Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz

Transkript

1 Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz

2 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt

3 1. Dialekt

4 Allmänt om dialekter Tal som är karakteristiskt för en viss region Skillnad på genuina dialekter Talas av relativt få människor på landsbygden, lika oförståeliga som ett helt annat språk....och utjämnade dialekter Förståelig för de flesta men går att identifiera som t ex skånska eller stockholmska

5 Dialektstudier förr och nu Förr: Landsbygdens dialekter; ju ålderdomligare, desto intressantare. Modern dialektforskning: Mycket statistiska studier, t ex över spridningen av ett visst uttalsdrag. Intresse också för regionala varianter i städerna.

6 Dialekt och skola Skolans språknorm standardsvensk Traditionellt motarbetas lokala dialekter i skolan Undersökningar tyder på att lärare tenderar att bedöma dialekttalande elevers prestationer som sämre (Håkansson & Johansson, 1999)

7 Två strategier för dialekter i skolan 1. Villkorslös acceptans fördel: bejakar elevernas eget språk nackdel: utanför skolan råder hårdare normer. 2. Sociolingvistisk medvetenhet strävan efter att eleverna ska kunna växla mellan varieteter i olika situationer

8 Lexandsmål (Dalarna)

9 Älvdalsmål (Dalarna)

10 2. Sociolekt

11 Dialekt - sociolekt Oskarp gräns mellan dialekt och sociolekt Själva bruket av dialekt kan vara klasskiljande (R P i Storbritannien, men även i Sverige är det en allmän uppfattning att dialekttalare har sämre utbildning, tjänar mindre etc.)

12 Diffus lekt Sociolekt mer diffust begrepp än dialekt, kronolekt och sexolekt Klass är ett svårdefinierat - och tabubelagt - område

13 Varför finns sociala hierarkier? Sociala grupperingar som omfattar mer än individer tenderar att bli mer och mer hierarkiska i sin struktur (Dunbar, 1998) Dunbar antar att språkets uppstod parallellt med att vi alltmer blev sociala varelser i grupper av den storleken.

14 Kan man tala om klass i dagens svenska samhälle? I samhällen där klassystem är tydligt etablerade (Indien, Sverige för några hundra år sedan) är det inte lika problematiskt att prata om klass Parametrar för att klassindela en population (jf även Bourdieus kapital : yrke utbildning inkomst samhälleligt inflytande

15 Andra sätt att fånga klasstillhörighet Fackförbund Utbildningslängd Inkomst Sociala nätverk

16 3. Sexolekt

17 = Språkliga drag associerade med könstillhörighet Språket är identitetsskapande även i fråga om vår genusidentitet En stor del av den bild barn har av genus konstrueras genom språket under uppväxten. Redan när barnet föds är det viktigt om det är en pojke eller flicka, och omgivningen förhåller sig annorlunda till barnet beroende på barnets kön (eller, snarare, förmodade kön)

18 Uttal Kvinnor tenderar att använda prestigeformer dvs mer standardspråkslika former Män använder oftare mer dialektala former, slanguttryck etc. ( tuffhetsdimensionen ) Kvinnor förefaller också anpassa sitt uttal till situationen i högre utsträckning än män

19 ordförråd och syntax Kvinnor verkar i högre utsträckning välja ord som har att göra med familj, relationer, konkreta vardagsnära ting och känslor Män väljer istället ord som är knutna till avgörande frågor i ett större perspektiv, värderande ord med koppling till vetenskap och statistik, ord som beskriver grad av något (påtaglig, betydande) Syntaxbruket verkar inte skilja sig åt nämnvärt mellan män och kvinnor, särskilt i skrift.

20 Att göra sig hörd i offentligheten Färre kvinnor än män yttrar sig på offentliga möten Kvinnor påstås använda mer tveksamhetsmarkörer (kanske, tror jag etc) Män har ett mer hierarkiskt sätt att samtala i offentligheten: Mindre fb, mer formellt, längre sammanhängande repliker

21 4. Kronolekt

22 Kronolektiska drag kontra språkförändring Ibland svårt att skilja åt något är ett kronolektiskt fenomen om det är kopplat till en åldersgrupp och inte följer med individerna i gruppen vidare in i nästa åldersgrupp. Typexempel, en del slanguttryck eller vissa typer av roliga historier.

23 Barns samtal och samtal under lek lekregissörens preteritum ( då var du mamma ) konstig röst eller härmad brytning som ett sorts citationstecken för att delvis ta avstånd från det sagda För pojkar är samtal oftast tydligt knutna till leken, medan flickor även samtalar om något som är relativt orelaterat till situationen.

24 Ungdomars språk Typiska drag uttrycksfullhet, kreativitet och lekfullhet förställning av rösten som anföringstecken ljudeffekter ( poooff bloiink ) citat (han ba men va fan )

25 Äldres samtal Typiska samtalsämnen Det förflutna, familj, bekanta, hälsa och ålder Men oftast inte: världshändelser, mediehändelser, framtidsplaner Typiska drag lågt tempo kollektivt jag, man pratar för en hel generation