Datorlästräning! Är det något för elever i år 1?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datorlästräning! Är det något för elever i år 1?"

Transkript

1 Examensarbete Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Författare:Ulla Saldner Birgitta Sixtensson Handledare: Linda Fälth Termin: VT12 Kurskod: PP2174

2 2

3 ABSTRACT SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel Engelsk titel Författare Handledare Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Practice reading with computers! Something for students in first grade? Ulla Saldner och Birgitta Sixtensson Linda Fälth Antal sidor 48 Nyckelord Datorlästräning, flash-cardsträning, läsflyt, ordavkodning, ortografisk läsning, upprepad läsning, ABSTRACT Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt. Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning. Flash-cardsträningen utfördes i en-till-en-undervisning i 20 minuters långa arbetspass vid 10 tillfällen. Träningen planerades utifrån elevens närmaste utvecklingszon för att läraren skulle kunna stötta och motivera eleven att nå det uppsatta målet för lästräningen. Vid varje övningstillfälle utvärderade eleven och läraren elevens koncentration och motivation. Elevens resultat skrevs in i ett stapeldiagram för att eleven skulle kunna jämföra sina resultat och se sina framsteg. Resultat: Alla eleverna förbättrade sin läshastighet på lästestet H4. Elevernas läshastighet på datorövningarna med flash-cardsträning visade också på ökad läshastighet. Elevernas avkodningsstrategi har förändrats väldigt olika. Några elever har fått en mer ortografisk läsning när det gäller ord med två och tre grafem och några till ord med fyra grafem. Elevernas koncentration har ökat under interventionen enligt både elevens och lärarens utvärdering av varje träningstillfälle. Elevernas motivation har varit hög men varierat för någon enstaka elev vid några övningstillfällen. Vårt resultat pekar på att datorlästräning med flash-cardsträning, som anpassas efter elevens läsnivå, kan utveckla elevens avkodningsstrategi från en långsam ordavkodning till en mer ortografisk läsning. 3

4 4

5 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND Begreppsförklaring SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 Studiens tre hypoteser finns redovisade under avsnitt TEORETISK BAKGRUND Ett sociokulturellt perspektiv Från talspråk till skriftspråk Motivation Fonologisk medvetenhet Läsning Ordavkodning Ordavkodningsmodeller Från fonologisk till ortografisk läsning Läsflyt, läshastighet och upprepad läsning Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Interventionsforskning Datorbaserade interventioner Datorn ett hjälpmedel i skolan Elevens närmaste utvecklingszon och datorlästräning Hypoteser METOD Val av metod Urval och design Tester Reliabilitet och validitet Datorprogrammet Hitta ord Pilotstudie Genomförande Etiskt förhållningssätt RESULTAT Redovisning av testresultat för varje elev Sammanfattning av elevernas och lärarnas upplevelser Elevernas upplevelser av flash-cardsträningen Lärarnas upplevelser av flash-cardsträningen Utvärdering av hypoteser DISKUSSION OCH ANALYS Diskussion och analys kring frågeställningar och hypoteser Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Begräsningar och förslag på framtida forskning ORDLISTA

6 9 REFERENSLISTA BILAGOR 6

7 1 INLEDNING Den exakta avkodningen av ord är den duktige läsarens kännemärke och den svage läsarens huvudproblem (Share & Stanovich, 1995, översatt av Löwenbrand Jansson, 2011, sid. 4). Så här kan läsforskare beskriva hur olika svårt vi har att lära oss att läsa. Massmedia uttrycker det på ett annat sätt genom att rapportera hur dåliga resultat svenska elever har på olika internationella lästest. I läroplanen (Skolverket, 2011) står det att en elev ska kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt efter tre år i skolan. Hur ska skolan möta både forskare, samhälle och se till att alla eleverna kommer fram till detta mål? I en studie har man kommit fram till att de elever som har svårt att läsa i år ett, även har svårt att läsa sju år senare (Landerl & Wimmer, 2008). Det är alltså viktigt att inte vänta och låta tiden gå, utan sätta in resurser och interventioner så tidigt som möjligt. Läsning är produkten av ordavkodning och förståelse (Gough & Tunmer, 1986). När en elev avkodar ord tar den bokstav för bokstav. Varje bokstav ljudas noga och sätts samman till ett ord och därför tar läsningen mycket kraft. De flesta elever lämnar ljudningsperioden rätt snabbt och går över till att läsa hela ord. Men vissa elever fastnar i den långsamma ordavkodningen. Då kan lästräning med datorprogram ge en mer automatiserad och korrekt ordavkodning (Johansson, 2010). En korrekt avkodning gynnar elevens läsning eftersom det går snabbare och lättare att läsa. Då kan eleven lägga större kraft på förståelsen (Stanovich 1986, Høien & Lundberg, 1999). Elever med långsam ordavkodning behöver den effektiva träningen som datorn kan ge. En elev kommer ofta förväntansfull till skolan och vet att den ska lära sig läsa och skriva. Därför är det viktigt att den möts av personal som har kunskaper om hur språkutveckling och läsinlärning går till, samtidigt som personalen är medveten om hur viktig elevens självbild är (Alatalo, 2011; Lundberg & Herrlin, 2005; Moats, 2003). Snart inser eleven hur bra den är på att läsa när den jämför sig med sina kamrater (Taube, 2007). När det går lätt att läsa ökar motivationen och elevens uthållighet, och tvärtom när det är motigt och kämpigt att läsa. I detta arbete är det oerhört viktigt att elevens självbild inte skadas och här behöver skolan ha ett bra samarbete med elev och föräldrar. Eleven behöver få uppleva att den har förmåga till att lära sig läsa och därmed känna framgång i skolarbetet (Taube, 2007). Hattie (2009) påpekar vikten av att synliggöra elevens lärande och att ha tydliga mål för eleven. Här kan datorlästräning (flash-cardsträning) med programmet Hitta Ord visa på små förbättringar och därmed stärka elevens självbild. 3

8 2 BAKGRUND Vår lärarbakgrund består av många års erfarenhet som klasslärare i år 1 till 3. Nu arbetar vi som resurslärare i år 1 samtidigt som vi studerar till speciallärare med inriktning mot läs- och skriv. Eleverna som deltar i studien är elever som ingår i vår ordinarie undervisning. Därför har vi kännedom om vilken undervisning och vilken bakgrund de har. I förskoleklass fick eleverna läsförberedande träning utifrån FonoMix MunMetoden (Löwenbrand Jansson, 2011). Eleverna arbetade med de sex bokstäverna O, S, L,A, R, M och deras motsvarande ljud. Genom olika övningar tränade de på ett lekfullt sätt med att utveckla sin fonologiska medvetenhet. När eleverna började i år 1 utgick undervisningen ifrån en läslära med olika svårighetsgrader, där FonoMix MunMetoden (Löwenbrand Jansson, 2011) var en. FonoMix Munmetod är en läsinlärningsmetodik som tränar kopplingen mellan bokstav och ljud så att eleven tidigt kommer igång med läsningen (a.a.). Metoden bygger på munbilder där barnen lär sig att se, höra, känna och jämföra sin egen spegelbild av munnen med bokstavens munbild, för att befästa bokstavsljudet (fonemet) och kunna koppla det till bokstavens form. Alla elever i klassen har varit med när veckans bokstav har presenterats utifrån munbilden. Tillsammans har man gjort ljudslingor, där man tränar på att göra nya ord och förändra ord, genom att byta ut en bokstav i taget. Elever i behov av stöd, har arbetat vidare i en-till-en-undervisning med munbilder och tränat på kopplingen mellan bokstav och fonem. En snabb och säker hantering av kopplingen mellan bokstav och fonem är viktig vid läsning (Frost, 2002). Texterna som eleverna har läst har varit uppbyggda från lästekniskt lätta ord till svårare. Eleverna har fått lära sig fonologisk ljudningsstrategi (fonologisk ordavkodning) men de har också använt helordsmetoden. Den fonologiska ljudningsstrategin har stått i centrum för elever som har svårt med kopplingen mellan bokstav och dess ljud. Under vårterminen i år 1 har det visat sig att några elever som har kämpat och tränat mycket med den fonologiska ordavkodning läser med ett långsamt tempo, där de tenderar att fastna. De behöver hjälp och stöd för att komma vidare i sin läsutveckling. Eleverna tycker att läsningen är arbetsam. Detta problem är uppmärksammat av forskningen och forskarna menar att det är viktigt att läsaren blir medveten om att försöka lämna den fonologiska ljudningsstrategin, där de tar en bokstav i taget och försöka läsa längre delar eller hela ord (LaBerge & Samuels, 1974). 2.1 Begreppsförklaring Här definieras två för studiens framträdande begrepp. I ordlistan finns ytterligare ord och begrepp som förekommer i detta arbete. Flash-cardsträning Det är lästräning med hjälp av datorn. Ett ord visas en kort stund. Därefter visas fyra ord på skärmen varav ett är samma som visningsordet. Visningsordet ska markeras. En övning med flash-cardsträning består av 20 ord i denna studie. Efter varje övning får läsaren resultatet presenterat i poäng som är beräknat efter antal rätt, omtagningar och tidsexponering av ordet. Tidsexponering/resultatstyrd tidsexponering Tidsexponering är den tid som visningsordet visas på datorskärmen. Resultatstyrd tidsexponering är när datorn ändrar tidsexponeringen av 4

9 visningsordet utifrån läsarens sammanlagda tid på tre övningsord. Datorn ökar respektive sänker exponeringstiden efter läsarens resultat. 5

10 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Frågeställningar 1 Påverkas elevernas avkodningsstrategi av flash-cardsträning och i så fall hur? 2 Hur upplever lärare och elever i år 1 träning med datorprogrammet Hitta Ord? 3 Förändras elevernas motivation och koncentration av flash-cardsträning och i så fall hur? Studiens tre hypoteser finns redovisade under avsnitt

11 4 TEORETISK BAKGRUND Teoridelen inleds med en beskrivning av den kunskapssyn som ligger till grund för studien. Därefter presenteras talspråkets betydelse, samt andra viktiga faktorer för barnets läsinlärning, såsom motivation och fonologisk medvetenhet. Nästa del tar upp vad läsning är och belyser tidigare forskning om ordavkodning, samt dyslexi. Därefter följer interventionsforskning, datorbaserade interventioner och datorn som hjälpmedel i skolan. Teoridelen avslutas med en beskrivning av hur flash-cardsträningen metodiskt kan anpassas till elevens läsutvecklingsnivå. Allra sist redogörs för studiens tre hypoteser. 4.1 Ett sociokulturellt perspektiv I vår studie har vi valt att lyfta fram lärandet och undervisningen i ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet är lärandet en process som är knuten till vår historiska och kulturella bakgrund (Korp, 2011). Människan är en lärande individ som i samspel med andra utnyttjar sina kunskaper långt över sina biologiska förutsättningar (Säljö 2000). Centralt för lärandet är språket mellan människor där samtalet formas av våra erfarenheter och miljön det ingår i. Vår studie syftar till att se hur läraren kan möta eleven i dess lärande genom samtal kring elevens arbete med datorprogrammet Hitta Ord. Människan har många möjligheter men också begränsningar. Det är människans biologiska begränsningar som har sporrat henne att använda sin kunskap i samverkan med andra människor. Detta hade inte varit möjligt om inte människan hade varit en kommunicerande varelse (Säljö, 2000). En viktig fråga för skolan är att se hur människan lär och tänker. I vår studie vill vi använda oss av ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. I sin förklaring till det sociokulturella perspektivet utgår Säljö (2000) ifrån att människan som varelse inte har förändrats biologiskt sett. Ändå kan vi snabbt inse vilken förändring det har varit runt människan och hur det påverkat henne som individ. Förändringarna är så påtagliga när vi betraktar de hjälpmedel och system som vi byggt upp genom mänsklighetens samlade kunskap. I denna sociokulturella utveckling ingår skolan som en viktig del. Skolans uppgift är att förmedla samhällets kunskap vidare till en ny generation. Det som är avgörande i detta system är den viktiga kommunikationen mellan människorna (a.a.). Från början var det en konkret kunskap som människan förde vidare till den nya generationen men idag är det lika mycket en abstrakt kunskap. Vygotskij och elevens utvecklingszon Vygotskij använde sig av ett sociokulturellt perspektiv på lärande (Ne, 2012). Undervisning var en social aktivitet som innebar att omforma barnets tänkande (Säljö, 2000). Genom sin forskning fokuserade Vygotskij på elevens kunskapsutveckling genom språket, som var grunden i undervisningen. Den nivån eleven är på när den klarar av att utföra en uppgift själv kallas för den faktiska utvecklingszonen (Chaiklin, 2003). Här använder eleven enbart kunskap den har tillägnat sig. Vygotskij fokuserade mer på vad eleven klarade av att utföra med hjälp av en vuxen. Denna utvecklingspotential, som eleven har, kallade Vygotskij för den närmaste utvecklingszonen (Bråten, 1998). Zonen står för det eleven klarar av själv på det kognitiva området och vad det klarar av tillsammans med en vuxen (Vygotsky, 1978). Vygotskijs syn på utveckling bygger på lärarens insikt och tro på elevens inneboende kompetens i undervisningen. Det är genom dialogen mellan eleven och den vuxne som eleven ska utvecklas kognitivt till nya färdighetsnivåer (Stensmo, 1994). Det får inte vara en ensidig aktivitet utan ska bygga på samarbete mellan lärare och elev. Vygotskij ansåg inte att man ska mäta elevens kunskaper med standardiserade tester utan istället se vilken potential eleven har. Det är lärarens uppgift att lägga upp undervisningen så att den är anpassad till elevens 7

12 kunskapsnivå och potentiella nivå för att stimulera eleven till vidare utveckling (Bråten, 1998). Lärande i ett sociokulturellt perspektiv - sociokognitivt perspektiv Eleven ingår i ett socialt sammanhang när den går i skolan. Det sker ett samspel mellan personalen, eleven och dess kamrater. Ur ett sociokulturellt perspektiv, ser man på verksamheten utifrån det kulturella och historiska sammanhang, som vi ingår i. Läraren har förväntningar på eleven och eleven har sina egna förväntningar på att den ska lära sig läsa och skriva i skolan. Genom undervisningen gör eleven erfarenheter och skaffar sig kunskaper i den sociala miljön som skolan utgör. Lärande kan ske genom att eleven härmar läraren eller i samspel med andra elever (Stensmo, 1994). Ur ett sociokognitivt perspektiv är det viktigt att se hur en elev utvecklas och lär sig. Det innebär att möta eleven där den är och se hur eleven kan utvecklas genom att den har tilltro till sin förmåga (Liberg, 2006). Om eleven har tilltro till sin förmåga vågar den ge sig i kast med att lära sig något nytt. Med ett sociokognitivt perspektiv är det viktigt att vara öppen för att elever behöver olika sätt att ta in kunskap på. I ett sociokulturellt perspektiv är det sammanhanget som vi skapar i skolan som står i fokus. Vad bidrar de olika människorna som ingår i gruppen med och hur gör de för att skapa en lärande miljö (a.a.) I vårt samhälle spelar skriften en ovärderlig roll. Den finns överallt. Att läsa och skriva är nödvändigt för att vi ska kunna delta och vara aktiva i dagens samhälle. Skriften har en särskild betydelse inom skolan eftersom mycket av undervisningen byggs upp kring att läsa och skriva (Säljö, 2000). I vårt arbete vill vi använda oss av den närmaste utvecklingszonen i vår individanpassning av datorprogrammet Hitta Ord. Vi kommer att använda oss av dynamisk bedömning (Korp, 2011). Det innebär att läraren utvärderar elevens sätt att utföra en uppgift utan hjälp och i nästa steg förklarar och diskuterar läraren lösningen med eleven. Därefter får eleven en liknande uppgift och försöker att lösa uppgiften på egen hand. 4.2 Från talspråk till skriftspråk Det lilla barnet tillägnar sig det talade språket som en naturlig del i sin utveckling. Det lär sig innebörden av varje ord såsom lampa, gå, titta, mamma och pappa. Barnet lyssnar till sagor och kan berätta saker själv, men inte förrän det kan rimma och leka med ord, börjar det bli medvetet om språkets formsida (Lundberg, 2010). När ett barn är två till tre år har det glädje av språklekar, sånger, rim och ramsor. Dessa lekar gör att barnet blir bekant med språkets olika sidor (Svensson, 1995). Genom högläsning kan barnet få möjlighet att tillägna sig nya ord och begrepp tillsammans med en vuxen (Lundberg, 2010). Barn påverkas av den miljö de har växt upp i och därmed är de olika rustade och förberedda för att lära sig läsa. Lundberg (2006) menar att barnets uppväxt färgar dess läsutveckling. Ett barn som har mött sagor och böcker kommer att klara av att lära sig läsa lättare (Taube, 2007). Därför har förskolan en viktig funktion att fylla för att alla barn ska få många tillfällen att utveckla sitt språk. Att lära sig gå och tala har barnet lärt sig själv även om vuxna är delaktiga i barnets utveckling. Däremot kommer inte ett barn att kunna lära sig att läsa och skriva själv på samma sätt. Steget från tal till skrift är inte lika enkelt att ta, som från att krypa till att lära sig gå. Barnet kommer att behöva mer hjälp och stöd med läsinlärningen (Lundberg, 2010). Lundberg anser att talet är något naturligt jämfört med läsningen. Skriftkoden behöver barnet få förklarat för sig och om ett barn dessutom är sent språkligt sett intresserar det sig inte för bokstäver och att läsa. 8

13 Myrberg (2007b) skriver att talspråket är som en plattform som människan använder sig av när den tillägnar sig den alfabetiska principen. Här gäller det för barnet att förstå hur grafem (bokstav) och fonem hör ihop för att knäcka läskoden. När den väl kan det är vägen öppen för barnet in i böckernas värld. Från att barnet/eleven har knäckt läskoden är det en lång väg till att den når full läsförmåga. Både hemmet och skolan behövs finnas med för att stötta barnets/elevens läsinlärning. 4.3 Motivation Motivation är en mycket viktig faktor när ett barn ska lära sig läsa. Motivationen fungerar som en motor som kan driva barnet framåt. Den kan förmå eleven att behålla den koncentration och den uthållighet som krävs för läsutvecklingen. Det är enligt forskningen många och olika faktorer som styr och påverkar motivationen (Jenner, 2004; Taube, 2007b). Individfaktorer, som personliga drag och värderingar påverkar eleven, såväl som sociala faktorer som relationer och andras förväntningar (Jenner, 2004). En annan social faktor som har stor betydelse för hur motiverade barn är till att läsa är uppväxtmiljön (Myrberg, 2007b; Taube, 2007, 2007b). En viktig uppgift för skolan är att samarbeta med föräldrarna och förklara för dem hur mycket deras engagemang betyder för deras barns läsutveckling. Skolan kan ge råd och förslag om hur föräldrar och skola kan samarbeta (Myrberg, 2007b). Barn i läs- och skrivsvårigheter kan riskera att tappa motivation och lust till läsning på grund av att läsningen inte kopplas till positiva upplevelser (Stanovich, 1986). Den minskade motivationen och lusten kan leda till att barnet läser allt mindre. Detta kan leda till minskat ordförråd och sämre läsflyt, vilket minskar motivationen ytterligare. Denna effekt har Stanovich kallat Matteuseffekten (a.a.). Det är viktigt att bryta denna onda cirkel så tidigt som möjligt. När denna cirkel bryts kan också barnets syn på sig själv och sin egen förmåga förändras. Det finns ett samband mellan elever i läs- och skrivsvårigheter och låg självbild (Svensson, 2006b; Taube, 2007). Elevens läs- och skrivsvårigheter kan medföra att eleven känner sig otillräcklig i förhållande till uppsatta mål och förväntningar. Denna känsla kan leda till en svag självbild och medföra att han/ hon inte vill läsa. Det är vanligt att eleven då undviker att läsa, vilket medför att motivationen sänks och att den viktiga mängdträningen uteblir. För elever i läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att de får uppleva att de lyckas (Taube, 2007b). Elevens motivation och självbild är två begrepp som påverkar varandra (Taube, 2007b). Jenner (2004) menar att motivation inte handlar om elevens vilja, utan om bemötande. Det finns många faktorer som påverkar elevens självbild. Lärarens bemötande kan påverka elevens självbild, kunskapsmässiga utveckling och motivation. Kroppsspråk och reaktioner kan ha en avgörande betydelse. Det är i samspel mellan viktiga personer i elevens närhet som självbilden formas. I mötet med människor är förväntan och värderingar ett viktigt inslag (a.a.). Taube (2007, 2007b) betonar vikten av att pedagogen förmedlar en positiv och realistisk förväntan på eleven. Då kan eleven skapa en självbild som ger utrymme för positiv utveckling (Taube, 2007, 2007b). Det är när vi litar på att andra tror saker om oss som vi vågar integrera en positiv självbild. Det är viktigt att bli respekterad för den person man är och att inte få sin självkänsla hotad eller kränkt i en sårbar situation (Jenner, 2004; Taube, 2007b). Eleven behöver få känna lärarens positiva förväntan och att det trots tidigare misslyckande finns mycket som han eller hon klarar av. Målen och förväntningarna måste vara möjliga att nå, vilket ökar motivationen till att ta sig an nästa uppgift (Taube, 2007b). Det är viktigt att få uppleva framgång som stärker självtilliten. För elever som upplever motgångar och misslyckanden i lärandesituationer, kräver det mod att våga bli motiverad för 9

14 att lära sig nya moment. Detta mod skapas i en tillitsfull relation mellan elev och lärare som är basen för lärandet (Jenner, 2004). Motivation i lärandet styrs av inre och/eller yttre faktorer (Jenner, 2004; Schunk, Pintrich & Meece, 2008 ). När motivationen styrs av en inre drivkraft kan lärande ske genom till exempel glädje eller stolthet. Motivationen styrs även av yttre mål som till exempel höga betyg, förväntningar från föräldrar och kamrater (Jenner, 2004; Schunk m fl, 2008). För elever i läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att fokusera på båda faktorerna. Här måste skolan arbeta särkskilt för att utveckla elevens inre motivation till läsning. Med en inre motivation ökar elevens lust till att läsa och det upplevs meningsfullt för eleven. I vissa fall är den inre motivationen hög och den yttre är låg. Andra gånger är båda delarna höga eller låga. Det sker en växelverkan mellan elevens egen drivkraft och elevens uppsatta mål (Jenner, 2004; Schunk m fl., 2008). Flera studier visar att en inre motivation stärker självkänslan och hjälper eleven till att nå goda studieresultat (Schunk m fl., 2008). Motivation är alltså en viktig del för läsningen och särskilt för elever med inlärningssvårigheter (Johansson, 2010; Taube, 2007b). Forskning visar att olika avkodningsstrategier och läsmetoder är optimala för olika elever (Rack, 2005; Torgesen m fl., 2001). Datorn kan vara ett bra hjälpmedel för vissa elever i läsinlärningen och andra metoder passar bättre för andra elever. I vår studie undersöker vi om elevens motivation kan förändras vid datorlästräning. Johanssons (1993) avhandling visar att elever upplever att datorstöd i undervisningen är motivationshöjande. Studier visar att elever kan uppleva en nystart med datorlästräning efter att ha upplevt flera misslyckanden. Datorlästräningen har också bidragit till ökad mängdträning och koncentration (a.a.). 4.4 Fonologisk medvetenhet Fonologisk medvetenhet är en kunskap om hur man kan laborera med fonem. När en elev är fonologiskt medveten kan den urskilja enskilda ljud i talat språk. Eleven kan också dela upp ord i dess olika fonem (segmentering) och ljuda samman fonem till ord (syntes). Att låta eleverna träna på syntes och segmentering av olika ord är viktigt i den förberedande läs- och skrivundervisningen (Lundberg & Herrlin, 2005). Fonologisk medvetenhet är en förutsättning för att kunna läsa okända ord. Elever som har svårt att lära sig grafem är oftast inte medvetna om att ord består av fonem, eftersom de ser orden som en helhet och kan inte tala om vilket fonem ordet ROS börjar på (Frost 2002; Tornéus, 2000). En elev som är medveten om att det talade ordet består av en rad fonem har lättare för att förstå den alfabetiska principen (Olofsson, 2009; Myrberg, 2007; Snow, Burns & Griffin, 1998). Det finns ett tydligt samband mellan fonologisk medvetenhet och alfabetisk läsning (Adams, 1990; Ehri, 1998; Elbro, 2004; Lundberg & Herrlin 2005; Olofsson, 2009; Taube 2007; Ryder, Tunmer & Greaney, 2008). För att eleven ska kunna läsa nya okända ord behöver den förstå sambandet mellan grafem och fonem, ha bokstavskännedom, ett gott arbetsminne och fonologisk medvetenhet. Ehri m fl. (1998) hänvisar till studier som visar att systematisk träning av fonologisk medvetenhet förbättrar elevens läsning och läsförståelse. Studierna visar att det är möjligt att stimulera den fonologiska medvetenheten på ett strukturerat och kontinuerligt sätt och att det har positiv effekt på läs- och skrivinlärningen (Taube, 2007; Catts & Kamhi, 2005; Myrberg 2007b; Svensson, 2006; Torgesen m fl, 2001). Fonologisk träning ger bäst effekt om den sätts in före eller i början av läsinlärningen (Torgesen m fl., 2001). När det gäller lite äldre elever (9-10- åringar) så finns det studier som visar att träning med betoning på ordavkodning och ordförståelse, ger större effekt än fonologisk träning (a.a.). 10

15 Ett stort projekt genomfördes på Bornholm på 1980-talet för att se om språklekar kunde underlätta läs- och skrivinlärningen (Lundberg, 2005; Myrberg, 2007b). Barnen som deltog i projektet fick arbeta med språklekar varje dag minuter under åtta månader. Dessa språklekar innehöll ingen grafemträning. Det handlade uteslutande om språklekar med fonemträning. Undersökningen visade att språkträningen kunde förebygga lässvårigheter för de flesta av barnen. De positiva effekter som kunde utläsas visade sig i barnens läs- och skrivutveckling under de första åren i skolan. Den största effekten visade sig på barnens förmåga att identifiera och manipulera med fonem i ord. För ungefär ett av fem barn gav dock träningen ingen effekt (a.a.). Flera studier visar att elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter kan undvika detta om de får tidig stimulans som utvecklar medvetenheten om språkets fonem (Frost, 2002; Rack, 2005). Studier visar också att god fonologisk förmåga inte förutsätter att en elev når en god läsförmåga (Stanovich m fl., 1991). Ett antal barn i denna studie hade god fonologisk förmåga, men fick ändå läs- och skrivproblem. Eleverna hade inga problem med den första läsinlärningen. Svårigheterna visade sig istället senare med både avkodnings- och läsförståelseproblem. Det har visat sig att det är viktigt att den fonologiska träningen kombineras med grafemkännedom för att det ska ge framgång i den första läsinlärningen (Torgesen, Otaiba & Grek, 2005; Snow & Juel, 2007). Eftersom eleven kan ha svårigheter med att memorera grafemens form, förespråkar flera forskare en användning av ett multisensoriskt material, vid grafeminlärningen (Høien & Lundberg, 1999; Torgesen, 2007). I detta arbete kan materialet FonoMix Munmetoden användas (Löwenbrand Jansson, 2011). I en finsk studie visade det sig att det var de som hade lägst språklig förmåga som vann mest på att få träning i fonologisk medvetenhet under det första skolåret (Poskiparta, Niemi & Vauras, 1999). En kontrollgrupp som fick vanlig specialundervisning uppnådde inte samma goda resultat som gruppen som hade fått strukturerad träning med fonologisk undervisning tillsammans med läsinlärningen. Slutsatsen ifrån studien var att det systematiska arbetet med barnen, som bestod av ett 40-tal uppgifter av lekfull art kring ord-, stavelse- och fonemmedvetenhet, gav den goda effekten tillsammans med läsinlärningen. Genom att arbeta parallellt med skrivning under den första läsinlärningen kan en elev förbättra sin läsinlärning, menar Frost (2002). Det är skrivningens fonemanalys som stödjer läsningens fonemsyntes (a.a.). Frost framhåller också att blanda den traditionella läs- och skrivundervisningen med språklekar under en period i starten av första klass. Dessa språklekar ska hjälpa eleverna att koppla begynnelsefonem och analys av enskilda fonem i ord. Genom lek, läsning och skrivning får eleven en säkerhet i den alfabetiska principen (Frost, 2002). Flera studier har gjorts där elever med läsproblem har fått fonologisk träning. Det har visat sig att eleverna har blivit bättre på kopplingen mellan grafem och fonem, men inte förbättrat ordavkodningen, så att de har fått bättre läsflyt (Torgesen, m fl., 2001). En förklaring till detta fenomen är att eleven håller sig kvar vid den vanliga fonologiska avkodningsstrategin och går ogärna över till den mer ortografiska. Share (1995) kallar det för att de saknar self- teaching mechanism. Dessa elever har svårt att bygga upp egna generaliserbara strategier för sin inlärning. Detta problem har Johansson (2010) jämfört med elever som har fått en felaktig läsinlärning. Dessa elever har svårt att överge och lära in ett nytt sätt att läsa på. Därför är det viktigt att en nybörjarläsare inte lär in fel från början eller att den fastnar i den långsamma fonologiska avkodningsstrategin. Johansson (1993; 2010) har visat att datorlästräning har kunnat överbrygga detta problem genom att läs- och skrivsvaga elever har lyckats hitta nya 11

16 vägar för sin inlärning. Johansson (2010) jämför datorn med a self-teaching machine där eleven kan hitta egna vägar ur sina lässvårigheter. 4.5 Läsning Ett av skolans främsta mål är att alla elever ska kunna uppnå en automatiserad läsning. Elevernas första år i skolan ägnas till stor del åt att utveckla läsförmågan. De senaste årtiondena har det gjorts flera studier om vad läsning innebär och vad som händer när en människa läser med flyt och förståelse. Ett sätt att beskriva läsning är med processen a simple view of reading som beskriver läsförmågan utifrån ekvationen Läsning = Avkodning x Förståelse (Gough & Tunmer, 1986). Om avkodning eller förståelse saknas blir produkten noll och det blir ingen läsfärdighet. Elevers olika läsförmåga beror på variationen i avkodning och förståelse (Dalby, 1992). Det finns även andra faktorer som påverkar läsningen som tidpunkten på dagen, personliga bekymmer eller nedsatt syn (Elbro, 2004). Läsning beskrivs även som en produkt av avkodning, förståelse samt motivation (Dalby, 1992; Høien & Lundberg, 1999, Taube, 2007). Alla tre delar är beroende av varandra för att utveckla en god läsförmåga. I God läsutveckling (Lundberg & Herrlin, 2005) menar författarna att en god läsning består av flera olika delar som fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse (Lundberg & Herrlin, 2005). Även här är alla delar beroende av varandra, samtidigt som varje del har en egen utveckling. Det är viktigt att förstå att det sker ett samspel mellan de olika delarna. En god avkodning har positiv inverkan på läsflytet samtidigt som läsflytet påverkar läsförståelsen (a.a.). Vid en bedömning av elevens läsning är det viktigt att hålla isär de olika delarna, för att kunna uppmärksamma vilka sidor som är starka respektive svaga, för att kunna sätta in lämpliga åtgärder (Frykholm, 2007). Vår studie undersöker en del av läsprocessen nämligen ordavkodningen. En av de vanligaste orsakerna till att en elev inte når en automatiserad läsning är brister i ordavkodningsförmågan (Adams, 1990; Rack 2005) Vissa barn har lätt för att lära sig läsa, medan andra elever kämpar länge för att få en automatiserad läsning med förståelse. Ordavkodningsutvecklingen ser olika ut för alla barn (Lundberg & Herrlin, 2005) Ordavkodning Den exakta avkodningen av ord är den duktige läsarens kännemärke och den svage läsarens huvudproblem (Share & Stanovich, 1995, översatt av Löwenbrand Jansson, 2011, sid. 4). Läsning är en sammansatt färdighet som bygger både på avkodning och förståelse (Høien & Lundberg, 1999). Det finns olika strategier för att kunna avkoda ord samtidigt som det finns olika metoder att lära sig att avkoda ord. I detta kapitel kommer vi att redogöra för olika modeller och strategier som läsforskare har tagit fram för att försöka förklara hur man lär sig avkoda ord. När eleven ska läsa ett ord måste den kunna förstå att de olika grafemen står för olika fonem. Eleven måste översätta ett grafem till dess motsvarande fonem. Om det står SOL så behöver eleven omkoda varje grafem till rätt fonem och därefter koppla samman fonemen till en ljudbild av ordet. Det här sättet att läsa kallas ordavkodning eller ljudning. Många läseböcker bygger på denna metod och då ges eleverna en grund för den fortsatta läsinlärningen genom att man går från delarna (fonemen) till helheten (ord, mening, text) (Frost, 2002; Druid Glentow, 2006; Liberg, 2006; Taube, 2007). Läsning är en färdighet som 12

17 tillägnas under en läsinlärningsfas, menar denna riktning inom läspedagogik, som också kallas för bottom-up, genom att man utgår ifrån textens minsta delar fonemen och därefter går över till de större delarna (orden) och till sist till meningen (Perfetti, 1985; Stanovich, 1980; Torgesen m fl., 1997). I top-downpedagogiken är läsningen istället en förståelseinriktad aktivitet (Druid Glentow, 2006; Frost, 2002; Liberg, 2006; Taube, 2007). Lärarens uppgift är att se till att eleven ska förstå texten. Utgångspunkten är helheten och därifrån går man till ordet och till sist till grafemen och fonemen. Läraren behöver därför sätta in eleven i sammanhanget för att stödja eleven i dess förförståelse av texten. Här fokuseras inte på avkodningen av det enskilda ordet utan istället används elevens erfarenhet av den tidigare textens innehåll och ord. Eleven skaffar sig en kunskap om ord som den sparar i sitt minne och när eleven ser ordet igen kan den ta fram ordet och läsa det direkt. Detta ordminne kallas även för det mentala lexikonet (Høien & Lundberg, 1999). Orden kan även lagras i ordminnet genom ljudstrategin som står beskrivet i stycket här ovan. Läsaren kan därefter använda ordet och när den stöter på det igen avläser läsaren ordet utan att ljuda. Idag är det vanligt att skolorna inte använder sig av någon renodlad form av bottom-up eller top-down metod, utan av en blandning (Elbro, 2004). Eleverna lär sig att använda ljudmetoden till svårare och nya ord och det andra sättet till välkända ord som den kan läsa direkt (Frost, 2002). Ett barn möter text i många olika sammanhang långt innan den börjar skolan. Høien och Lundberg (1999) har studerat hur barn tar till sig ord och text på olika sätt. De har delat in läsutvecklingen i fyra olika stadier: Det första stadiet är pseudoläsning, låtsasläsning som är utan bokstavskännedom. Barnet vet hur man läser i böcker men kan sitta med en bok och läsberätta och ha boken upp och ner. Barnet kan även läsa skyltar när de finns i sin rätta miljö. Därefter följer logografisk-visuell läsning, ordbildsläsning. Då har barnet lärt sig vad ordbilderna står för genom att någon har talat om vad det står. Den första och sista bokstaven i ordet är viktiga för barnet, men inte de övriga. Barnet kan oftast inte alla bokstäver i detta stadium och använder sig mest av bokstavens form och utseende. När ett barn ordbildsläser kan det inte lära sig hur många ordbilder som helst. Barnets ordbildsminne kan nämligen inte rymma mer än ett 40-tal ord. Sen är det fullt. Dessa två första stadier är kontextberoende. Nästa steg är alfabetisk-fonologisk läsning och står för ljudning (ordavkodning) och räknas till den riktiga läsningen. Detta stadium innebär en stor förändring i barnets läsande genom att det börjar omvandla grafem till fonem. Det kännetecknas av att läsaren har knäckt den alfabetiska koden. Fonologisk medvetenhet är en förutsättning för att kunna använda fonologisk ordavkodning. När barnet/eleven känner igen vanliga delar av ord eller småord är det/den på väg in i det fjärde stadiet. Nu använder sig läsaren av en ortografisk-morfemisk läsning som också kallas för automatiserad läsning. I detta stadium kan barnet/eleven rikta sin uppmärksamhet mot textens innehåll eftersom det/den klarar av att läsa orden direkt och har ordets bild i sitt ordbildslexikon. Det innebär att läsaren behöver använda avkodningen endast vid nya och svårare ord (Catts & Kamhi 2005; Elbro, 2004; Høien & Lundberg, 1999; Taube 2007,) Ordavkodningsmodeller The Dual-route model Det finns olika sätt att förklara hur ordavkodning går till. Det traditionella sättet bygger på tvåvägsmodellen (the dual-route model) (Coltheart, 1978; LaBerge & Samuels, 1974). De olika vägarna består av en visuell och en fonologisk väg. Senare gjorde Høien och Lundberg (1999) en modifierad modell av tvåvägsmodellen. De använder sig av två olika läsvägar som för till ordminnet där alla inlärda ord finns lagrade. Dels är det den direkta vägen, som också 13

18 kallas den ortografiska vägen, och dels den indirekta, som kallas den fonologiska vägen. När läsaren möter ett känt ord använder läsaren den ortografiska vägen. Läsaren ser ett ord och identifierar bokstäverna och grupperar dem (parsning) för att direkt använda sig av minnet av ett likadant ord och läser ut det. Om det däremot visar sig att det är ett okänt ord för läsaren gör den på samma sätt i början: identifierar grafemen och grupperar dem, men måste här avkoda ordet genom att sätta samman fonemen innan läsaren kan ta fram ordet ur ordminnet. En svårighet för läsaren som använder den indirekta vägen är att den måste ha fonemen (fonologiska ljuddelarna) i korttidsminnet (Taube, 2007). Arbetsminnet (korttidsminnet) har sina begräsningar och kan inte behålla för många fonem i minnet åt gången. Detta gör att ordavkodningen inte får ske för långsamt eller innehålla för många delar. När en elev läser samma ord vid flera tillfällen läggs dessa i ordbildsminnet och eleven kan uppnå igenkänning snabbare och tillägna sig en ortografisk läsning (Ehri, 1992; Share, 1995;Tornéus, 2000). Van Daal och Reitsma (2000) har visat i studier att det kan räcka med att en elev möter ett ord fyra gånger så finns det i deras ordminne. Detta gäller inte dyslektiker och elever med specifika läs- och skrivsvårigheter som kan behöva många fler tillfällen. Konnektionistiska modellen eller PDP-modellen Den här modellen har kommit till efter tvåvägsmodellen och ett flertal forskare anser att den visar bättre på hur ordavkodningen går till (Adams 1990; Harm m fl. 2003; Bishop & Snowling 2004). Här är det inte två olika vägar utan fyra parallella fält eller processorer som samarbetar ortografiskt, fonologiskt och semantiskt tillsammans med kontexten. Läsningen börjar med att läsaren läser av ordet och genom starka parallella kopplingar mellan de fyra fälten kan läsaren utläsa ordet men inte bara genom en visuell minnesbild. Det avlästa ordet överförs som ljud till den fonologiska processorn. Här lämnas det spår efter ordet som genom de olika fältens samverkan gör att läsaren kan utläsa ordet. I PDP-modellen (parallellt distribuerat processande) samverkar de fyra fälten och det gör att eventuella brister i ett fält kan kompenseras av de andra. Om läsaren har svårigheter med det fonologiska fältet kan det avhjälpas om den kan ta hjälp av det semantiska fältet genom att ha ett stort ordförråd. Idag kombineras PDP-modellen med både top-down och bottom-up processande (Johansson, 2010). Nybörjarläsare använder sig av kontexten vid sin läsning eftersom den har svårare att läsa ut orden fonologiskt. Andra är duktiga på att avkoda men har svårare att använda sig av kontexten och den semantiska nivån (Bishop & Snowling, 2004; Johansson, 2010). Kritik har framförts både mot tvåvägsmodellen och PDP-modellen för observationerna har gjorts på antingen hjärnskadade lässvaga vuxna eller skickliga läsare. Det kan därför vara svårt att dra några generella slutsatser (Johansson, 2010). Ehri och McCormicks (1998) lässtrategier vid ordavkodning Ehri och McCormick har tillsammans gjort en modell av hur ord avkodas med hjälp av fyra strategier: 1. När läsaren ska läsa okända ord identifierar den rätt fonem för varje grafem, sätter samman fonemen och utläser ordet. Lite mer avancerad läsning är när läsaren kan ta flera grafem (parsning) och avläsa dem innan den går över på fonem för fonem. 2. Läsaren tar hjälp av sin kunskap om att ord som liknar varandra utläses nästan lika (analogisk strategi). Läsaren känner igen ordet gunga och kan därför utläsa tunga. Eftersom delar av ordet liknar varandra kan läsaren använda sin erfarenhet och se att stavningen delvis överensstämmer. 3. Läsaren tar bilder och kontexten till hjälp och gissar ordet efter att ha och tolkat ordets första grafem. 14

19 4. När läsaren ser ett ord känner den igen ordet direkt med hjälp av sitt ordbildsminne (mentala lexikon). Läsaren använder sitt ortografiska minne. Ehri och McCormick (1998) skriver att en läsare behöver använda sig av alla strategierna vid sin läsning. En nybörjarläsare går igenom fem faser, enligt Ehri och McCormick och i varje fas ger forskarna förslag på hur läraren kan arbeta med att befästa den kunskap som eleven ska tillägna sig för att komma till nästa fas. Den första fasen kallar de pre-alphabetic. Barnet är oftast i förskoleåldern och kan läsa skyltar och skriva sitt namn, men kan inte alla olika grafem. Fas två kallas partical alphabetic och i denna fas kan barnet börja lära sig upptäcka de olika grafemen och koppla samman dem med deras fonem. Läsningen kan stödjas genom att barnet/eleven tränar på att skriva. Tredje fasen är den full alphabetic. Här kan eleven grafemen och de olika fonemen och ljuda till okända ord. I början av stadiet går det långsamt och är mödosamt. Genom träning ökar läsflytet och snart kan den direkt läsa av ord med hjälp av sitt ortografiska minne. Det kan räcka med att eleven har läst ett ord fyra gånger så finns det i ordminnet. Eleven behöver läsa mycket och då ska texten vara så utformad att eleven kan läsa 95 % av orden själv. Annars sjunker elevens självförtroende och texten upplevs för svår. Consolidated alphabetic phase- är den fjärde fasen och läsaren kan nu använda sig av sin ortografiska läsning och ser ortografiska mönster mellan ord som stavas lika och har släktsamband. Den sista fasen som heter automatic alphabetic phase är precis som det sägs att orden läses automatiskt och genom erfarenhet så läser läsaren även okända ord med hjälp av de olika lässtrategierna som den har tillägnat sig tidigare Från fonologisk till ortografisk läsning En elev som inte kan utläsa ett ord har tre sätt att komma på vad ordet står för. Ett är att gissa sig till ordet utifrån sin förförståelse och vilket sammanhang ordet hör till. Det andra sättet är att fråga någon annan vad det står. Det tredje sättet är att barnet använder sig av fonologisk ordavkodning (ljudning). För att eleven ska kunna bli en självständig läsare så är fonologisk ordavkodning det bästa sättet när den möter ett okänt ord i en text (Adams, 1990; Elbro, 2004; Høien & Lundberg, 1999; Tornéus, 2000 ). När eleven har tillägnat sig en säker ordavkodning kan den ägna mer energi och intresse åt att förstå och tolka texten. (Høien & Lundberg, 1999; Lundberg 2010; Share & Stanovich, 1995; Tornéus, 2000). Ordavkodningsförmågan kan förutsäga om en elev kommer att få lätt eller svårt med läs- och skrivinlärningen (Olofsson, 2009). När eleven har en bra ordavkodningsförmåga läser den gärna och med det får eleven samtidigt mer träning och tillägnar sig fler ord. Dessa ord kan eleven läsa direkt med ett ögonkast (Ehri, 2005; Torgesen, 2007). Läsningen börjar flyta på och blir lättare. För att få en god ordavkodningsförmåga behöver eleven ha en god fonologisk förmåga, bokstavkunskap och snabbt kunna koppla grafem med rätt fonem för att kunna avkoda okända ord (Myrberg, 2007). En vuxen ska kunna läsa ungefär 200 ord på en minut. Då krävs det att läsaren har en effektiv ordavkodning genom ett visuellt automatiskt igenkännande av grafemen i ordet. Det sker 15

20 genom en holistisk process där läsaren snabbt avläser ordets särdrag som längd och första och sista grafem. Høien och Lundberg (1999) har kommit fram till att en van läsare kan läsa ett ord tyst på 200 ms. En långsammare process är den analytiska processen som innebär att läsaren går igenom grafemen inuti ordet. Denna process tar ungefär 200 ms. För att få en säker avkodning av ett ord behöver läsaren ha både den snabba och den långsamma processen i sin läsning. Høien och Lundberg menar att det måste vara en balans mellan processerna. Om läsaren däremot har en svaghet i någon av processerna så blir det problem med läsningen. Det är mycket i läsarens personlighet som kan påverka dessa processer. Är man en impulsiv person utnyttjar man gärna den holistiska processen mer än den analytiska (a.a.). En mer reflekterande person håller sig till den senare processen och tar den tid som behövs för att kunna skilja liknande ord från varandra. Det finns elever som fastnar i den analytiska processen genom att de har haft stor framgång med den fonologiska lässtrategin (Johansson, 2010). Dessa elever kan ha svårt att gå över till en mer ortografisk läsning även om de får lästräning (Høien & Lundberg, 1999). En nybörjarläsare kan ha svårt att hålla uppmärksamheten på texten och tar in ovidkommande detaljer eller bilder. När läsaren inte kan filtrera bort dessa stimuli kan detta påverka läsningen negativt. En annan orsak till att en elev använder sig enbart av ett sätt är att lärarens undervisningssätt kan ha inverkat på om eleven använt sig av enbart den holistiska eller analytiska processen. Om läraren enbart visar på den exakta analysen av varje ord som den korrekta läsningen, så använder eleven oftast enbart denna process. Det är viktigt att visa att olika texter kräver olika läsprocesser och att både den holistiska och den analytiska processen behöver läras ut för att få en bra ordavkodning (Høien & Lundberg, 1999). Melin och Delberger (1996) benämner lässvaga elever som chansare och tragglare. Chansaren har en top-down orienterad läsning där kontexten spelar en viktig roll. Den noggrant grafem-fonemläsaren (tragglaren) lägger stor vikt vid bottom-up läsningen och tar därför inte till sig textens innehåll. Melin och Delberger (1996) menar att det är elevens personlighetsdrag som kan avgöra om man blir en chansare eller tragglare. Shiffrin och Schneider (1977) framhöll redan på 70-talet vikten av att eleven inte får automatisera den fonologiska läsningen utan gå vidare till en ortografisk läsning. Detta har Das-Smaal m fl. (1996) tagit fasta på i sina studier där de kallar chansarna för guessers och tragglarna för spellers. I studien uppmuntrade man spellers att med hjälp av flash-cardsträning minska sin lästid. Samtidigt försökte man få guessers att vara mer uppmärksamma på sin läsning så att deras felläsningar minskades. LaBerge och Samuels (1974) insåg problemet med att den noggranna ordavkodningen kan bli problem för vissa elever. De visade på vikten av att motivera läsarna att minska på lästiden och genom träning automatisera läsningen, för att komma vidare till den ortografiska läsningen. Samtidigt är det många forskare som visar på att det är en långsam process för eleven att komma över till en automatiserad läsning. Många gånger är det för lite träning som är orsaken till elevens långsamma ordavkodning och med det en sämre läsförståelse (Adams, 1990; Elbro, 1989; Snowling, 1992) Läsflyt, läshastighet och upprepad läsning Det är viktigt att ha flyt i sin läsning, skriver Lundberg och Herrlin (2005). De menar att läsaren ska kunna ge liv åt texten och använda sig av rätt satsmelodi. Läsaren måste ha en viss hastighet i sin läsning så att den kan hålla kvar hela meningen i minnet. En elev som läser 16

21 flytande kan läsa ut orden och förstå samtidigt. Flyt i läsningen tillägnar sig eleven genom att träna på att läsa lagom svåra texter (a.a.). Meyer och Felton (1999) har istället vänt på det och tittat på vad som kännetecknar svaga läsare. De anser att dessa elever har en långsam ordigenkänning. När de läser gör de det utan prosodi och i sin läsning tar de inte hjälp av sitt inre ordlexikon och semantiken. Wolf och Katzir-Cohen (2001) påpekar att först måste en läsare lära sig att avkoda rätt för att därefter gå vidare och sätta fokus på att läsa snabbare och med prosodi. I skolans undervisning har man i alla tider påtalat vikten av att läshastigheten höjs med hjälp av repetitionsträning. Vid lästräning ska eleven läsa en text/ord/fraser minst tre gånger och träningen ska ske i korta pass. Det är också viktigt att eleven har ett mål för sin lästräning och får bekräftelse för sina framsteg (Meyer & Felton 1999; Wolf & Katzir-Cohen, 2001). Kuhn och Stahl (2003) har genom att titta på flera studier kring läsflyt fått bekräftelse på att det krävs en automatisk ordavkodning för att få läsflyt. Andra forskare framhåller också avkodningen men lägger dessutom vikt vid att läsaren ska läsa med rätt betoning (prosodi)( LaBerge & Samuels, 1974; Perfetti, 1985; Stanovich, 1980). Upprepad läsning är en lästräningsmetod som ibland även kallas för repeterad läsning. Det är en effektiv och välbeprövad metod som bygger på kunskapen om positiva effekter av att eleven upprepat läser samma text flera gånger (Myrberg, 2007; Samuels, 1997; Torgesen m fl., 2005). Även om forskningen är ense om den positiva effekten av upprepad läsning som metod, läggs olika vikt vid olika faktorer. Samuels (1997) menar till exempel att inlärningseffekten avtar efter att eleven har upprepat texten tre till fyra gånger. Lundberg (2010) menar däremot att det kan vara motiverat att upprepa textläsningen upp till tio gånger. Upprepad läsning kan vara vägledd. I dessa fall registreras elevens felläsningar och tid för läsningen (Elbro, 2004). Upprepad läsning utgår från två viktiga aspekter på läsinlärning, läshastighet och korrekt avkodning (Samuels, 1997). Det finns motiv för att lägga betoning på läshastighet. Om tonvikten skulle ligga på korrektheten finns det en risk för att läshastigheten påverkas av rädslan eleven kan känna inför att läsa fel (a.a.). I vår studie fokuserar vi på båda dessa begrepp när vi mäter läsförmågan. Träningen med datorprogrammet Hitta Ord, som eleverna använder i vår studie, är en form av vägledd upprepad läsning på ordnivå. Eleverna läser samma ordlistor flera gånger med målet att förbättra läshastighet och korrekthet i avkodningen. För att uppnå ökat läsflyt, har det också visat sig vara viktigt att koncentrera den upprepade läsningen på särskilt frekventa ord, som återkommer ofta. Om eleven lär sig att snabbt avkoda dessa ord, bara genom en blick (sight-words), ökar snabbt läsflytet (Samuels, 1997; Torgesen, 2005). I flash-cardsträningen i vår studie, kommer sådana sight-words vara utgångspunkt för träningen. Den text som används i upprepad läsning får inte vara för lätt för eleven. Den bör ligga på gränsen för vad eleven klarar av själv. Om eleven inte klarar av att läsa texten flytande efter tredje eller fjärde läsningen är texten däremot alltför svår och man måste välja en lättare text (Elbro, 2004). 4.6 Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi De flesta av eleverna utvecklar en god läsförmåga. En av fem elever kommer att få olika slags problem med att utvecklad en automatiserad läsförmåga, skriver Myrberg (2007). Läs- och skrivsvårigheter kan vara komplexa och bero på flera faktorer som påverkar varandra. Det kan vara elevens begåvning, medicinska- och neuropsykiatriska faktorer, brister i syn och hörsel, 17

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll

Läs mer

Läsförståelse och hörförståelse

Läsförståelse och hörförståelse Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning

Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning Arbetssättet vid läsinlärningen på Manhattan New School Josefine Bergenland Sanna Lindholm LAU 370 HT 2009 Handledare: Biörn Hasselgren Examinator: Lars-Erik

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Examensarbete i speciallärarprogrammet INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Författare:Helén Egerhag och Evalotta Svärd Handledare:Christer Jacobson Termin: VT11

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Varför ska jag lära mig att läsa och skriva? Barns tankar om sin läs- och skrivinlärning

Varför ska jag lära mig att läsa och skriva? Barns tankar om sin läs- och skrivinlärning LÄRARPROGRAMMET Varför ska jag lära mig att läsa och skriva? Barns tankar om sin läs- och skrivinlärning Fanny Hesslegård och Monica Lennartsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2007 Handledare: Mattias

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson T E O R I E R K R I N G L Ä S - O C H S K R I V U T V E C K L I N G E N E G E N F O R S K N I N G M E T O D E R T I D

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

Läs- och skrivinlärning i särskolan

Läs- och skrivinlärning i särskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Läs- och skrivinlärning i särskolan Reading and Writing Skills in Special Schools Helena Wittboldt Specialpedagogisk

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Håksberg är beläget ca 6 km utanför Ludvika, rekorsområdet omfattar förskola, förskoleklassår 6 och fritidshem. Arbetsplanen för Håksberg är

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom

Läs mer

S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T. Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education

S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T. Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education Läsutveckling i årskurs 2 6 belyst genom standardiserade

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Barns läs- och skrivstimulering i förskolan

Barns läs- och skrivstimulering i förskolan Barns läs- och skrivstimulering i förskolan - En kvalitativ studie om barns skriftspråksstimulering i de gyllene åren Parvaneh Bayat Bayatani Pia Holmgren LAU 990 Handledare: Ivar Armini Examinator: Björn

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga?

Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga? Kandidatuppsats Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga? Författare: Anna Edenvik Handledare: Per Lagerholm Examinator: Emanuel

Läs mer

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Hur främjas läs- och skrivutvecklingen på svenska förskolor?

Hur främjas läs- och skrivutvecklingen på svenska förskolor? LÄRARPROGRAMMET Hur främjas läs- och skrivutvecklingen på svenska förskolor? Tre förskollärare beskriver sitt arbete med den tidiga läs- och skrivutvecklingen Magdalena Svensson Examensarbete 15 hp Höstterminen

Läs mer

Innehållet i svenskämnet

Innehållet i svenskämnet LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Den individuella utvecklingsplanen Innehållet i svenskämnet Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille GOX-kod:149 År och termin: 2007 Maria Borgebrand

Läs mer

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv, Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv, 3 högskolepoäng Språkstimulans Tentamen ges för: Förskollärarstudenter i Borås och Varberg, ht 15, 11FK31 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 12

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Hur lär sig elever läsa och skriva?

Hur lär sig elever läsa och skriva? Hur lär sig elever läsa och skriva? En intervjuundersökning med fem lärare om den tidiga skriftspråksundervisningen Astrid Aurell och Charlotta Norin Handledare: Birgitta Kullberg Institutionen för pedagogik

Läs mer

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014 Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014 Planen antagen av skolledningen 2013-10-01 UTVÄRDERING AV PLANEN 2012-2013 Utifrån utvärderingar har planen för läsåret reviderats.

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 TVÅSPRÅKIGHET Pedagogers uppfattningar och arbetssätt kring tvåspråkighet i en mångkulturell förskola och förskoleklass Nansi Eshmail

Läs mer

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering READING AND WRITING DIFFICULTIES/ DYSLEXIA - identification, measures,

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna) Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Språklig medvetenhet En empirisk och teoretisk studie

Språklig medvetenhet En empirisk och teoretisk studie Linköpings universitet Lärarprogrammet Jonas Thorstensson Språklig medvetenhet En empirisk och teoretisk studie Examensarbete 10 poäng LIU-LÄR-L-EX--04/104--SE Handledare: Ulla-Britt Persson Institutionen

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015

Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015 Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015 Förskolan Myrstacken Trygga och glada barn med lust att lära och utforska med alla sina sinnen Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så Linda Jarlskog Ma A på förskolan Små barn behöver uppleva att de kan förankra tidiga möten med matematik i sin egen värld. Även gymnasieelever behöver uppleva att undervisningen känns relevant för dem.

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare. 20.10 2014, Bergen

Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare. 20.10 2014, Bergen Tidiga insatser och förebyggande specialundervisning, En innføring i hvordan de tenker, arbeider og organiserer undervisningen på Cygnaeus skole i Åbo. Hvilke resultater oppnår de? Ann-Sofie Selin fil.dr,

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson

Läs mer