Genuspedagogik i teori och praktik

Transkript

1 Genuspedagogik i teori och praktik?

2

3 Jämställdhet i utbildningssystemet Ses som viktigt att börja med de yngsta (därför har särskilda satsningar riktats mot förskola) Projekt går ofta ut på att förändra barnen/eleverna (dvs barnens uppfattade köns- eller genusidentitet) De vuxna ses som aktiva aktörer och barnen/eleverna som passiva objekt Särskilda insatser har tidigare framförallt riktats mot flickor för att de som vuxna ska få mer inflytande/högre lön, nu riktas insatser oftare mot pojkar då de antas prestera sämre i skolan och riskerar utanförskap som vuxna

4 Kvinnligt Manligt Ödmjuk/mjuk/svag Passiv/beroende/utelämnad Subjektiv/känslosam Pratsam/omvårdande Relationsinriktad/vacker Försiktig/defensiv Håller sig i bakgrunden Skvallrig/lömsk Pratar skit om andra/ antyder Tuff/hård/stark Aktiv/oberoende/makt Objektiv/känslodistanserad Tystlåten/egocentrisk Sportintresserad/svett Våldsam/aggressiv Tävlingsinriktad Saklig/ärlig Säger rakt ut som det är

5 Jämställdhet några olika synsätt (Feminismens vågor ) När alla behandlas lika När flickor och pojkar behandlas olika När olika individer behandlas olika

6 S.k. Genuskonstanter Män anses generellt sett i genomsnitt vara mer aggressiva Män tenderar att oftare ha makt ( inneha sociala dominanser ) Män anses vara mer benägna att ha fler sexuella kontakter

7 Olika syn på könsroller Hur vi är som man/kvinna är biologiskt bestämt (essentiellt) Hur vi är som man/kvinna är beroende av vilka förväntningar vi själva och andra har (konstruktivistiskt) Hur vi är (eller blir) som individer är inte nödvändigtvis beroende av om vi är kvinna eller man (poststrukturalistiskt)

8 Läroplanerna: Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster (Lgr 11) Förskolan ska motverka traditionella könsroller (Lpfö 98)

9 Lek: ska vara fri, barns naturliga sätt att bearbeta erfarenheter Lärarens roll: finnas till hands (passiv)

10 Utvecklingspsykologi: Barns tänkande och utveckling sker stegvis Ett barn kan inte lära över sin utvecklingsnivå

11 Våld: pojkar ÄR mer aggressiva

12 Tre olika läsningar Flickor och pojkar är olika Olikheter mellan flickor och pojkar beror på olika bemötanden Flickor och pojkar ses varken som olika eller lika

13 Centrala begrepp Diskurser Positionering Subjektskapande

14 Vilka strategier används? (flera alternativ kan anges) % Förändrat hur vi talar till/med flickor och pojkar 82 Förändrat miljöer för att locka flickor/pojkar till ställen de inte brukar vara på 71 Könsneutrala miljöer 57 Nya namn på platser (exempelvis "dockvrå"/"snick" etc.) 55 Filmat oss själva 46

15 Vilka strategier används? (flera alternativ kan anges) % Könsneutrala leksaker 46 Delat flick och pojkgrupper i aktiviteter (lek, rörelse, samling) 40 Delat flick och pojkgrupper vid rutinsituationer 27 Avlägsnat vissa böcker 22 Strävat efter jämn könsfördelning bland de anställda 17 Inga, vi är redan jämställda 8

16 Egenskaper flickor och pojkar antas behöva stärkas i Flickor Att våga testa Att synas Att höras Att våga välja Att vara stark Att vara modig Att göra själv Pojkar Samarbete Förmåga att lyssna på varandra Att vara nära Att samtala mer Att få fram de mjukare sidorna/ att våga visa känslor Att vänta på sin tur Att vågar ta ut svängarna Att ta för sig

17 Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Leksaker Könsneutrala leksaker (för att alla barn ska leka med samma saker lika mycket) Mixad könskodade leksaker (så barnen kan göra könsöverskridande val) Övrigt material och miljö Könsneutrala miljöer Arbeta med könskodat material och miljöer

18 Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område Aktiviteter (rörelse, skapande och lek) Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Flickor och pojkar ska Flickor respektive pojkar ska göra samma saker tränas/utmanas i (delvis) olika saker Språkliga uttryck Inte tala på olika sätt till flickor och pojkar (ord, uttryck eller röstläge). Undvika könskodade ord och uttryck och använda samma ord till alla barn och ge alla ett lika rikt och nyanserat språk Vända på språket och använda ord till pojkar som traditionellt förknippas med flickor (ex söt och hjälpsam) och ord flickor som traditionellt förknippas med pojkar (ex lång och modig) för att utmana traditionella föreställningar

19 Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Krav och dokumentation Inte ha olika krav på barnen beroende på kön. Visa lika mycket bilder på flickor och pojkar med fokus på aktiviteter och inte kön Stärka flickor och pojkar i det de antas sakna. Dokumentera när barn gör könsöverskridanden för att erbjuda nya bilder av vad som är tillåtet

20 Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Föräldrakontakt Vara noga med att kontakta båda föräldrarna lika mycket Framförallt, de fall det finns, ta kontakt med pappan för att i högre grad involvera dessa Ansvarsfördelni ng med utgångspunkt i kön Alla gör samma saker oberoende av kön (även om några angett att de ibland som kvinnor och män, oönskat, faller in i traditionella könsroller)

21 Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande uppdelat på accessoarer, aktiviteter och egenskaper Accessoarer Aktiviteter Egenskaper leka med järnväg Flickor klä ut sig till spindelmannen eller Robin Hood sitta vid datorn leka med bilar leka polis leka byggnadsarbetare konstruera (bygga med byggleksaker, vara i snickarvrån/snickra/spika eller leka med lego) leka busschaufför tumla runt i kuddrummet klättra högst upp i trädet eller klätterställningen vara modigast inte sitta tyst/tala högt i samlingen ta för sig i innebandy säga ifrån och sätta stopp ta plats i gruppen

22 Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande uppdelat på accessoarer, aktiviteter och egenskaper Accessoarer Aktiviteter Egenskaper Pojkar ha tofs ha förkläde klä ut sig till leka mamma ha balettuppvisning leka att man lagar mat vara mån om yngre barn vara hjälpsam prinsessa eller passa yngre barn leka familj lucia klä sig med klänning och/eller högklackat vilja ha nagellack leka i dockvrån baka leka med dockor Städa efter sig inte mäta sig med andra

23 Jämställdhet några funderingar Könsneutralitet Ska alla vara lika? Hur gör vi då med de olikheter som finns? Särartstänkande/kompensatoriskt Flickor ska välja rätt (dvs det manliga )? Pojkar lågpresterar i skolan vad får detta uttalande för konsekvenser för högpresterande pojkar och lågpresterande flickor?

24 Jämställdhet några funderingar Är det BARNEN som ska göras om? Ska fokus vara att få flickor att göra pojkaktiga val och vise versa? Hur ser vi då på de könstypiska val som barnen gör? (är de fel?) När olikheter ska överskridas finns det då inte risk att olikheter utesluts? Är det inte snarare GRÄNSERNA för vad som ses som självklart som ska ifrågasättas?

25 Att upphäva skillnaderna mellan flickor och pojkar är i fokus i såväl den könsneutrala strategin som i den kompensatoriska, men också som det luddigt uttrycks av många genuspedagoger i termer av att överskrida. För vad är det som ska överskridas? Det är könsnormer som gäller för stereotypa grupper av flickor respektive pojkar. I arbetet med både könsneutralitet och könsöverskridanden verkar det alltså inte vara så vanligt att erbjuda barn nya eller andra genus- eller könsidentiteter. Eidevald & Lenz Taguchi 2011

26 Hur skulle det vara om läroplanen Nuvarande text: Förskolan ska motverka traditionella könsroller (Lpfö 98) Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster (Lgr 11) Alternativ formulering: Förskolan/skolan ska uppmuntra barn att vara på olika sätt

27 Kanske snarare våra värderingar vi ska arbeta med än att göra om dessa?