Åsa Sebelius. Ta emot och undervisa nyanlända elever

Transkript

1 Åsa Sebelius Ta emot och undervisa nyanlända elever

2 Presentation av mig Förstelärare på Grimstaskolan i Vällingby Mellanstadielärare i sv, sva, ma och NO Genreutbildare

3 Modersmålstalande elev Behärskar ord vid skolstarten nya ord/år Stort passivt ordförråd

4 Just nu i den svenska skolan Fler än 150 språk och lika många kulturer representerade

5 Nyanlända en heterogen grupp Ålder vid ankomst Skolbakgrund Språklig miljö hemma Språklig miljö i sin omgivning Individuella skillnader Modersmål

6 Gemensamt De har brutit upp från ett socialt sammanhang De kommer från en tillvaro där de behärskade språk och sociala koder

7 Varför har de kommit till Sverige? Krig och förföljelse Arbetsbrist i hemlandet Ena föräldern bor här Arbete här Ensamkommande

8 Nyanländ i 4 år Basordförråd: 2-3 år Skolspråk: 5-7 år 5-7 åringar 3-8 år 8-11 åringar 2-5 år åringar 6-8 år

9 Mottagandet Kartläggning hos Start Stockholm Inskrivningssamtal på skolan Hälsosamtal

10 Organisationen kring nyanlända på skolan Rektors ansvar att inkludering sker av de nyanlända Organisationen kring FB Flerspråkigt perspektiv på skola och undervisning Studiehandledning

11 Förberedelsegrupp Grundläggande kunskaper i det svenska språket Introduktion i olika skolämnen Lära känna sig närmiljö SVA-lärare Språknivågrupper istället för rena åldersgrupper Gemensamma aktiviteter Scheman Individanpassade uppgifter

12 Ordinarie klass Tillhörighet nästan omgående Faddrar Praktiskt-estetiska ämnen Successiv utslussning Delta i olika aktiviteter t.ex. utflykter Studiehandledning

13 Alla undervisande lärare på skolan Ansvara för mottagandet i ordinarie klass Alla måste arbeta språkutvecklande Eleverna är inte klara en viss tid

14 Elevhälsovården Hälsosamtal Många barn är trötta, mår dåligt Hjälpa familjen Kurator

15 Elevberättelser Varje morgon sa vi adjö till varandra innan vi gick till jobbet och skolan för vi visste inte om vi skulle träffas på kvällen. Flicka 13 år från Syrien Jag glömde min ryggsäck i skolan. Gick tillbaka. Då kom en bomb i en bil precis vid mig. Jag klarade mig. Pojke 10 år från Syrien När jag kom till Sverige jag bara sov i tre månader. Pojke 14 år ensamkommande från Afghanistan

16 Handledning Vi träffar skolpsykologen var tredje vecka Många livsöden Nyanländ och en diagnos Stöd och hjälp i vardagen

17 Skolan är en viktig plats Trygghet Många är isolerade Bor trångt Helg och lov är jobbiga

18 Försök att se helheten Fritidsintressen Mycket tid ensam hemma Ingen egen tid Hur mår föräldrarna?

19 Utgångspunkter för arbetet Lärarens förhållningssätt Eleverna måste få använda sina nya ord Repetition Stöttning Lärande i ett socialt sammanhang Hög kognitiv nivå Tillåtande klassrumsklimat Modersmålet Ha blick för utsatthet och vara en medmänniska

20 Hur börjar vi? De ska kunna formulera viktig information om sig själva och få ett ordförråd som är användbart i den fortsatta skolgången Kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

21 Presentation Att presentera sig innebär att man kan tala om vad man heter, var man kommer ifrån, vilka språk man talar och hur gammal man är. - Jag heter Åsa. Vad heter du? - Jag heter. - Jag kommer från Sverige. Var kommer du ifrån? - Jag kommer från. - Jag talar svenska och engelska. Vad talar du för språk? - Jag talar - Jag är 46 år gammal. Hur gammal är du? - Jag är.. År.

22 Färgerna De behöver kunna färgerna för att kunna beskriva saker och sig själva. Ritar geometriska figurer Färgläggningspapper Klassrumsorden + färg Färgbingo

23 Klassrumsorden Möbler, skolmaterial och ting som hör klassrummet till och som eleverna behöver lära sig så fort som möjligt. Uppmaningar att hämta och rita Miniwhiteboards Kims lek Ordbingo Läromedel Bilder

24 Alfabetet Alfabetsträningen består av att lära sig hur man formar bokstäver, vad de heter och hur de låter. Läser tillsammans Skriva av från tavlan och texter Bokstavsbingo Appar Sjunger, leker Letar efter bokstäver Memoryspel

25 Siffror Vi jobbar med siffrorna och övar både på hur man skriver med bokstäver och siffror. Skriver på tavlan siffror och bokstäver Sifferbingo Telefonnummer, personnummer och adress Lekar där man ska hoppa, gå och hämta ett visst antal Skriver datum varje dag

26 Tidsbegrepp Veckodagarna, månaderna, ordningstal och begreppen idag, igår, i förrgår, imorgon och i övermorgon. Varje dag skriver vi datum och dag Vi skriver en text varje dag och nämner årstid ibland

27 Enkla verb Vi börjar med de enklaste verben som eleven kommer i kontakt med under skoldagen. Verben är en viktig pusselbit i berättandet Vi tittar på bilder och skriver Leker charader Enklare uppmaningar Återberättar

28 Känslor Det är viktigt att kunna tala om hur man mår och hur man känner sig. Ritar ansikten Leker charader Samtal

29 Jag tycker om och jag tycker inte om En början till att kunna argumentera och ta ställning. Klippa ut bilder från tidningar Samtal vid lunchen Alltid säga vad de tycker i samband med en utflykt

30 Familj och släkt Att berätta om sin familj är början på att kunna berätta sin livshistoria. Ritar upp familj- och släktträd Berätta om sin familj Ritar och målar Berättar om olika familjekonstellationer

31 Utflykter Vi försöker sätta ord på alla upplevelser som vi gör tillsammans. Biblioteket Närområdet Naturpromenader Torghandel och affärer Letar hustyper Viktiga platser i Stockholm

32 Kroppen Att kunna kroppsorden är nödvändigt för att tala om de har ont någonstans eller när de ska beskriva personer. De viktigaste orden först Rita av en elev Läromedel Sjunger Memory och bingo Rita av sitt ansikte Rita av sin hand och fot

33 Kläder Lärs in samtidigt som man tränar på färger, väder och årstider. Vardagskläder Klippdockor Beskriva sig själva och varandra Klädstreck Klädaffärer Kims lek och bingo Appar och läromedel

34 Prepositioner På, under, i, genom, bredvid, mellan, nedanför, framför, bakom och över. Bilder Eleverna fotar och berättar

35 Vi fortsätter med: Klockan Mat: frukt och grönsaker Hur bor vi? Möbler Sjuk Motsatsord

36 Genrepedagogik Eleverna får veta HUR de ska göra något och inte bara VAD de ska göra Teori om lärande Funktionell grammatik Skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande

37 Teori om lärande Proximala utvecklingszonen: Det en elev kan göra med hjälp idag kan hem göra på egen hand imorgon Rustade för att utföra liknande uppgifter senare Stöttning mönster och mallar Lära tillsammans med andra

38 Funktionell grammatik Det handlar inte om att lära in regler utan att fokusera på vilken funktion olika delar har Processer Vad händer i satsen? Deltagare Vem/vilka/vad deltar i processen? Omständighet Var, när, hur, med vem eller varför processerna pågår?

39 Olika processer Aktionsprocesser ord som uttrycker vad vi kan se Relationella processer ord som sätter deltagarna i relation till varandra Mentala processer aktiviteter som sker i huvudet Sägesprocesser ord som kommer från munnen

40 Cirkelmodellen Fas 1: bygga upp kunskap Fas 2: dekonstruktion Fas 3: gemensam textkonstruktion Fas 4: självständigt skrivande

41 Cirkelmodellens faser Alla faser är lika viktiga Hoppa inte över någon fas Hoppa gärna mellan

42 Fas 1: bygga upp kunskap Ordförråd Ämneskunskaper Förförståelse Samla information och anteckna Tankekartor Tala, lyssna och läsa

43 Fas 2: dekonstruktion Syftet med genren Språkliga drag och mönster Textens struktur Modellering Arbeta mycket i par/små grupper

44 Fas 3: gemensam textkonstruktion Skriver och gör texten tillsammans för att ge en modell Planeringsmodell eller skrivmall Skrivstrategier

45 Fas 4: självständigt skrivande Först här är de mogna att skriva själva Nyanlända elever kan skriva tillsammans med läraren eller i par Får EJ misslyckas! Mottagare till texterna

46 Skolgenrer Instruerande Återgivande Beskrivande Argumenterande Narrativ Förklarande

47 Instruerande Syftet är att tala om hur något ska göras. Förekommer i alla ämnen både muntligt och skriftligt Uppmaningar Bildövningar Praktiska övningar t.ex. fruktsallad Identifiera processerna

48 Vi gör ett handträd Material: Ett grönt papper, en penna, en sax. Hämta ett grönt papper. Hämta en penna. Lägg din hand på pappret. Rita av handen. Hämta en sax. Klipp ut handen. Skriv ditt namn på handen. Sätt upp handen på trädet.

49 Övningar: Titta på processerna Lucktexter Sönderklippta meningar Skriver tillsammans t.ex hur man tuggar tuggummi och blåser en bubbla NO-experiment

50 Personligt återgivande text Syftet är att berätta vad som har hänt och vad man varit med om. Praktiskt arbete Utflykter Återanvända texten: läxa, lucktext osv Struktur Orientering: När? Var? Vem/vilka? Varför?

51 Personligt återgivande text Skridskoutflykt Idag har FB-gruppen gått till ishallen vid Grimsta IP för att åka skridskor. På morgonen samlades vi i klassrummet för att prata lite och hämta våra skridskor och hjälmar. Sedan gick vi till ishallen och när vi gick förbi en fotbollsplan var det många killar som tränade fotboll där. De var duktiga. När vi kom fram tog vi på oss skridskorna och hjälmarna och började åka skridskor. Några hade åkt förut men för de flesta eleverna var det första gången så de ramlade ganska många gånger. Alla var jätteduktiga. Efter ett tag blev vi trötta och åt frukt och drack vatten. Efter en och en halv timme tog vi av oss våra skridskor och gick tillbaka till skolan för att äta lunch. De som inte hade åkt förut tyckte att det var svårt men jättekul.

52 Övningar: Processer, deltagare och omständigheter Bilder Lägga bilder i rätt ordning Matcha bild och mening/ord Ordbanker med t.ex. tidsord Lucktexter

53 Beskrivande text Syftet är beskriva ett fenomen. Sverige Hemlandet Djur NO-texter & SO-texter

54 Beskrivande text Sverige Sverige ligger i norra Europa och tillhör Skandinavien. Grannländerna är Norge, Finland och Danmark. Yta och befolkning Ytan är ca km 2 och det bor ca 9,7 miljoner människor där. Sverige är ett avlångt land. Språk I Sverige talar man svenska och det är ganska likt danskan och norskan. Huvudstad Landets huvudstad heter Stockholm och där bor det ca 1 miljon människor. Valuta I Sverige betalar man med svenska kronor (skr). Klimat Vädret i Sverige är mycket varierande beroende på var i landet man är. Det finns fyra årstider. På vintern är det kallt och nästan hela landet får snö. På våren är det varmare i söder och det kan fortfarande vara snö i norr. På sommaren är det runt +20 grader i hela landet. Under hösten kommer snön tidigare i norr än i söder. Natur och djur Sverige har blandskog i nästan hela landet. I söder är det mer lövskogar och i norr mer barrskogar. Typiska svenska djur är älg, varg och björn. Religion Landet är ett kristet land men det lever och bor många muslimer och judar här. Kultur Sveriges nationalsång heter Du gamla, du fria och vid högtiden midsommar är det vanligt att människor tar på sig en folkdräkt och dansar och sjunger folksånger. Små grodorna är en sådan sång. Sverige har flera världskända artister t.ex. Avicii, Roxette och Abba.

55 Texter om världen

56 Övningar: Bilder Filmer Tankekartor Dictogloss Springdiktamen Expert/hemgrupper Lucktexter Deltagare

57 Självbiografi historiska texter Syftet är att återge händelser och skeden i skribentens liv. Tidslinjer Min självbiografi som mall

58 Övning: Alla gör sin egen tidslinje De skriver sedan i en planeringsmodell Skriver klart på Ipad eller dator Vi rättar tillsammans Lägger till bilder

59 Argumenterande text Syftet är att med hjälp av argument övertyga läsaren om en åsikt eller att handla på ett speciellt sätt. Vad vill vi förändra i skolan? Insändare i lokaltidningen Skoluniformer Diskuterar och tar olika ställningstaganden

60 Argumenterande text Vi vill börja senare på morgonen Vi vill börja senare på morgonen för att vi är uppe sent på kvällarna. För det första är det svårt att vakna på morgonen för att skolan börjar så tidigt. För det andra om vi börjar kl 9.00 varje dag kommer vi att vara pigga hela dagen. Alla elever kommer att vara snälla, glada och det kommer att vara mindre bråk på skolan om vi får börja senare på morgonen. FB-gruppen 5-9

61 Övningar: Läsa olika texter och jämföra Ordbanker Evaluerande språk Modalitet Sönderklippta meningar Lucktexer

62 Förklarande text Syftet är att klargöra hur vissa fenomen fungerar och varför olika processer och företeelser uppstår. Olika livscykler NO-texter

63 Övningar: Bilder Lägga bilder i rätt ordning Dictogloss Sönderklippta meningar Expert-/hemgrupper Processerna Nominaliseringar Akademiska språket

64 Narrativ text Syftet är att roa och underhålla. Person- och miljöbeskrivningar Skriva med sina sinnen Sagor

65 Övningar: Bilder Olika processer Variera sitt språk Tidsbindeord Dialog Evaluerande språk

66 Huset Beskrivningar Familjer Instruktioner Argumentationer Narrativa texter

67 Övriga skolämnen Praktiskt estetiska ämnen Matematik Engelska SO NO SVA

68 Vad gör man när språkutvecklingen går långsamt? Hur lång tid i förberedelsegrupp? Alla lär inte på samma sätt Repetera Skolvana Speciallärare Psykolog