SIDAN 1. Genrepedagogik. En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo

Transkript

1 SIDAN 1 Genrepedagogik En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo

2 3 faser inom den australiska genreforskningen 2000-talet Reading to Learn 1990-talet Write it Right 1980-talet Writing Project 2

3 Genre Syfte Övergripande struktur Specifikt språk SIDAN 3

4 De vanligaste texttyperna i skolan Typ av text Återgivande Berättande Beskrivande Instruerande Diskuterande/ Argumenterande Syfte Att berätta vad som hänt Att underhålla, förmedla kunskap Att förmedla information Att förklara hur något görs Att övertala andra Struktur Orientering, En serie händelser Personlig kommentar Orientering, En serie händelser Problem Upplösning Allmänna upplysningar Karakteristik. Målinriktat Stegvisa moment Personliga ställningstagan den Argument och bevis Slutsats Sammanlänkande ord Tidsord (först, sedan, därefter ) Tidsord (det var en gång, en dag, senare) Förekommer vanligtvis inte För det första, för det andra.. För det första, för det andra, därför, emellertid Andra språkliga drag Dåtid Beskrivande ord Dåtid Handlingsverb Beskrivande ord Verben att vara och att ha Specifikt ordförråd Verb som ger instruktioner Språk för att övertyga (Gibbons s. 89)

5 SIDAN 5

6 Ben 1 Ben 2 En teori om lärande Teori om språk Vygotskys sociokulturella Hallidays systemisk-funktionella pesrpektiv grammatik Lära genom samarbete Fokus på språk och kontext Närmaste utvecklingszonen Fokus på språket som Stöttning verktyg för kommunikation Fokus på grammatik som Ben 3 betydelseskapare Martin och Rotherys skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande specifika skolgenrer ämne och språk Explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster Gemensamt metaspråk

7 Teaching-learning cycle (Rothery 1994)

8 Närmaste utvecklingszonen Zone of Proximal Development (ZPD) Vygotsky,1934,1986

9 Scaffolding/Stöttning Närmaste utvecklingszonen /The zone of proximal development

10

11 Fält: Vardagsspråk Abstrakt och tekniskt språk Relation: Novis Informellt Expert Formellt Kommunikationssätt: Talspråksliknande Skriftspråksliknande

12 Tema träd i närområdet för en årskurs 2 och 3 utgå ifrån läroplansmål Arbeta enlig cykeln för undervisning och lärande Utforskande här och nu, från aktivt undersökande talspråk till skriftspråk Tillägna sig ett språk för att observera, beskriva, jämföra, klassificera och generalisera Olika stöttningsstrategier i klassrummet Elevintegration på olika sätt Genre som stöttar inlärningen: Beskrivande rapport

13 Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

14 Hur utvecklar man elevens kunkapsfält? Utgår ifrån elevernas förförståelse Hämta fakta Utflykter exkursioner Laborationer experiment Samtal i klassrummet Film, böcker, Internet intervjuer

15 En beskrivande rapport Genrestruktur (rubrik, ev underrubriker eller hypertema) Klassificering Beskrivningar Styckeindelningar Grupper med samma slags information hålls ihop Skriftspråkligt, ej eget tyckande Språkliga drag Relationella processer som: är, har, finns Aktionsprocesser som beskriver beteende Väsentlig information på temaplats Presens Logiska bindeord som: och, men, eller sannolikhet

16 Sex-fältare Vilken sorts växt? Hur ser den ut? Var växer den? Hur skaffar växten sig näring? Hur används växten?

17 Hur hjälpa eleverna sortera fakta och personliga händelser Händelser Diana blev jagad av en svan Nikos tappade sin matsäck Jiannis spydde nästan på bussen fakta Många olika lövträd vid Lötsjön- Björk, Alm, Lönn Bladen börjar bli gula och träden ska snart tappa dem Ett stort blad var alldeles, det gjorde ont (Almen strävt)

18 Hur utvecklar man elevens kunskapsfält? Konsolidera Fakta Hem- och expertgrupper Dictogloss Zig-zagläsning Luckläsning Skärmövningar Muntlig presentation

19 Dekonstruktion Med en modelltext arbetar lärare/elever med: Textens syfte Textens struktur Textens faser Textens språkliga mönster

20 Klipp en modelltext i de olika genrestegen Eleverna sätter ihop rätt, Vilken fråga svarar stycket på? Gör om frågan till substantiv, från talspråk till skriftspråk Tittar även på språket. Vilket ord står på temaplats i varje stycke? Vilka processer/verb finns med? Var hittar vi dem?

21 Sex-fältare Vilken sorts växt? Hur ser den ut? Var växer den? Hur skaffar växten sig näring? Hur används växten?

22 Gemensamt skrivande Lärarens roll i det gemensamma skrivandet: samtalsledare sekreterare expert förebild

23 SIDAN 23

24 Lönnen Lönnen är ett lövträd. Lönnens stam är smal. Stamens färg är grå. Det finns växter som växer på stamen, som lava tillixempel. Lönnens bark är hård och skrovlig. Grenarna vexer upåt på stamen. Lönnens krona är hög och bred. Bladen är stora med spetsiga flikar. Lönnens frön vaktas I lönn-näsorna. Lönnen har också blomor. Hanblomor och honblomor. De blomar i maj. Lönnen trivs bra på blöt mark. Där det inte blåser så himla mycket. Lönnen gör sin egen mat. Den suger upp vaten ur jorden med röterna. I bladen gör träden sin nering. Det kalas fotosyntes. Av Lönnen kan man göra möbler och lönsirap. flicka år 2

25 När vi va i löt-sjön I mondags den 22/10 var vi nerä i lötsjön och studerade blad. Det blev en trevlig utflykt. Vi fick en plastpose som vi skule plocka dem två finaste bladen från varje träd. Vi såg änder, svanar och gäss. När vi var klara med det gick vi till parken att äta vår luch sen fick vi leka i parken en liten stund. Jag och Julia räknade hur många hundar vi såg? 21 hundar. Jag hade två goda spesialmakor som min mamma jiorde. Julia hade också en maka med sig. Katerina var inte där. Vi såg lönlöv, björklöv, eklöv, allöv, asklöv, boklöv. Vi såg snö också som kom från en ishall som man åkte ishoki. Min pappa har spelat ishoki och filmade honom till teven. Lötsjön var en fin mark tycker jag. Jag tyckte okso om vår utflukt hoppas att vi jiör det ijen.

26 Ansaldo fritt efter Polias SIDAN 26

27 Genrepedagogik Lingvistik, psykologi och sociologi Pedagogisk diskurs - Bernstein Teorier om lärande -Vygotsky SFL-lingvistik -Halliday & Martin 2000-talet Reading to Learn Reading to Learn Teori om genrer/undervisnings cykel -Martin & Rothary

28 Reading to Learn stöttning genom interaktionscykeln Förberedelse Utveckling Uppgift D. Rose,

29

30 Från: Den fantaskiska räven Roald Dahl (sidan 20-23) Orientiertin g scen Complication problem 1 problem 2 problem 3 Upplösning scen problem lösning

31 Svenska som andraspråk Språket som redskap för att nå ämneskunskaper NO, SO, Ma, Hk osv Kursinnehåll används för språkutveckling

32 SIDAN 32

33 SIDAN 33