Tema TID. Lyckåkerskolan Visby. Fritids, avd Alen. Ht Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo. Foto: Maritha Spanier

Transkript

1 Tema TID Foto: Maritha Spanier Lyckåkerskolan Visby. Fritids, avd Alen. Ht 2009 Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo

2 Reflex är ett projekt som fokuserar på barns möte med konst. Det är barnens erfarenheter, tankar och idéer som styr innehållet i processen och resultatet. Projektet leds av konstnären Berit Ångman Svedjemo. Huvudman är Kulturföreningen Roxy i samarbete med Gotlands kommun, Kultur och Fritidsförvaltningen, Barn och utbildningsförvaltningen, Gotlands Museum och Länsbiblioteket. Under höstterminen 2009 har 9 barn på Lyckåkerskolans Fritids, avd Alen arbetat med TID som tema i teckning och animation tillsammans med konstnären Berit Ångman Svedjemo. Från avd Alen deltog barnskötaren Maritha Spanier. Deltagande barn var Gustav Andersson, Emmy Ahlander, Ida Bark, Elias Hölttä, August Söderlund, Evelina Söderström, Emilia Bergvall, David Lagerqvist och Anton Thulin. Foto: Maritha Spanier Barnen har träffat mig/konstnären vid 7 tillfällen á 1 tim. Vid det första tillfället fokuserade vi på barnens egna erfarenheter av tid. En erfarenhet var att vuxna är stressade och har ont om tid. Vi kom att prata om att det kan kännas som att vi kan uppleva tiden olika fast vi är i samma rum. T ex att pappan är stressad och har bråttom medan barnet inte har bråttom eller är stressad. Jag valde att ge barnen i uppgift att göra teckningar som innehöll möten mellan två olika tider. Deras tolkningar av uppgiften gjorde att det blev teckningar som innehöll händelser som t ex att en prinsessa från vår tid hamnat i

3 grottmänniskornas tid, eller att ett fotbollslag från vår tid mötte grottmänniskorna i en match. Utifrån teckningarna utvecklades händelseförlopp, en berättelse, som det gjordes 2 korta filmer av, Fotbollsmatchen och Den trötta prinsessan. Barnen byggde och målade miljöer av kartong och gjorde figurer av lera. Därefter delade vi in barnen i två grupper och jag träffade en grupp i taget och de arbetade med att göra korta animerade filmer med enkel teknik. Ljudet till filmerna spelades in med en mikrofon och barnen kunde på så vis själva bestämma ljudet och vad som skulle sägas i filmerna. Projektet avslutades med att barnen fick reflektera över processen och se filmerna, teckningarna, lerfigurerna och miljöerna tillsammans. Filmerna, teckningarna, lerfigurerna och miljöerna visas tillsammans med en text om projektet på Lyckåkerskolans Öppet Hus i februari. Bilder och text om projektet presenteras även på Lyckåkerskolans hemsida. Utvärdering och reflektion Marita Spanier, barnskötare 1. Kontakt med konstnären Hur var kontakten? - Bra kontakt. Vad var bra/ inte bra? - Hur skulle du vilja utveckla kontakten? - Skulle gärna utveckla kontakten så att fler barn fick prova på skapandet. 2. Innehåll/genomförande Vilka erfarenheter ser du att barnen fått av projektet? - Barnen fick prova på olika material och lära sig hur man gör en egen film. Det var roligt att prova på något nytt. Vilka erfarenheter har du fått av projektet? - Jag har tyckt att projektet varit väldigt intressant och roligt och fått lära mig mera tillsammans med barnen. Positivt att konstnären kom ut till oss på fritids. Gruppen var kanske lite för stor.

4 Måndagar är inte en lämplig dag, barnen har svårare att koncentrera sig på måndagar och fredagar. Det är viktigt att vi kan jobba utan att bli störda av de andra barnen på fritids, att rummet går att stänga till, och att det inte är någon insyn genom glasruta. Vad skulle du vilja utveckla? - Jag / vi skulle gärna prova på fler saker vid fler tillfällen. 3. Konst på Fritids Anser du att möten med konst och skapande tillsammans med en konstnär bör vara något som finns kontinuerligt på Fritids? - Ja, vi jobbar ofta med skapande verksamhet, men det är alltid roligt med nya idéer och att få med ett konstnärligt perspektiv och kunnande. Vi har inte den konstnärliga kompetensen även om vi jobbar med skapande. Hur skulle du vilja att det fungerade? - Kortare projekt, ca 6 8 veckor med olika teman och tekniker. 4. Framtiden Är du intresserad av att delta i en fortsättning, utveckling av REFLEX? - Ja, vi är intresserade av fortsatt utveckling av REFLEX. Har du något förslag på innehåll? - Ex skapande med lera, bygga flygande drakar, titta på konst, bild. Barnens reflektioner Vid sista tillfället fick barnen några frågor. Vad har varit roligt? Ida: Göra film. August: Göra film. Gustav: Att av en bild blev det en film David: Jag har inte varit med så många gånger. Elias: Göra film och lergubbar Anton: Göra film Evelina: Allt har varit roligt

5 Vad har du lärt dig? Ida: Att göra en film. August: Att göra en film. Det tar längre tid att se en match (fotbollsmatch) än att se vår fotbollsfilm. Gustav: Att det är roligt att göra film. Att det tar längre tid att göra en fotbollsfilm än att se en match. David: Jag lärde mig att göra rätt grå färg. ( blanda olika färger med leran) Att klockan går runt. Elias: Att göra film och göra brun färg och att göra film på datorn. Anton: Blanda olika färger. Att klockan tar lång tid, tiden stannar aldrig. Emmy: Att det är roligt att göra film och att titta på filmen. Det tar lång tid för en blomma att växa. Evelina: Att rita, göra film, göra lerfigurer och titta på filmerna. Grottan tog längre tid att göra än en bild. Konstnärens, dvs mina reflektioner Det här var första gången som en konstnär kom till Alens Fritids, jag tror barnen hade förväntingar och en del förutfattade meningar om vad det skulle innebära. De flesta barn ansåg att en konstnär målar tavlor. Det gör ju inte jag så de fick möta en annan sorts konstnär än den de hade förväntat sig. Konceptet och metoden har fungerat bra. Jag valde att styra processen genom att ge dem en uppgift som grundade sig på deras erfarenheter av tid, men som ändå gav dem något att fundera kring. (En teckning där två tider möts) Att det blev berättelser av teckningarna gjorde att vi kunde gå vidare i processen och gestalta den med fysisk miljö, färg och lerfigurer. Jag valde animation för det är tidsrelaterat. Tiden och processen blir tydlig, det tar tid att animera, och den färdiga filmen har en specifik tidsram inom vilken händelsen / berättelsen utspelar sig. Vad gäller övrig teknik så använde jag mig egen videokamera och dator. Med en bättre kamera (stillbildskamera som går att koppla till dator och stop-motion) hade vi fått en skarpare och bättre bildkvalitet. Även ljuset kunde ha varit bättre med andra resurser. Å andra sidan blev ljud och bildkvaliteten helt okej för det här syftet och jag vill uppmuntra barnen till att hellre skapa med de resurser som finns än att vänta tills det finns perfekta resurser/ teknik att använda. Samarbetet med Fritids och Maritha har fungerat bra. Till skillnad från mina tidigare projekt i skolorna är deltagandet i detta projekt frivilligt. Barnen har blivit tillfrågade om de vill vara med. Jag märkte dock ingen

6 skillnad i intresse och engagemang jämfört med projekten på skoltid. Från början var det planerat att en annan av personalen skulle varit med, men det blev ändrat pga sjukskrivning så Maritha kom med i gruppen med kort varsel. Maritha och jag hann tyvärr inte träffas innan och planera tillsammans. Jag tycker det är viktigt att träffas innan ett projekt startar så jag kan berätta hur jag jobbar och vilket förhållningssätt jag har. Då kan pedagogerna förmedla en tydligare bild av mig och projektet till barnen, samt att våra olika roller i samarbetet blir tydligt Gruppen med barn blev större än vad jag hade föreslagit, (ett barn till), och vi träffades på måndagar, på eftermiddagen. Det kan ha påverkat att barnen var lite trötta ibland och att några av killarna hade svårt att koncentrera sig och samarbeta. När vi byggde miljöer och animerade jobbade vi i två mindre grupper vilket fungerade bättre och då kom flickorna lättare till tals. I grupperna arbetade barnen med teman som traditionellt ses som typiska för flickor (prinsessan ) och pojkar (fotbollsmatchen). Det skulle vara intressant att se hur process och resultat skulle se ut om vi arbetade mera ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. Det var bra att avsluta processen med att barnen fick se alltihopa samlat, teckningarna, miljöerna, lerfigurerna och filmerna. Det blev tydligt att det är det här som har vi gjort. Jag uppskattar att skolan valt att lägga ut information om projektet på deras hemsida och att de visar filmen, teckningarna mm under deras Öppet-hus Berit Ångman Svedjemo -