Genrepedagogik. Workshop 21 april Lotta Olvegård.
|
|
- Sebastian Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genrepedagogik Workshop 21 april 2015 Lotta Olvegård
2 Vardagsspråk och skolrelaterat språk Vardagsspråk Skolrelaterat språk vardagsnära innehåll Ämne specialiserat innehåll informellt, personligt och konkret Relation formellt, opersonligt, abstrakt muntligt, interaktivt Kommunikationssätt skriftligt, monologiskt,
3 Ämnesspecifikt språkbruk Det blir allt tydligare skillnad mellan språkbruken i olika ämnen (som fysik, historia, musik) ju högre upp man kommer i skolåren. Språket blir en alltmer integrerad del av ämnet samtidigt som kraven på elevens ämneskunskap och språkliga kompetens höjs och allt mindre tid läggs på språkarbete i klassrummet
4 Genrepedagogik och cirkelmodellen Språk- och textbaserad undervisningsmodell Ett explicit och cykliskt arbetssätt Fas 4: Självständig konstruktion Fas 1: Bygga upp kunskap Målet för undervisningen: utvidga elevernas repertoarer av språkliga register Fas 3: Gemensam konstruktion Fas 2: Modellering, dekonstruktion och stöttning för läsförståelse
5 Genrepedagogikens tre ben (Johansson & Sandell Ring, s. 28) Ben 1 En teori om lärande Vygotskys sociokulturella perspektiv lära genom samarbete närmaste utvecklingszonen stöttning Ben 2 En teori om språk Hallidays systemiskfunktionella grammatik Fokus på språk och kontext språket som verktyg och kommunikation lexikogrammatik som betydelseskapare Ben 3 cykeln för undervisning och lärande Martin och Rotherys skolgenrer och cirkelmodellen Fokus på specifika skolgenrer ämne och språk explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster gemensamt metaspråk
6 Höga kognitiva krav Kunskapsutveckling i interaktion Lärande/utvecklingszon Skolspråk i tal och skrift frustrationszon/ängslanszon Mycket stöd i kontexten (här och nu) Vardagsspråk trygghetszon uttråkningszon Lite stöd i kontexten (språket bär hela informationsbördan) Låga kognitiva krav (Cummins fyrfältare fritt efter Hajer & Meestringa 2014:45)
7 Genrer i skolans värld Genrer byggs upp stegvis och har bestämda syften. Många genrer tillägnar man sig som barn, medan andra genrer måste läras. I skolan förväntas elever behärska ett antal (bas)genrer: Berättelse/narrativ Återgivning Beskrivning Instruktion Förklaring Diskussion/argumentation
8 Genrefamiljer i Johansson & Sandell Ring Berättarfamiljen Tidsordnad berättelse Ej tidsordnad berättelse Faktafamiljen Historiska texter Förklaringar Instruktioner Rapporter Evaluerande familjen Argumentationer Responser
9 Berättarfamiljen Exempel (s. 67) Tidsordnad Personligt återgivande: återge personliga erfarenheter och händelser Narrativ: återge ett personligt eller fiktivt förlopp med en komplikation och en lösning Ej tidsordnad nyhetsartikel
10 Narrativer Syfte: roa och engagera och ge näring åt läsarens egen fantasi Struktur: innehåller ofta stegen orientering komplikation evalueringssteg lösning (coda) Orientering: när, var, vilka; skapa atmosfär och förväntningar Komplikationer: avbrott i händelseåtergivningar som skapar spänning. Evaluerande språkliga val som värderar och kommenterar händelserna. Evalueringssteg: vad tycker, tänker och känner karaktärerna? Lösning (eller försök till lösning). Coda (frivilligt steg): sammanfattande poäng,
11 Vanliga språkliga drag i narrativer: Specifika deltagare (ofta på temaplats) (Rödluvan, vargen, geväret) Nominalgrupper (en liten flicka med röd luva) Aktionsprocesser (knackade, skuttade) och mentala processer (tyckte, önskade) centrala Omständigheter (en sen kväll, på mitt kalas) Evaluerande språk (desperat, jättefarligt) Tidsbindeord (när, då, efter) och logiska bindeord (och, men, eller) Dialog används ofta Tempus oftast preteritum men också presens Personliga pronomen i första person (jag, vi) eller tredje person (han, hon, de) är vanligt. (J & SR, s. 83)
12 Fokus på komplikationen (J & SR, s. 39) Struktur En narrativ Språkliga drag Vad får vi veta om komplikationen i rubriken? Vilken vägledning får vi om komplikationen i orienteringen? Vad vill skribenten uppmärksamma läsaren på? Dagen jag nästan krossades mot klipporna. Förra sommaren på sommarlovet åkte jag och min familj på semester till skärgården. Jag var väldigt förväntansfull för vi har alltid så roligt där. I skärgården på Östkusten är vågorna inte allt för stora men vid stranden finns många berghällar och stenar så alla är alltid väldigt försiktiga och försöker simma långt ifrån dem. Hur bygger skribenten upp en stämning med hjälp av språket? Hur kan man med hjälp av språket visa att en komplikation är att vänta (men )? (Se bland annat rubrik och orientering)
13 Faktafamiljen - historiskt återgivande genre Syfte: att återge viktiga händelser och skeden från historien Struktur: Organisering av tid (linjär och/eller cyklisk) Steg: bakgrund händelsesteg (avslutning/deduktion) Linjär tid delas in i perioder som ofta uttrycks med omständigheter (år 1870, några år senare, till slut) Cyklisk tid: processer som anger faser (perioden inleddes med, under ett tiotal år fortsatte den men avklingade för att till sist avstanna)
14 Typiska språkliga drag: historisk återgivning Specifika, allmänna och abstrakta deltagare (Karl XII, skatter, Tyskland) Ofta långa nominalgrupper (människorna som drabbades av pesten i början av förra seklet) Nominaliseringar (inledning, utbrott, frigörelse) Aktionsprocesser är centrala och är ofta passivt konstruerade (kungen avsattes, kriget inleddes); relationella processer: (är, blir, har, kallas) Omständigheter (I oktober 1941, förra seklet) Tredje person Tempus: preteritum, ibland presens Inslag av kausalitet (förklaring) (Johansson & Sandell Ring, s. 103ff.)
15 Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.
16 Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.
17 Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.
18 Fokus på aktionsprocesser i imperativ på temaplats (J & SR,.s41) Struktur text Språkliga drag Vad tror ni anledningen är till att uppmaningarna, beskrivningen av vad du ska göra, delas upp stegvis? Vad är syftet med at texten inte skrivs i ett stycke? Så tar du bort en fästning. Om du upptäcker att en fästing bitit sig fast, ta bort den så snart som möjligt för att minska risken att drabbas av borrelia. Material som krävs: En pincett eller fästingborttagare (finns att köpa på apotek). Gör så här: 1. Fatta tag om fästingens mundelar så nära huden som möjlighet utan att klämma bakkroppen. Annars finns en risk att du för över borreliabakterien. 2. Dra sakta rakt ut. Vrid inte fästingen då det finns risk att mundelarna bryts loss och fastnar i huden. 3. [.] Titta på orden som står först i meningarna. Kan ni se ett mönster? Vad gör dessa ord för jobb i texten? Varför är just aktionsprocesser i imperativ viktiga att ha på temaplats i en instruktion?
19 Vilka ämnen integreras i arbetsområdet (Johansson & Sandell Ring, s ) Vilka muntliga och skriftliga krav ställer arbetsområdet på eleverna? Vilka texter ska läsas? Vilka delar av språket i texten kan orsaka bekymmer för eleverna? Vilken genre/vilka genrer möter eleverna i arbetsområdet? Vilken kunskap har läraren/eleven om genren? Vilka kunskaper behöver eleverna om strukturer i olika genrer? Vilka kunskaper om olika språkliga drag i genren behöver eleverna?
20 Cirkelmodellen Fas 1 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra (Kuyumcu 2013:617)
21 Fas 1 Att bygga upp kunskap om fältet Kartlägga elevernas förkunskaper och reaktivera befintlig kunskap genom utforska fältet tillsammans Arbeta med relevanta begrepp och ord Förståelse för ämnesrelaterade begrepp och uttryck Ämnesområdets hjälpmedel: tabeller, scheman m.m. Ta reda på fakta genom olika källor: internet, bibliotek, muséer, filmer, intervjuer (till exempel föräldrar och vänner) Lära sig utveckla metoder för att söka information (intervjuer, observationer)
22 Cirkelmodellen Fas 2 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering (Kuyumcu 2013:617)
23 Fas 2 Dekonstruktion av modelltext Studera en modelltext i den fokuserade genren Hur är texten uppbyggd? Hur presenteras fakta? Vilket syfte har texten? Vilka språkliga drag finns? Texten plockas isär (dekonstrueras) Hur bidrar språkdelar till att textens syfte uppnås?
24 Cirkelmodellen Fas 3 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering -gemensam konstruktion av en text -modelltexten som förebild 3 Gemensam klasstext (Kuyumcu 2013:617)
25 Fas 3 Gemensam klasstext som förebild Skriva gemensam text med lärares stöttning på tavlan eller smartboard i helklass eller mindre grupper Förstärka kunskapen om genren Diskutera rubrik, mellanrubriker, steg, språkliga val
26 Cirkelmodellen Fas 4 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering 4 Elevernas individuella text -självständig konstruktion av text inom samma genre och temaområde -gemensam konstruktion av en text -modelltexten som förebild 3 Gemensam klasstext (Kuyumcu 2013:617)
27 Fas 4 Självständig textkonstruktion Behärskning av ämnesområde och genre Förebilder för eget skrivande Fortsatt stöttning från läraren genom: Utkast, bearbetning av utkast Redigering av den färdiga texten Respons och feedback
28 Cirkelmodellen Fas 2 -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering (Kuyumcu 2013:617)
29 Övning Läs en av de historiska återgivningarna. Markera de två (tre) stegen i texten. Texten innehåller många aktionsprocesser: verb som beskriver att något händer. Markera dessa processer gröna. Vad får det för effekt på texten att den innehåller många aktionsprocesser? Vad tror du författarna haft för syfte med att använda många aktionsprocesser? Vilka andra processer (verb) innehåller texten? Fundera kring de olika sätten att ange tid i texten. Leta efter tidsuttryck och lokalisera var de kommer till uttryck. Markera dem med blått. Prata om evaluerande språk. Vilka uttryck för detta finner du? Stryk under dessa. Fokusera textens deltagare. Vilka deltagare hittar du? OBS! deltagare kan också vara platser, saker och abstrakta ord. Vilka ord använder författaren i den här texten för olika deltagare? Leta nominalgrupper och nominaliseringar och markera dem röda. Historiska återgivningar innehåller ofta inslag av kausalitet (förklaringar). Hittar du några sådana i din text? Markera i så fall dessa med ett K.
Genrepedagogik Litteracitet med fokus på skrivning som ett medel att lära
Genrepedagogik Litteracitet med fokus på skrivning som ett medel att lära Kristina Ansaldo, Dagens innehåll Vad är genrepedagogik? Tema träd i närområdet- ett praktiskt arbete enligt cykeln för undervisning
Läs merGenrepedagogik ett arbetssätt för alla
Genrepedagogik ett arbetssätt för alla Genrepedagogik Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merForskning och nya läromedel
Forskning och nya läromedel - en analys av SFI-boken LÄS! Kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv Anna Stenlund 2011 Uppsats, Högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andraspråk B, 30 hp Handledare: Helena
Läs merÅsa Sebelius. Ta emot och undervisa nyanlända elever
Åsa Sebelius Ta emot och undervisa nyanlända elever Presentation av mig Förstelärare på Grimstaskolan i Vällingby Mellanstadielärare i sv, sva, ma och NO Genreutbildare Modersmålstalande elev Behärskar
Läs merLär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12
Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet
Läs merSpråket skapar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
Språket skapar Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Monica Lindvall Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC)
Läs merSmakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.
Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015
Läs merAtt möta alla elevers behov av språkutveckling
Linköpings universitet Lärarprogrammet Lena Stange Att möta alla elevers behov av språkutveckling Hur några lärare i ämnet svenska som andraspråk ser på genrepedagogik och dess arbetssätt Examensarbete
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merVäxjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever. Texter och skrivande. Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt
Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och skrivande Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt Tiden när idén till boken växer fram Tid till efterforskningar m.m. Skrivtiden
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen
Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i
Läs merDet finns en ram, men inom ramen är det ganska fritt (Britt Johansson)
Södertörns högskola Lärarutbildningen mot yngre åldrar, 210hp Kandidatuppsats 15hp Utbildningsvetenskap avancerad nivå Höstterminen 2010 Det finns en ram, men inom ramen är det ganska fritt (Britt Johansson)
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merSvenska 8B v.11-13. Syfte:
Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och
Läs merSpråket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
Språket skapar Ämnesspråk som andraspråk med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Björn Kindenberg Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) Stockholms universitet
Läs merAndraspråkselevers skrivutveckling
Andraspråkselevers skrivutveckling utifrån ett genreteoretiskt perspektiv Tatiana Stepanova Ht 2012 C- uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C 30 hp Institutionen för språkstudier Handledare: Bosse Thorén
Läs merSIDAN 1. Genrepedagogik. En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo
2012-05-25 SIDAN 1 Genrepedagogik En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo 21.05.12 3 faser inom den australiska genreforskningen 2000-talet Reading to Learn 1990-talet Write
Läs merMuntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014
Muntlighet som resurs i elevens lärande Anne Palmér Växjö den 5 september 2014 Föreläsningens disposition Bakgrund: språk och lärande Muntlighet som brobyggare mellan vardagsspråk och ämnesspråk Muntlighet
Läs merObservationer i granskning av undervisning
1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merDelkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning
Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter
Läs merHej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten
Läs merÄmnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merArtiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Läs merArtiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Läs merBedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21 Workshop Bidra till förståelse för effekterna av bedömningar, samt hur kvaliteten på omdömen och utvecklingsråd kan mätas
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala
Läs merSpråkutvecklande mål. Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson
Språkutvecklande mål Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson Rita Ta papper och penna Rita ett hus på 30 sekunder en skorsten, 2 poäng 4 fönster, 4 poäng gardiner, 5 poäng färglagt huset,
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merKLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter
*Skatteverket 1(10) KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter Våra webbtexter, liksom alla texter vi producerar för externt bruk på Skatteverket, ska vara skrivna på ett sätt som gör att läsaren
Läs merLäsnyckel Amulett Bok fyra: Det sista rådet av Kazu Kibuishi översatt av Marie Helleday Ekwurzel
Läsnyckel Amulett Bok fyra: Det sista rådet av Kazu Kibuishi översatt av Marie Helleday Ekwurzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merBoken om svenska för 3:an
Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merIdeationella grammatiska metaforer i nationella prov
Ideationella grammatiska metaforer i nationella prov Ulrika Magnusson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Svenskans beskrivning 10 oktober 2008 Nationella prov Projektet Språk och
Läs merDöda bergen Lärarmaterial
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merF-KLASS 3 ST Åk 1 2 st ÅK 2 3 ST ÅK 3 2 ST ÅK 4 2 ST ÅK 5 2 ST ÅK 6-2 ST Grundsär 1 3 (8 elever) Grundsär 4 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6
SKOLBIBLIOTEKET Arabiska Thailändska Bosniska Grekiska Sydkurdiska (Sorani) Albanska Spanska Engelska Serbiska Somaliska Dari Nordkurdiska (Kurmanci) Finska Litauiska Kinesiska/mandarin Vietnamesiska Rumänska
Läs merGLADA DRÖMMAR. Busdrömmar. www.markatta.net info@markatta.net SALTA DRÖMMAR. Knas drömmar
- Får jag vara med i din dröm? -Visst, vem vill du vara? DRÖMSKAFFERIET Finurliga fantasier & kryddiga sånger med Markatta Busdrömmar Knas drömmar SALTA DRÖMMAR GLADA DRÖMMAR www.markatta.net info@markatta.net
Läs merFÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID
FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merEtt hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Lina är nervös. Stallet Lyckan ska ha en uttagning och om tre veckor är det tävling. Förra gången Lina hoppade
Läs merEnsam VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle blir hämtad sist på fritids och han känner sig ledsen. Alla andra barn har gått hem och alla verkar ha någon
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs mer3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.
Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merGenreundervisning i omvårdnadsutbildning En studie i hur omvårdnadslärare undervisar andraspråkselever i genrer
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Genreundervisning i omvårdnadsutbildning En studie i hur omvårdnadslärare undervisar andraspråkselever i genrer Gunilla Hogmalm Specialarbete, 15
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merTema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar
Tema Deckare Detta ska du lära dig - Du läser deckare i bokcirkel. (K*) - Du arbetar med lässtrategierna. (K*) - Du tränar att lära oss tolka texter och förstå budskap. (A*) - Du lär om hur en brottsplatsutredning
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merTerminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och
Läs merCapítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8
Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.
Läs merUppdrag undersökning
Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger
Läs merSkriva berättande texter
Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och
Läs merKvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola
Kvalitetsanalys 14/15 Ljungbackens förskola Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 9
Läs merBett mässa i London 2013
Bett mässa i London 2013 Förväntansfull landade jag på Londons flygplats Heathrow tillsammans med lika förväntansfulla kollegor. Jag hade förberett mig både utifrån den gedigna informationen från Bett
Läs merMediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Läs merSpråkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014
Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Uppläggning Från dagligt språk till skolspråk fär andraspråkselever övergången från förberedelsegrupp
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merAli & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR
KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt
Läs merAtt läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan
Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merJobba med gamla nyheter
ett material från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Jobba med gamla nyheter en serie lektioner Ämne: Samhällskunskap, SO, Svenska, SVA, SFI, Historia Årskurs: Vux, 4-6, 7-9 Lektionstyp:
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,
Läs merENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10
Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merSpråklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt
Läs merText- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS) Förklarande texter som deltagande i olika praktiker
Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS) Förklarande texter som deltagande i olika praktiker Per Holmberg Docent vid Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet Nasjonalt Senter for Skriveopplæring
Läs merHandledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»
Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans» Detta material är avsedd för nyanlända elever med inga eller nästan inga förkunskaper i det svenska språket. Det är meningen att eleverna ska kunna
Läs merFrån tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!
Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merHäftiga hästskolampan Hanna
Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merLÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merDialekter och sociolekter
Uppgifterna 1) Lyssna på Värsta språket: Svordomar och fula ord (30 min) på Mediapoolen. Skriv ner dina svar till frågorna till filmen. Skicka inte in dina svar ännu. 2) Lyssna på Värsta språket: Språkmyter
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 7. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merCIRKELMODELLEN I PRAKTIKEN
CIRKELMODELLEN I PRAKTIKEN Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet Pia Lücke Emma Wennberg 2012 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I BORÅS Arbetets art: Lärarprogrammet, inriktning mot matematik
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merPRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2
prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,
Läs merAnette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se
Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se Trygghet Delaktighet Kunskap Dialog Metodutvecklande projekt 2014-2017 Arvsfonden, Rädda Barnen, Länsstyrelsen Östergötland
Läs merKan genrepedagogik bidra till att man blir klok på sitt andraspråk? Knutbyprojektetett genrepedagogisk skolutvecklingsprojekt
Kan genrepedagogik bidra till att man blir klok på sitt andraspråk? Knutbyprojektetett genrepedagogisk skolutvecklingsprojekt Innehåll: Resultat i ljuset av John Hatties forskningsöversikt, Visible Learning
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merGenrepedagogik. Från tal till skrift Från vardagsspråk till skolspråk Från konkret till abstrakt. https://www.youtube.com/watch?
Genrepedagogik Från tal till skrift Från vardagsspråk till skolspråk Från konkret till abstrakt https://www.youtube.com/watch?v=h_a46wj1via 2014-10-28 Analysteamet i Helsingborg 1 Metod/arbetssätt Genrepedagogik
Läs mer