. Hur stabila och specifika är problemen? Språkliga och kognitiva mått Läsning och skrivning Elwér, Å., Keenan, J. M., Olson, R. K., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of experimental child psychology, doi: /j.jecp

12 Bakgrund ILTS (international longitudinal twin study) Data insamlat i USA, Australien, Norge och Sverige Sammanlagt fler än 1000 tvillingpar Testas vid 5 års ålder, slutet av f-klass, åk 1,2 & 4 Titta på utvecklingen av skriftspråkliga förmågor Startar före formell läs- och skrivinlärning Studerar genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och förutsättningar för läsning

13 Analys- baserad på 926 amerikanska tvillingar Steg 1: Identifiera grupper med svag språkförståelse/normal avkodning samt svag avkodning/normal språkförståelse i 4:e klass enligt logik från simple view of reading Sammanslagna variabler i språkförståelse och avkodning 15:e percentilen används som gräns för svag förmåga. Steg 2: Gå tillbaka till tidigare testtillfällen, jämföra grupperna och se ifall vi kan identifiera möjliga förklaringar tidigare i utvecklingen 13

14 God språkförståelse Spec. avkodningsprobl. Typiska läsare Svag avkodning God avkodning Kombinerade problem Spec. läsförståelseprobl. Svag språkförståelse

15

16 Grupper Poor decoders - 85 barn med svag avkodningsförmåga men adekvat språkförståelse i årskurs 4. Poor oral comprehenders - 99 barn med svag språkförståelse men adekvat avkodning i årskurs 4 Specifika problem i antingen språkförståelse eller avkodning i åk 4 Resultaten för grupperna jämfördes med start vid 5 års ålder

17 Tester vid 5- års ålder: Fonologisk medvetenhet tex: Syntes och segmenteringsuppgifter (ord och fonemnivå) Snabb namngivning (RAN) objekt och färger

18

19 Tester vid 5- års ålder: Fonologisk medvetenhet tex: Syntes och segmenteringsuppgifter (ord och fonemnivå) Snabb namngivning (RAN) objekt och färger Verbalt minne på ordnivå, meningsnivå och i form av en berättelse Grammatik/morfologi tex ITPA grammatisk helhet Vokabulär 100 bilder, WPPSI Skriftförståelse tex bokstavskunskap

20 Kompositvariabler vid 5-års ålder 0 FON MEDV. RAN VERB. MINNE GRAM/MORF VOKABULÄR SKRIFTFÖRST. -0,2-0,4 Z-poäng -0,6-0,8 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1-1,2-1,4 20

21 Fonologiskt medvetenhet 0 5 år f-klass 1:a klass 2:a klass 4:e klass -0,1-0,2-0,3-0,4 Z-poäng -0,5-0,6-0,7 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -0,8-0,9-1 21

22 Vokabulär 0 5 år 2:a klass 4:e klass -0,2-0,4-0,6 Z-poäng -0,8-1 -1,2 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1,4-1,6-1,8 22

23 Avkodning 0 kindergarten 1:a klass 2:a klass 4:e klass -0,2-0,4-0,6 Z-poäng -0,8-1 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1,2-1,4-1,6-1,8 23

24 Läsförståelse 0 1:a klass 2:a klass 4:e klass -0,2-0,4-0,6 Z-poäng -0,8-1 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1,2-1,4-1,6 24

25 Sammanfattning av resultaten Kända riskfaktorer för avkodningssvårigheter i förskoleåldern (fonologisk medvetenhet, och skriftförståelse) kan inte användas för att skilja dessa grupper åt Däremot är RAN och vokabulär mått där grupperna poor oral comprehenders och poor decoders skiljer sig tydligt åt Efter läsundervisningen börjat kan vi känna igen profilerna fonologiska svårigheter hos de blivande svaga avkodarna, Barnen med svagt språk uppvisar stabilitet över tid i sin svaga språkliga profil Mellan åk 2 och 4 halkar gruppen poor oral comprehenders efter i läsförståelsen Kausalitet? 25

26 Kan man identifiera grupperna i förskoleåldern? Utifrån kunskaper om vad som kännetecknar grupperna i förskoleålder (profil på RAN och vokabulär).identifierade vi 2 at risk grupper med barn Grupperna uppvisar de förväntade mönsterna med måttliga effekter 21 % av at risk poor decoders ingick i gruppen poor decoders i Åk 4 35 % av at risk poor comprehenders ingick i gruppen poor comprehenders i Åk 4 Det är svårt att förutsäga extrema grupper över en tidsperiod på 5 år. 26

27 Att testa läsförståelse Läsförståelse är en komplex förmåga, hur kan vi mäta det på ett rimligt sätt? Vad? Testa förståelse av ord, meningar och längre textavsnitt. Läs och hörförståelse När? När de kan läsa Muntliga färdigheter långt tidigare Hur? Läsförståelsetester Aktiviteter i klassrummet 27

28 Läsförståelsetester Olika läsförståelsetest testar olika förmågor (Keenan et al. 2008) Många tester, speciellt i de tidiga åldrarna förklaras resultatet av läsförståelsetesterna i huvudsak av avkodningsfärdigheter Andra tester förklaras i huvudsak av ordförrådskunskap Vad har testerna för möjligheter att testa förmågan att göra inferenser, övervaka sin egen läsning, koppla till egna erfarenheter? Barn med riktigt låg prestation på ett läsförståelsetest, presterar inte nödvändigtvis speciellt lågt på ett annat test (Keenan, 2012) 28

29 Vad händer över tid? Det mesta tyder på att gruppen av poor comprehenders uppvisar longitudinell stabilitet Longitudinell studie med poor comprehenders från 8 år till 11 år 1/23 hade inte längre läsförståelseproblem (Cain & Oakhill 2006) Det finns stöd för att en typ av läsförståelseproblematik inte visar sig förrän efter år 4 i skolan Catts et al. 2011)

30 Kan man bryta trenden? Interventioner med gruppen poor comprehenders Väldigt få! Inferenser (Yuill & Oakhill, 1998) Mentala bilder (Oakhill & Patel, 1991) Ordförråd (Clarke et al. 2010) Vad kan man göra i klassrummet? Undervisning i läsförståelsestrategier från tidig ålder gagnar alla elever! Samtal om innehållet i texter

31 Sammanfattning: Elever kan ha svag läsförståelse av flera skäl. Grundtanken med vår studie var att identifiera grupper med olika profiler som kommer att få problem med läsförståelse och jämföra dem med varandra. Vi identifierade en grupp med av svaga avkodare och en med svag språkförståelse i klass 4. Fonologisk medvetenhet och skriftförståelse kan inte användas för att skilja grupperna åt förrän läsinlärningen börjas Longitudinell stabilitet i logiska profiler efter skolstart Svag språkförståelse leder till att eleverna halkar efter normalgruppen i läsförståelse på sikt.

32