Genrepedagogik. Workshop 21 april Lotta Olvegård.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genrepedagogik. Workshop 21 april 2015. Lotta Olvegård. www.gu.se"

Transkript

1 Genrepedagogik Workshop 21 april 2015 Lotta Olvegård

2 Vardagsspråk och skolrelaterat språk Vardagsspråk Skolrelaterat språk vardagsnära innehåll Ämne specialiserat innehåll informellt, personligt och konkret Relation formellt, opersonligt, abstrakt muntligt, interaktivt Kommunikationssätt skriftligt, monologiskt,

3 Ämnesspecifikt språkbruk Det blir allt tydligare skillnad mellan språkbruken i olika ämnen (som fysik, historia, musik) ju högre upp man kommer i skolåren. Språket blir en alltmer integrerad del av ämnet samtidigt som kraven på elevens ämneskunskap och språkliga kompetens höjs och allt mindre tid läggs på språkarbete i klassrummet

4 Genrepedagogik och cirkelmodellen Språk- och textbaserad undervisningsmodell Ett explicit och cykliskt arbetssätt Fas 4: Självständig konstruktion Fas 1: Bygga upp kunskap Målet för undervisningen: utvidga elevernas repertoarer av språkliga register Fas 3: Gemensam konstruktion Fas 2: Modellering, dekonstruktion och stöttning för läsförståelse

5 Genrepedagogikens tre ben (Johansson & Sandell Ring, s. 28) Ben 1 En teori om lärande Vygotskys sociokulturella perspektiv lära genom samarbete närmaste utvecklingszonen stöttning Ben 2 En teori om språk Hallidays systemiskfunktionella grammatik Fokus på språk och kontext språket som verktyg och kommunikation lexikogrammatik som betydelseskapare Ben 3 cykeln för undervisning och lärande Martin och Rotherys skolgenrer och cirkelmodellen Fokus på specifika skolgenrer ämne och språk explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster gemensamt metaspråk

6 Höga kognitiva krav Kunskapsutveckling i interaktion Lärande/utvecklingszon Skolspråk i tal och skrift frustrationszon/ängslanszon Mycket stöd i kontexten (här och nu) Vardagsspråk trygghetszon uttråkningszon Lite stöd i kontexten (språket bär hela informationsbördan) Låga kognitiva krav (Cummins fyrfältare fritt efter Hajer & Meestringa 2014:45)

7 Genrer i skolans värld Genrer byggs upp stegvis och har bestämda syften. Många genrer tillägnar man sig som barn, medan andra genrer måste läras. I skolan förväntas elever behärska ett antal (bas)genrer: Berättelse/narrativ Återgivning Beskrivning Instruktion Förklaring Diskussion/argumentation

8 Genrefamiljer i Johansson & Sandell Ring Berättarfamiljen Tidsordnad berättelse Ej tidsordnad berättelse Faktafamiljen Historiska texter Förklaringar Instruktioner Rapporter Evaluerande familjen Argumentationer Responser

9 Berättarfamiljen Exempel (s. 67) Tidsordnad Personligt återgivande: återge personliga erfarenheter och händelser Narrativ: återge ett personligt eller fiktivt förlopp med en komplikation och en lösning Ej tidsordnad nyhetsartikel

10 Narrativer Syfte: roa och engagera och ge näring åt läsarens egen fantasi Struktur: innehåller ofta stegen orientering komplikation evalueringssteg lösning (coda) Orientering: när, var, vilka; skapa atmosfär och förväntningar Komplikationer: avbrott i händelseåtergivningar som skapar spänning. Evaluerande språkliga val som värderar och kommenterar händelserna. Evalueringssteg: vad tycker, tänker och känner karaktärerna? Lösning (eller försök till lösning). Coda (frivilligt steg): sammanfattande poäng,

11 Vanliga språkliga drag i narrativer: Specifika deltagare (ofta på temaplats) (Rödluvan, vargen, geväret) Nominalgrupper (en liten flicka med röd luva) Aktionsprocesser (knackade, skuttade) och mentala processer (tyckte, önskade) centrala Omständigheter (en sen kväll, på mitt kalas) Evaluerande språk (desperat, jättefarligt) Tidsbindeord (när, då, efter) och logiska bindeord (och, men, eller) Dialog används ofta Tempus oftast preteritum men också presens Personliga pronomen i första person (jag, vi) eller tredje person (han, hon, de) är vanligt. (J & SR, s. 83)

12 Fokus på komplikationen (J & SR, s. 39) Struktur En narrativ Språkliga drag Vad får vi veta om komplikationen i rubriken? Vilken vägledning får vi om komplikationen i orienteringen? Vad vill skribenten uppmärksamma läsaren på? Dagen jag nästan krossades mot klipporna. Förra sommaren på sommarlovet åkte jag och min familj på semester till skärgården. Jag var väldigt förväntansfull för vi har alltid så roligt där. I skärgården på Östkusten är vågorna inte allt för stora men vid stranden finns många berghällar och stenar så alla är alltid väldigt försiktiga och försöker simma långt ifrån dem. Hur bygger skribenten upp en stämning med hjälp av språket? Hur kan man med hjälp av språket visa att en komplikation är att vänta (men )? (Se bland annat rubrik och orientering)

13 Faktafamiljen - historiskt återgivande genre Syfte: att återge viktiga händelser och skeden från historien Struktur: Organisering av tid (linjär och/eller cyklisk) Steg: bakgrund händelsesteg (avslutning/deduktion) Linjär tid delas in i perioder som ofta uttrycks med omständigheter (år 1870, några år senare, till slut) Cyklisk tid: processer som anger faser (perioden inleddes med, under ett tiotal år fortsatte den men avklingade för att till sist avstanna)

14 Typiska språkliga drag: historisk återgivning Specifika, allmänna och abstrakta deltagare (Karl XII, skatter, Tyskland) Ofta långa nominalgrupper (människorna som drabbades av pesten i början av förra seklet) Nominaliseringar (inledning, utbrott, frigörelse) Aktionsprocesser är centrala och är ofta passivt konstruerade (kungen avsattes, kriget inleddes); relationella processer: (är, blir, har, kallas) Omständigheter (I oktober 1941, förra seklet) Tredje person Tempus: preteritum, ibland presens Inslag av kausalitet (förklaring) (Johansson & Sandell Ring, s. 103ff.)

15 Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.

16 Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.

17 Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.

18 Fokus på aktionsprocesser i imperativ på temaplats (J & SR,.s41) Struktur text Språkliga drag Vad tror ni anledningen är till att uppmaningarna, beskrivningen av vad du ska göra, delas upp stegvis? Vad är syftet med at texten inte skrivs i ett stycke? Så tar du bort en fästning. Om du upptäcker att en fästing bitit sig fast, ta bort den så snart som möjligt för att minska risken att drabbas av borrelia. Material som krävs: En pincett eller fästingborttagare (finns att köpa på apotek). Gör så här: 1. Fatta tag om fästingens mundelar så nära huden som möjlighet utan att klämma bakkroppen. Annars finns en risk att du för över borreliabakterien. 2. Dra sakta rakt ut. Vrid inte fästingen då det finns risk att mundelarna bryts loss och fastnar i huden. 3. [.] Titta på orden som står först i meningarna. Kan ni se ett mönster? Vad gör dessa ord för jobb i texten? Varför är just aktionsprocesser i imperativ viktiga att ha på temaplats i en instruktion?

19 Vilka ämnen integreras i arbetsområdet (Johansson & Sandell Ring, s ) Vilka muntliga och skriftliga krav ställer arbetsområdet på eleverna? Vilka texter ska läsas? Vilka delar av språket i texten kan orsaka bekymmer för eleverna? Vilken genre/vilka genrer möter eleverna i arbetsområdet? Vilken kunskap har läraren/eleven om genren? Vilka kunskaper behöver eleverna om strukturer i olika genrer? Vilka kunskaper om olika språkliga drag i genren behöver eleverna?

20 Cirkelmodellen Fas 1 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra (Kuyumcu 2013:617)

21 Fas 1 Att bygga upp kunskap om fältet Kartlägga elevernas förkunskaper och reaktivera befintlig kunskap genom utforska fältet tillsammans Arbeta med relevanta begrepp och ord Förståelse för ämnesrelaterade begrepp och uttryck Ämnesområdets hjälpmedel: tabeller, scheman m.m. Ta reda på fakta genom olika källor: internet, bibliotek, muséer, filmer, intervjuer (till exempel föräldrar och vänner) Lära sig utveckla metoder för att söka information (intervjuer, observationer)

22 Cirkelmodellen Fas 2 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering (Kuyumcu 2013:617)

23 Fas 2 Dekonstruktion av modelltext Studera en modelltext i den fokuserade genren Hur är texten uppbyggd? Hur presenteras fakta? Vilket syfte har texten? Vilka språkliga drag finns? Texten plockas isär (dekonstrueras) Hur bidrar språkdelar till att textens syfte uppnås?

24 Cirkelmodellen Fas 3 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering -gemensam konstruktion av en text -modelltexten som förebild 3 Gemensam klasstext (Kuyumcu 2013:617)

25 Fas 3 Gemensam klasstext som förebild Skriva gemensam text med lärares stöttning på tavlan eller smartboard i helklass eller mindre grupper Förstärka kunskapen om genren Diskutera rubrik, mellanrubriker, steg, språkliga val

26 Cirkelmodellen Fas 4 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering 4 Elevernas individuella text -självständig konstruktion av text inom samma genre och temaområde -gemensam konstruktion av en text -modelltexten som förebild 3 Gemensam klasstext (Kuyumcu 2013:617)

27 Fas 4 Självständig textkonstruktion Behärskning av ämnesområde och genre Förebilder för eget skrivande Fortsatt stöttning från läraren genom: Utkast, bearbetning av utkast Redigering av den färdiga texten Respons och feedback

28 Cirkelmodellen Fas 2 -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering (Kuyumcu 2013:617)

29 Övning Läs en av de historiska återgivningarna. Markera de två (tre) stegen i texten. Texten innehåller många aktionsprocesser: verb som beskriver att något händer. Markera dessa processer gröna. Vad får det för effekt på texten att den innehåller många aktionsprocesser? Vad tror du författarna haft för syfte med att använda många aktionsprocesser? Vilka andra processer (verb) innehåller texten? Fundera kring de olika sätten att ange tid i texten. Leta efter tidsuttryck och lokalisera var de kommer till uttryck. Markera dem med blått. Prata om evaluerande språk. Vilka uttryck för detta finner du? Stryk under dessa. Fokusera textens deltagare. Vilka deltagare hittar du? OBS! deltagare kan också vara platser, saker och abstrakta ord. Vilka ord använder författaren i den här texten för olika deltagare? Leta nominalgrupper och nominaliseringar och markera dem röda. Historiska återgivningar innehåller ofta inslag av kausalitet (förklaringar). Hittar du några sådana i din text? Markera i så fall dessa med ett K.

Genrepedagogik Litteracitet med fokus på skrivning som ett medel att lära

Genrepedagogik Litteracitet med fokus på skrivning som ett medel att lära Genrepedagogik Litteracitet med fokus på skrivning som ett medel att lära Kristina Ansaldo, Dagens innehåll Vad är genrepedagogik? Tema träd i närområdet- ett praktiskt arbete enligt cykeln för undervisning

Läs mer

Genrepedagogik ett arbetssätt för alla

Genrepedagogik ett arbetssätt för alla Genrepedagogik ett arbetssätt för alla Genrepedagogik Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Forskning och nya läromedel

Forskning och nya läromedel Forskning och nya läromedel - en analys av SFI-boken LÄS! Kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv Anna Stenlund 2011 Uppsats, Högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andraspråk B, 30 hp Handledare: Helena

Läs mer

Åsa Sebelius. Ta emot och undervisa nyanlända elever

Åsa Sebelius. Ta emot och undervisa nyanlända elever Åsa Sebelius Ta emot och undervisa nyanlända elever Presentation av mig Förstelärare på Grimstaskolan i Vällingby Mellanstadielärare i sv, sva, ma och NO Genreutbildare Modersmålstalande elev Behärskar

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Språket skapar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Språket skapar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Språket skapar Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Monica Lindvall Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC)

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Att möta alla elevers behov av språkutveckling

Att möta alla elevers behov av språkutveckling Linköpings universitet Lärarprogrammet Lena Stange Att möta alla elevers behov av språkutveckling Hur några lärare i ämnet svenska som andraspråk ser på genrepedagogik och dess arbetssätt Examensarbete

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever. Texter och skrivande. Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt

Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever. Texter och skrivande. Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och skrivande Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt Tiden när idén till boken växer fram Tid till efterforskningar m.m. Skrivtiden

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Det finns en ram, men inom ramen är det ganska fritt (Britt Johansson)

Det finns en ram, men inom ramen är det ganska fritt (Britt Johansson) Södertörns högskola Lärarutbildningen mot yngre åldrar, 210hp Kandidatuppsats 15hp Utbildningsvetenskap avancerad nivå Höstterminen 2010 Det finns en ram, men inom ramen är det ganska fritt (Britt Johansson)

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Observations- och analysmaterial

Observations- och analysmaterial 1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.

Läs mer

Svenska 8B v.11-13. Syfte:

Svenska 8B v.11-13. Syfte: Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och

Läs mer

Språket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Språket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Språket skapar Ämnesspråk som andraspråk med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Björn Kindenberg Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) Stockholms universitet

Läs mer

Andraspråkselevers skrivutveckling

Andraspråkselevers skrivutveckling Andraspråkselevers skrivutveckling utifrån ett genreteoretiskt perspektiv Tatiana Stepanova Ht 2012 C- uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C 30 hp Institutionen för språkstudier Handledare: Bosse Thorén

Läs mer

SIDAN 1. Genrepedagogik. En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo

SIDAN 1. Genrepedagogik. En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo 2012-05-25 SIDAN 1 Genrepedagogik En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo 21.05.12 3 faser inom den australiska genreforskningen 2000-talet Reading to Learn 1990-talet Write

Läs mer

Muntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014

Muntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014 Muntlighet som resurs i elevens lärande Anne Palmér Växjö den 5 september 2014 Föreläsningens disposition Bakgrund: språk och lärande Muntlighet som brobyggare mellan vardagsspråk och ämnesspråk Muntlighet

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21 Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21 Workshop Bidra till förståelse för effekterna av bedömningar, samt hur kvaliteten på omdömen och utvecklingsråd kan mätas

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Språkutvecklande mål. Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson

Språkutvecklande mål. Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson Språkutvecklande mål Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson Rita Ta papper och penna Rita ett hus på 30 sekunder en skorsten, 2 poäng 4 fönster, 4 poäng gardiner, 5 poäng färglagt huset,

Läs mer

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014 FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi

Läs mer

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter *Skatteverket 1(10) KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter Våra webbtexter, liksom alla texter vi producerar för externt bruk på Skatteverket, ska vara skrivna på ett sätt som gör att läsaren

Läs mer

Läsnyckel Amulett Bok fyra: Det sista rådet av Kazu Kibuishi översatt av Marie Helleday Ekwurzel

Läsnyckel Amulett Bok fyra: Det sista rådet av Kazu Kibuishi översatt av Marie Helleday Ekwurzel Läsnyckel Amulett Bok fyra: Det sista rådet av Kazu Kibuishi översatt av Marie Helleday Ekwurzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Boken om svenska för 3:an

Boken om svenska för 3:an Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Ideationella grammatiska metaforer i nationella prov

Ideationella grammatiska metaforer i nationella prov Ideationella grammatiska metaforer i nationella prov Ulrika Magnusson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Svenskans beskrivning 10 oktober 2008 Nationella prov Projektet Språk och

Läs mer

Döda bergen Lärarmaterial

Döda bergen Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

F-KLASS 3 ST Åk 1 2 st ÅK 2 3 ST ÅK 3 2 ST ÅK 4 2 ST ÅK 5 2 ST ÅK 6-2 ST Grundsär 1 3 (8 elever) Grundsär 4 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6

F-KLASS 3 ST Åk 1 2 st ÅK 2 3 ST ÅK 3 2 ST ÅK 4 2 ST ÅK 5 2 ST ÅK 6-2 ST Grundsär 1 3 (8 elever) Grundsär 4 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6 SKOLBIBLIOTEKET Arabiska Thailändska Bosniska Grekiska Sydkurdiska (Sorani) Albanska Spanska Engelska Serbiska Somaliska Dari Nordkurdiska (Kurmanci) Finska Litauiska Kinesiska/mandarin Vietnamesiska Rumänska

Läs mer

GLADA DRÖMMAR. Busdrömmar. www.markatta.net info@markatta.net SALTA DRÖMMAR. Knas drömmar

GLADA DRÖMMAR. Busdrömmar. www.markatta.net info@markatta.net SALTA DRÖMMAR. Knas drömmar - Får jag vara med i din dröm? -Visst, vem vill du vara? DRÖMSKAFFERIET Finurliga fantasier & kryddiga sånger med Markatta Busdrömmar Knas drömmar SALTA DRÖMMAR GLADA DRÖMMAR www.markatta.net info@markatta.net

Läs mer

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Lina är nervös. Stallet Lyckan ska ha en uttagning och om tre veckor är det tävling. Förra gången Lina hoppade

Läs mer

Ensam VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

Ensam VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle blir hämtad sist på fritids och han känner sig ledsen. Alla andra barn har gått hem och alla verkar ha någon

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its. Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Genreundervisning i omvårdnadsutbildning En studie i hur omvårdnadslärare undervisar andraspråkselever i genrer

Genreundervisning i omvårdnadsutbildning En studie i hur omvårdnadslärare undervisar andraspråkselever i genrer GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Genreundervisning i omvårdnadsutbildning En studie i hur omvårdnadslärare undervisar andraspråkselever i genrer Gunilla Hogmalm Specialarbete, 15

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar Tema Deckare Detta ska du lära dig - Du läser deckare i bokcirkel. (K*) - Du arbetar med lässtrategierna. (K*) - Du tränar att lära oss tolka texter och förstå budskap. (A*) - Du lär om hur en brottsplatsutredning

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och

Läs mer

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.

Läs mer

Uppdrag undersökning

Uppdrag undersökning Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Kvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola

Kvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola Kvalitetsanalys 14/15 Ljungbackens förskola Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 9

Läs mer

Bett mässa i London 2013

Bett mässa i London 2013 Bett mässa i London 2013 Förväntansfull landade jag på Londons flygplats Heathrow tillsammans med lika förväntansfulla kollegor. Jag hade förberett mig både utifrån den gedigna informationen från Bett

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014

Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Uppläggning Från dagligt språk till skolspråk fär andraspråkselever övergången från förberedelsegrupp

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Jobba med gamla nyheter

Jobba med gamla nyheter ett material från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Jobba med gamla nyheter en serie lektioner Ämne: Samhällskunskap, SO, Svenska, SVA, SFI, Historia Årskurs: Vux, 4-6, 7-9 Lektionstyp:

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10 Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27

Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27 Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt

Läs mer

Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS) Förklarande texter som deltagande i olika praktiker

Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS) Förklarande texter som deltagande i olika praktiker Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS) Förklarande texter som deltagande i olika praktiker Per Holmberg Docent vid Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet Nasjonalt Senter for Skriveopplæring

Läs mer

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans» Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans» Detta material är avsedd för nyanlända elever med inga eller nästan inga förkunskaper i det svenska språket. Det är meningen att eleverna ska kunna

Läs mer

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna! Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Häftiga hästskolampan Hanna

Häftiga hästskolampan Hanna Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Dialekter och sociolekter

Dialekter och sociolekter Uppgifterna 1) Lyssna på Värsta språket: Svordomar och fula ord (30 min) på Mediapoolen. Skriv ner dina svar till frågorna till filmen. Skicka inte in dina svar ännu. 2) Lyssna på Värsta språket: Språkmyter

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 7. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

CIRKELMODELLEN I PRAKTIKEN

CIRKELMODELLEN I PRAKTIKEN CIRKELMODELLEN I PRAKTIKEN Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet Pia Lücke Emma Wennberg 2012 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I BORÅS Arbetets art: Lärarprogrammet, inriktning mot matematik

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer

Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se

Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se Trygghet Delaktighet Kunskap Dialog Metodutvecklande projekt 2014-2017 Arvsfonden, Rädda Barnen, Länsstyrelsen Östergötland

Läs mer

Kan genrepedagogik bidra till att man blir klok på sitt andraspråk? Knutbyprojektetett genrepedagogisk skolutvecklingsprojekt

Kan genrepedagogik bidra till att man blir klok på sitt andraspråk? Knutbyprojektetett genrepedagogisk skolutvecklingsprojekt Kan genrepedagogik bidra till att man blir klok på sitt andraspråk? Knutbyprojektetett genrepedagogisk skolutvecklingsprojekt Innehåll: Resultat i ljuset av John Hatties forskningsöversikt, Visible Learning

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Genrepedagogik. Från tal till skrift Från vardagsspråk till skolspråk Från konkret till abstrakt. https://www.youtube.com/watch?

Genrepedagogik. Från tal till skrift Från vardagsspråk till skolspråk Från konkret till abstrakt. https://www.youtube.com/watch? Genrepedagogik Från tal till skrift Från vardagsspråk till skolspråk Från konkret till abstrakt https://www.youtube.com/watch?v=h_a46wj1via 2014-10-28 Analysteamet i Helsingborg 1 Metod/arbetssätt Genrepedagogik

Läs mer