Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet"

Transkript

1 Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet

2 LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd av avkodningsproblem Läsförståelse involverar koordination av en mängd olika färdigheter på olika språkliga och kognitiva nivåer Idag ska jag beskriva problemen hos en subgrupp med läsförståelseproblem som inte är relaterade till avkodning Försöka visa på möjliga förklaringar till problematiken tidigare i utvecklingen Poor comprehenders sammanfattning av vad vi vet Egen studie som behandlar grupper med olika läsförståelseproblem över tid 2

3 (Cain, 2010) Processer Steg Kunskap Snabb åtkomst Avkoda orden Ordförråd och omvärldskunskap Hämta ordens betydelser Minne Kombinera ord till meningar Syntax och grammatik Göra inferenser Intergrera meningars betydelser Strategier Övervaka egen läsning Konstruera en rik representation Genrekunskap

4 The Simple View of Reading LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE De två faktorerna är relativt oberoende av varandra Inflytandet av de två faktorerna förändras över tid (Gough, Tunmer 1986) (Hoover & Gough, 1990) (Catts, Hogan & Adlof, 2005) Vi kan använda the simple view of reading för identifiera grupper med olika typer av läsförståelseproblem (Aaron, 1997; Catts et al. 2003) 4

5 Utmaningar för läsaren Avkodning automatiserad avkodning krävs för god förståelse (Perfetti, 1985) Språkförståelse Ordförråd svårare ord används i texter Syntax /grammatik komplex och varierad meningsbyggnad i text Integrering av textavsnitt mellan meningar, paragrafer och längre stycken (Cain, 2010) 5

6 Poor comprehenders 8-9 år Har avkodningsförmåga som är normal för deras ålder Har läsförståelse som är långt efter vad som förväntas baserat på avkodningsförmågan Heterogen grupp De flesta studier på dessa barn är tvärsnittsstudier dvs undersöker profilen vid ett tillfälle Så många som 10 % av befolkningen Oupptäckta i verksamheten! Jane Oakhill, Kate Cain och Kate Nation, Hugh Catts 6

7 Svårigheter på ord och meningsnivå Ordförråd Definitioner, synonymer (Nation & Snowling, 1998) Ange ord i en semantisk kategori (Cain, Oakhill & Lemmon, 2004) Lära sig ord från texter (Cain, Oakhill & Elbro, 2003) Grammatikkunskaper (Nation et al. 2004; Tong et al., 2011) Grammatisk förståelse Prepositioner morfologi 7

8 Svårigheter på högre språklig nivå Inferenser och textintegration (Cain & Oakhill, 1999; Catts et al., 2006) Textbaserade Modellbaserade Övervakning av läsning (Cain & Oakhill, 2003) Svårigheter att identifiera non-ord i text Märker inte att information är motsägelsefull Kunskap och användning av berättelsestruktur (Cain, 1996) Produktionsuppgifter ex berätta en saga om en hund! Listliknande berättelser- saknar mål, motiv, början, saker händer utan orsak osv. 8

9 Vi vet alltså att poor comprehenders har problem med förståelse av text Olika språkliga förmågor på både hög och låg nivå är nedsatta hos gruppen när de identifieras Vi vet ganska lite om: Hur har deras språk-, läs och skrivutveckling sett ut fram till dess att de får problem med läsförståelse? Hur stabila är deras problem över tid?

10 Ett annat sätt att identifiera poor comprehenders Läsförståelseförmåga är under de första åren i skolan väldigt nära knutet till avkodningsförmåga Vi vet att avancerad läsning kräver god språkförståelse Svag språkförståelse leder till svag läsförståelse även om det inte visar sig i de texter som används de första åren i skolan Om man identifierar en grupp elever som har god avkodningsförmåga men svag språkförståelseförmåga så är det stor sannolikhet att eleverna har/kommer att få problem med läsförståelse 10

11 Longitudinal Stability and Predictors of Poor Oral Comprehenders and Poor Decoders Studien är baserad på två olika grupper uppvisar läsförståelseproblem (poor decoders & poor oral comprehenders) baserat på the simple view of reading Frågeställning: Givet att vi kan definiera dessa grupper som uppvisar specifika problem på en av de två dimensionerna. Hur stabila och specifika är problemen? Språkliga och kognitiva mått Läsning och skrivning Elwér, Å., Keenan, J. M., Olson, R. K., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of experimental child psychology, doi: /j.jecp

12 Bakgrund ILTS (international longitudinal twin study) Data insamlat i USA, Australien, Norge och Sverige Sammanlagt fler än 1000 tvillingpar Testas vid 5 års ålder, slutet av f-klass, åk 1,2 & 4 Titta på utvecklingen av skriftspråkliga förmågor Startar före formell läs- och skrivinlärning Studerar genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och förutsättningar för läsning

13 Analys- baserad på 926 amerikanska tvillingar Steg 1: Identifiera grupper med svag språkförståelse/normal avkodning samt svag avkodning/normal språkförståelse i 4:e klass enligt logik från simple view of reading Sammanslagna variabler i språkförståelse och avkodning 15:e percentilen används som gräns för svag förmåga. Steg 2: Gå tillbaka till tidigare testtillfällen, jämföra grupperna och se ifall vi kan identifiera möjliga förklaringar tidigare i utvecklingen 13

14 God språkförståelse Spec. avkodningsprobl. Typiska läsare Svag avkodning God avkodning Kombinerade problem Spec. läsförståelseprobl. Svag språkförståelse

15

16 Grupper Poor decoders - 85 barn med svag avkodningsförmåga men adekvat språkförståelse i årskurs 4. Poor oral comprehenders - 99 barn med svag språkförståelse men adekvat avkodning i årskurs 4 Specifika problem i antingen språkförståelse eller avkodning i åk 4 Resultaten för grupperna jämfördes med start vid 5 års ålder

17 Tester vid 5- års ålder: Fonologisk medvetenhet tex: Syntes och segmenteringsuppgifter (ord och fonemnivå) Snabb namngivning (RAN) objekt och färger

18

19 Tester vid 5- års ålder: Fonologisk medvetenhet tex: Syntes och segmenteringsuppgifter (ord och fonemnivå) Snabb namngivning (RAN) objekt och färger Verbalt minne på ordnivå, meningsnivå och i form av en berättelse Grammatik/morfologi tex ITPA grammatisk helhet Vokabulär 100 bilder, WPPSI Skriftförståelse tex bokstavskunskap

20 Kompositvariabler vid 5-års ålder 0 FON MEDV. RAN VERB. MINNE GRAM/MORF VOKABULÄR SKRIFTFÖRST. -0,2-0,4 Z-poäng -0,6-0,8 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1-1,2-1,4 20

21 Fonologiskt medvetenhet 0 5 år f-klass 1:a klass 2:a klass 4:e klass -0,1-0,2-0,3-0,4 Z-poäng -0,5-0,6-0,7 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -0,8-0,9-1 21

22 Vokabulär 0 5 år 2:a klass 4:e klass -0,2-0,4-0,6 Z-poäng -0,8-1 -1,2 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1,4-1,6-1,8 22

23 Avkodning 0 kindergarten 1:a klass 2:a klass 4:e klass -0,2-0,4-0,6 Z-poäng -0,8-1 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1,2-1,4-1,6-1,8 23

24 Läsförståelse 0 1:a klass 2:a klass 4:e klass -0,2-0,4-0,6 Z-poäng -0,8-1 SVAG AVKODNING SVAG SPRÅKFÖRSTÅELSE -1,2-1,4-1,6 24

25 Sammanfattning av resultaten Kända riskfaktorer för avkodningssvårigheter i förskoleåldern (fonologisk medvetenhet, och skriftförståelse) kan inte användas för att skilja dessa grupper åt Däremot är RAN och vokabulär mått där grupperna poor oral comprehenders och poor decoders skiljer sig tydligt åt Efter läsundervisningen börjat kan vi känna igen profilerna fonologiska svårigheter hos de blivande svaga avkodarna, Barnen med svagt språk uppvisar stabilitet över tid i sin svaga språkliga profil Mellan åk 2 och 4 halkar gruppen poor oral comprehenders efter i läsförståelsen Kausalitet? 25

26 Kan man identifiera grupperna i förskoleåldern? Utifrån kunskaper om vad som kännetecknar grupperna i förskoleålder (profil på RAN och vokabulär).identifierade vi 2 at risk grupper med barn Grupperna uppvisar de förväntade mönsterna med måttliga effekter 21 % av at risk poor decoders ingick i gruppen poor decoders i Åk 4 35 % av at risk poor comprehenders ingick i gruppen poor comprehenders i Åk 4 Det är svårt att förutsäga extrema grupper över en tidsperiod på 5 år. 26

27 Att testa läsförståelse Läsförståelse är en komplex förmåga, hur kan vi mäta det på ett rimligt sätt? Vad? Testa förståelse av ord, meningar och längre textavsnitt. Läs och hörförståelse När? När de kan läsa Muntliga färdigheter långt tidigare Hur? Läsförståelsetester Aktiviteter i klassrummet 27

28 Läsförståelsetester Olika läsförståelsetest testar olika förmågor (Keenan et al. 2008) Många tester, speciellt i de tidiga åldrarna förklaras resultatet av läsförståelsetesterna i huvudsak av avkodningsfärdigheter Andra tester förklaras i huvudsak av ordförrådskunskap Vad har testerna för möjligheter att testa förmågan att göra inferenser, övervaka sin egen läsning, koppla till egna erfarenheter? Barn med riktigt låg prestation på ett läsförståelsetest, presterar inte nödvändigtvis speciellt lågt på ett annat test (Keenan, 2012) 28

29 Vad händer över tid? Det mesta tyder på att gruppen av poor comprehenders uppvisar longitudinell stabilitet Longitudinell studie med poor comprehenders från 8 år till 11 år 1/23 hade inte längre läsförståelseproblem (Cain & Oakhill 2006) Det finns stöd för att en typ av läsförståelseproblematik inte visar sig förrän efter år 4 i skolan Catts et al. 2011)

30 Kan man bryta trenden? Interventioner med gruppen poor comprehenders Väldigt få! Inferenser (Yuill & Oakhill, 1998) Mentala bilder (Oakhill & Patel, 1991) Ordförråd (Clarke et al. 2010) Vad kan man göra i klassrummet? Undervisning i läsförståelsestrategier från tidig ålder gagnar alla elever! Samtal om innehållet i texter

31 Sammanfattning: Elever kan ha svag läsförståelse av flera skäl. Grundtanken med vår studie var att identifiera grupper med olika profiler som kommer att få problem med läsförståelse och jämföra dem med varandra. Vi identifierade en grupp med av svaga avkodare och en med svag språkförståelse i klass 4. Fonologisk medvetenhet och skriftförståelse kan inte användas för att skilja grupperna åt förrän läsinlärningen börjas Longitudinell stabilitet i logiska profiler efter skolstart Svag språkförståelse leder till att eleverna halkar efter normalgruppen i läsförståelse på sikt.

32

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Läsförståelse och hörförståelse

Läsförståelse och hörförståelse Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare. 20.10 2014, Bergen

Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare. 20.10 2014, Bergen Tidiga insatser och förebyggande specialundervisning, En innføring i hvordan de tenker, arbeider og organiserer undervisningen på Cygnaeus skole i Åbo. Hvilke resultater oppnår de? Ann-Sofie Selin fil.dr,

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T. Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education

S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T. Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education Läsutveckling i årskurs 2 6 belyst genom standardiserade

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad Som man frågar, får man svar Thomas Wrigstad 1 Vasaloppet 2 En skicklig skidåkare kan åka till Mora på drygt 4 timmar, men många behöver 10-12 timmar och mera. De åker tillsammans och pratar, och de stannar

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson T E O R I E R K R I N G L Ä S - O C H S K R I V U T V E C K L I N G E N E G E N F O R S K N I N G M E T O D E R T I D

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin Studier i språk och litteratur från Umeå universitet 24 Institutionen för språkstudier Umeå 2014 Lässvårigheter, språklig

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

11-12-åringars informationsåtergivning efter lyssning, läsning eller samtidig lyssning och läsning av faktatexter

11-12-åringars informationsåtergivning efter lyssning, läsning eller samtidig lyssning och läsning av faktatexter UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 38 11-12-åringars informationsåtergivning efter lyssning, läsning eller samtidig lyssning och läsning av faktatexter Johanna Glavhammar

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

Vad kan tvillingforskning lära oss om tidig läs- och skrivinlärning?

Vad kan tvillingforskning lära oss om tidig läs- och skrivinlärning? Vad kan tvillingforskning lära oss om tidig läs- och skrivinlärning? Stefan Samuelsson Linköpings universitet Abstract Tvillingar är först och främst en källa till glädje inom familjen. Tvillingar är emellertid

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012 Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i samiska språk vid Umeå universitet

Uppföljning av kandidatexamen i samiska språk vid Umeå universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i samiska språk vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor inom grundläggande utbildningen i Nyland Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1?

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Examensarbete Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Författare:Ulla Saldner Birgitta Sixtensson Handledare: Linda Fälth Termin: VT12 Kurskod: PP2174 2 ABSTRACT SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel Engelsk

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

www.sprak h ens us.se

www.sprak h ens us.se www.sprakenshus.se Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Flerspråkig utveckling II Kodväxling Språklig socialisation

Läs mer

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp Betygskriterier US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2015-11-04. Gäller fr.o.m. vt 2016. Delkurs 2: Sociolingvistik, språkhistoria och

Läs mer

Genrepedagogik. Workshop 21 april 2015. Lotta Olvegård. www.gu.se

Genrepedagogik. Workshop 21 april 2015. Lotta Olvegård. www.gu.se Genrepedagogik Workshop 21 april 2015 Lotta Olvegård Vardagsspråk och skolrelaterat språk Vardagsspråk Skolrelaterat språk vardagsnära innehåll Ämne specialiserat innehåll informellt, personligt och konkret

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Stockholm 2011-03-16 elisabeth.linden@spsm.se gunilla.salo@spsm.se 1 Några definitioner Modersmål Det språk som barn lär sig först. Förstaspråk En individs

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar

Läs mer

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt

Läs mer

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Examensarbete i speciallärarprogrammet INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Författare:Helén Egerhag och Evalotta Svärd Handledare:Christer Jacobson Termin: VT11

Läs mer

Auktorisation som tolk

Auktorisation som tolk PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10 Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor?

Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor? Europeiska Dyslexiveckan Under vecka 40 uppmärksammar Bibliotek & läranderesurser Europeiska Dyslexiveckan. Vad är dyslexi? Vilket stöd finns? Hur är det att vara student på högskolan om man har dyslexi?

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Detta är en kurs som skall fördjupa dina kunskaper i och om läs- och skrivundervisning. Du har en grund

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller

Läs mer

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Kurser på GrundVuxNivå

Kurser på GrundVuxNivå Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,

Läs mer

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Södra Finlands Skriv- och Läsprojekt (SF-SOL) Ulla Lahtinen, Annette Renvaktar, Mikaela Asplund & Jenny Hjerpe Nästan all inlärning i skolan bygger på läsning

Läs mer

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Innehållet i svenskämnet

Innehållet i svenskämnet LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Den individuella utvecklingsplanen Innehållet i svenskämnet Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille GOX-kod:149 År och termin: 2007 Maria Borgebrand

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011 MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011 Kursplan för TANDHYGIENISTUTBILDNINGEN TANDLÄKARUTBILDNINGEN TANDTEKNIKERUTBILDNINGEN

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förutsättningar för en bra bedömning sid. 4 Bedömare sid. 5 Deltagare sid. 5 Vår djuretik sid. 5 Rekommenderade vallhundar

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge Anders Kjellberg Ulf Landström Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge, Anders Kjellberg och Ulf Landström Miljöpsykologi Avdelningen

Läs mer

Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass

Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass Linköpings universitet Speciallärarprogrammet Ulrika Niklasson Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass En kvalitativ studie av åtta förskoleklasslärares uppfattningar Examensarbete 15 hp

Läs mer

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck Marie Peny-Dahlstrand Ågrenska 120301 Han kan nog med det blir liksom inte av Ryggmärgsbråck (RMB) Ofullständigt sluten ryggmärgskanal

Läs mer