Genrepedagogik. Från tal till skrift Från vardagsspråk till skolspråk Från konkret till abstrakt.

Transkript

1 Genrepedagogik Från tal till skrift Från vardagsspråk till skolspråk Från konkret till abstrakt Analysteamet i Helsingborg 1

2 Metod/arbetssätt Genrepedagogik är en undervisningsmetod som kommer från Australien. Metoden hjälper elever att utveckla sitt språk samtidigt som det utvecklar deras ämneskunskaper. Metoden hjälper elever att upptäcka språkliga mönster och nivåer. Interaktion i klassrummet har en central roll. Genrepedagogik främjar en skola för alla Analysteamet i Helsingborg

3 Varför genrepedagogik? Man lär sig att olika texter har olika syften och hur ämnesspecifika begrepp hänger ihop. Man lär sig språket i ett sammanhang. En tydlig struktur och stöttning till självständighet. Ger lärare verktyg att arbeta parallellt med språkutveckling och ämnesundervisning Skolspråket är vägen till kunskap. Skiljer sig från vardagsspråket Utvecklas inte automatiskt Analysteamet i Helsingborg

4 Vad säger Lgr 11? Formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften Analysteamet i Helsingborg

5 Språkutvecklare i alla ämnen: Matte - NO/SO Hk Slöjd Bild Musik - Idrott Svenska Instruerande texter, t.ex. spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led Analysteamet i Helsingborg

6 Få syn på språket Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Ämnesspecifikt språk Förförståelse Metaspråk Stöttning i språkliga utmaningar Analysteamet i Helsingborg

7 Verktyg Analysteamet i Helsingborg

8 Litteratur Låt språket bära genrepedagogik i praktiken, Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring, Hallgren & Fallgren 2012 Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet 3:a uppl. Pauline Gibbons,Hallgren & Fallgren 2013 Lyft språket lyft tänkandet språk och lärande 2:a uppl. Pauline Gibbons, Hallgren & Fallgren Analysteamet i Helsingborg

9 Språkliga registret allmän vardaglig Fält specialiserad teknisk eller abstrakt informell och personlig jämlikt makt eller status vanlig kontakt hög känslomässig involvering muntlig närhet språk som handling interaktiv, dialogisk spontan Relation Kommunikationssätt formell och opersonlig ojämlik makt eller status svag eller ingen kontakt låg känslomässig involvering skriftlig distans språks som reflektion monologisk avslutad Analysteamet i Helsingborg

10 Hur definierar man genre? Kulturell aktivitet Social aktivitet Målmedveten Förutsägbar struktur Förutsägbara språkliga mönster John Polias, ma/no-lärare, forskar kring genrepedagogik Modul 1: What is genre and why do we need to know about language Analysteamet i Helsingborg

11 Kaffe ur olika perspektiv Ekonomer Vetenskapsmän Geologer Designers Tekniker Matematiker Berätta om kaffet ur ditt perspektiv! Analysteamet i Helsingborg

12 Den genrepedagogiska modellen Ben 1 Vygotskij En teori om lärande Ben 3 Cirkelmodellen Martins och Rotherys skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande Ben 2 Funktionell grammatik Hallidays systematiskfunktionella grammatik, en teori om språk Analysteamet i Helsingborg

13 En teori om lärande Vygotskijs sociokulturella perspektiv Skolspråket kräver stöttning Monica Axelsson, docent i tvåspråkighetsforskning, förklarar skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk Analysteamet i Helsingborg

14 Vad innebär stöttning? (Pauline Gibbons) Det är en speciell sorts stöd som assisterar inläraren att närma sig och tillägna sig nya kunskaper på en kognitivt högre nivå med större förståelse. Stöttningen är temporär och har som syfte att ge inläraren mönster för hur hon själv ska kunna lösa liknande uppgifter i framtiden Analysteamet i Helsingborg

15 Zonen för närmaste utveckling Vygotskij Det som ett litet barn kan göra med lite hjälp idag, kan det göra själv imorgon Målet är att använda kunskapen också i andra sammanhang lära sig förstå HUR man ska tänka inte bara VAD Analysteamet i Helsingborg

16 Elevens närmaste zon för utveckling Stöttning i klassrummet: Som lärare behöver man ta ställning till vilket arbete som passar bäst i helklass, grupp och pararbete för att maximera tillfällena då varje elev får arbeta i sin närmaste utvecklingszon Analysteamet i Helsingborg

17 Stöttning i den närmsta utvecklingszonen Genom interaktion med jämbördiga deltagare Genom interaktion med mer kompetenta deltagare Genom interaktion med mindre kompetenta deltagare Genom medel för lärande (texter och andra hjälpmedel) Analysteamet i Helsingborg

18 Olika grad av stöttning Analysteamet i Helsingborg 18

19 Sexfältaren Klassificering Vilken sorts djur är det? Utseende Hur ser det ut? Bo Var/hur bor djuret? Föda Vad äter djuret? Fiender/Faror Vilka fiender har djuret? Livscykel Hur förökar sig djuret? Analysteamet i Helsingborg

20 Struktur Schemateorin Gör det möjligt för oss att känna igen innehållet i en text. Vi kan knyta an innehållet till några kända punkter som vi hänger upp det på och scheman skapar också förbindelser mellan dessa punkter. Hjälper oss att rikta uppmärksamheten mot det som är viktig information i en text. Hjälper oss att dra slutsatser som skapar sammanhang i en text. Kan bidra till att skapa förväntningar om vad som ska komma i en text. Gör det lättare att ta fram och rekonstruera information ur minnet Analysteamet i Helsingborg

21 Vad är grammatik? Vilken grammatikundervisning fick du när du gick i skolan? Vad hade den till syfte? Hur upplevde du den? Vilken nytta har du haft av den? Har du själv undervisat i grammatik? Hur är grammatikundervisningen i skolorna för närvarande? Varför? Analysteamet i Helsingborg

22 Vad är funktionell grammatik? Traditionell grammatik Regler ett sätt att förklara. Syfte att språket inte blir fel. Funktionell grammatik Vilken funktion har grammatiken i den skrivna texten? Syfte att successivt utveckla språket i sitt sammanhang. Hallidays systematisk- funktionella grammatik beskriver utvecklingen av ett språk i ett socialt och kulturellt perspektiv. En funktionell grammatik och en språksyn Analysteamet i Helsingborg

23 Funktionell grammatik Textens språkliga innehåll Innehållet i språket syftar på de språkliga enheter som representerar vår verklighet, både den inre mentala och den yttre fysiska verkligheten. I texter ingår olika aktiviteter (processer) som utförs av olika deltagare under olika omständigheter Analysteamet i Helsingborg

24 Funktionell grammatik Processer - gröna Deltagare röda Omständigheter - blåa Analysteamet i Helsingborg 24

25 Nominalisering Från verb Till substantiv När folk röjer mark för hus och vägar förändrar de miljön. De förstör skog och mark så att många djur blir av med sina boplatser. Fler hus och vägar kommer att förorena miljön ännu mer. En del djur har utrotats eftersom deras boplatser har förstörts. Skogsröjning och bebyggelse resulterar ofta i ödeläggelse av de naturliga miljöerna för många lokalt förekommande arter. Det kan också leda till ökande föroreningar. Förlusten av naturliga miljöer har redan lett till utrotning av många djurarter. Text: Paulin Gibbons Analysteamet i Helsingborg

26 Cirkeln för undervisning och lärande Självständig konstruktion Bygg upp kunskap Gemensam konstruktion Modellering och dekonstruktion Analysteamet i Helsingborg

27 1. Bygga upp kunskap Pedagogiskt engagemang Ge förståelse till ämnesområdet och bygga upp kunskap och språk om innehåll Läraren tar tillvara elevernas tidigare kunskaper och bygger vidare på dessa med hjälp av samtal, läsning, film, studiebesök, informationssökning mm Ämnesspecifika ord/expertord Analysteamet i Helsingborg

28 2. Modellering och dekonstruktion Läraren modellerar och dekonstruerar Läs och jobba med olika texter inom genren Jobba i grupper och låt eleverna upptäcka vilka likheter de kan hitta i texterna, hur de är uppbyggda och vad som skiljer Ta bort ord från en text, låt eleverna arbeta i par med att fylla i Sätt upp bilder/text på vilka typiska språkliga drag som förekommer och som ni har fokus på Klipp isär en text och låt eleverna få bygga upp den igen Analysteamet i Helsingborg

29 3. Gemensam konstruktion Läraren och eleven konstruerar gemensamt Vad börjar vi med? Vilket jobb ska rubriken göra? Vad ska komma sen? Fler förslag? Kan man använda ett annat ord för? Vad ska stå först i meningen? Kommer ni ihåg hur de andra texterna såg ut? Vad tycker ni att vi ska ta upp sedan? Vem ska läsa texten? Är den anpassad till mottagaren? Analysteamet i Helsingborg

30 4. Självständig konstruktion Eleverna konstruerar självständigt Modelltexter att utgå från Har grundläggande förståelse och insikt i ämnet, genren och situationskontexten. Nyckelord, textstruktur. Har ett språk för att tala om textstruktur och språkliga val, ett metaspråk Arbeta med skrivprocessen - skriva utkast, kamratgensvar och renskriva Mottagare till texterna Analysteamet i Helsingborg

31 Skolans genrer Analytiska Förklarande Redogörande Fakta Beskrivande Diskuterande/ Argumenterande Instruerande Skolans basgenrer Berättande Personliga Återgivande Analysteamet i Helsingborg

32 Analysteamet i Helsingborg

33 Flera språk är en resurs Språkforskaren Pauline Gibbons berättar om tankarna bakom genrepedagogiken Analysteamet i Helsingborg

34 Genrepedagogik med cirkelmodellen i praktiken Analysteamet i Helsingborg

35 Drottninghögsskolan Helsingborg En mångkulturell skola Ca 260 elever från förskoleklass upp till årskurs 6. Ca 96% har ett annat modersmål än svenska.

36 REGNSKOGEN

37 Regnskogen Regnskogen; nytt och spännande! Under höstterminen 2012 arbetade åk 6 med projektet Regnskogen efter två års undervisning i genrepedagogik. Repetitioner av återgivande, narrativa och argumenterande texter, beskrivande rapporter samt förklaringar. Ämnesöverskridande undervisning.

38 Centralt innehåll LGR 11 Sv/SvA Geografi Biologi Bild

39 Cirkelmodellen Loopar Bilduppgift Tropikariet/Fredriksdal Filmer om regnskog Bibliotek Tidningsartiklar Ordsamlare Legenden om Sally Jones Vad behöver jag veta? Modelltexter: - beskrivande rapporter och förklaringar - återgivande, narrativa och argumenterande texter Ny bilduppgift - Fantasidjur Fas 1 Fas 2 Fas 4 Elevernas texter Bedömningar Digitala berättelser om regnskogen Vernissage för föräldrar Teaterbesök - Legenden om Sally Jones 6-fältare Gemensam text Träningsuppgifter till prov i geografi och biologi Prov Fas 3

40 Cykeln för undervisning och lärande FAS 1 : Loopar Bilduppgift Studiebesök på Tropikariet/Fredriksdals friluftsmuseum Filmer om Regnskogen Lånat böcker på Biblioteket Tidningsartiklar Ordsamlare Högläsning: Legenden om Sally Jones Vad behöver jag veta?

41 Loopar Naturen- Skogen- Regnskogen

42 Studiebesök skilda världar! Tropikariet/Fredriksdals friluftsmuseum

43 Bilduppgift till musik Musik till bilduppgift: Amazon Rainforest Relaxation Video

44 Filmer om regnskogen Afrikas barn: Min regnskog i Kamerun Barnprogram: Packat och klart, Costa Ricas Regnskog naturkunskap Regnskogen Regnskogen utanför Maley Skippa varmkorven rädda regnskogen

45 Regnskogen från hyllan! Regnskogen

46 Tidningsartiklar Exempel: Borneo to be wild Höj skatten på kött rädda regnskogen Hur många arter finns det i regnskogen?

47 Ordsamlare

48 Skönlitteratur Sally Jones/Jakob Wegelius Inspiration till narrativ text Högläsning

49 Vad vill jag veta?

50 Fas 2 Modelltexter Beskrivande rapporter Förklaringar Narrativ Återgivande Argumenterande Ny bilduppgift

51 Modelltexter Modelltexter beskrivande rapporter och förklarande genre: WWF Lärarhandledning - I tropikskogens värld. Material till I tropikskogens värld finns även på:

52 Reading to Learn

53 Modelltext Beskrivande rapport

54 Ny bilduppgift

55

56 Fas 3 6-fältare Gemensam text

57 6-fältare

58 Gemensam text

59 Träningsuppgifter till prov

60 Prov i geografi och biologi Regnskogen 1. I vilka världsdelar finns det regnskogen? Varför finns de just där? 2. Varför ser inte alla skogar i världen likadana ut? 3. Varför är regnskogen viktig? 4. Vad är växthuseffekt? 5. På vilket sätt är regnskogens växter viktiga? 6. Förklara vad som menas med krontakstäcke. 7. Förklara vad som menas med biologisk mångfald. 8. Förklara vad som menas med symbios. 9. Varför försvinner regnskogarna? 10. Vad kan du tänka på för att förhindra att regnskogarna minskar? 11. Om vi äter mindre kött påverkas regnskogen. Hur då? 12. Berätta om regnskogens människor.

61 Elevprov 1

62 Elevprov 2

63 Fas 4 Elevernas texter (ej rättade) Bedömningar Elevernas filmer om Regnskogen Teaterbesök på Dunkers kulturhus Legenden om Sally Jones Vernissage för föräldrarna Helsingborgs Dagblad, HD på besök

64 Elevtext 1 Beskrivande rapport

65 Elevtext 2 och 3

66 Elevtext 1 Narrativ

67

68 Elevtext 2 Narrativ

69 Elevtext 1 Argumenterande

70 Bedömning

71

72 Resultat och utvärdering Alla elever blev godkända i de ämnen som ingått i arbetsområdet med betyg E-B. Utvärdering som eleverna gjorde visade att de tyckte att Regnskogen var det mest spännande som de arbetat med och att de lärt sig massor. På nationella proven blev alla eleverna godkända.

73 Struktur för elevernas skrivande Skapa genreplanscher i klassrummet! Analysteamet i Helsingborg

74 Analysteamet i Helsingborg

75 Analysteamet i Helsingborg

76 Analysteamet i Helsingborg

77 Viktigt! Analysteamet i Helsingborg

78 Dagens expertord cirkelmodellen funktionell grammatik modellering dekonstruktion språkliga registret metaspråk nominalisering skolgenrer sexfältare Analysteamet i Helsingborg

79 Resultat enkätundersökning utbildning i genrepedagogik 2013/ Analysteamet i Helsingborg

80 60 1. Jag arbetar ämnesintegrerat/tematiskt Aldrig 1 Aldrig 2 Ibland 1 Ibland 2 Ofta 1 Ofta 2 Alltid 1 Alltid Analysteamet i Helsingborg

81 2. Jag arbetar medvetet med språk i olika sammanhang Aldrig 1 Aldrig 2 Ibland 1 Ibland 2 Ofta 1 Ofta 2 Alltid 1 Alltid Analysteamet i Helsingborg

82 80 3. Jag samarbetar med modersmålslärarna Aldrig 1 Aldrig 2 Ibland 1 Ibland 2 Ofta 1 Ofta 2 Alltid 1 Alltid Analysteamet i Helsingborg

83 60 4. Jag arbetar med språkutveckling i mina ämnen Aldrig 1 Aldrig 2 Ibland 1 Ibland 2 Ofta 1 Ofta 2 Alltid 1 Alltid Analysteamet i Helsingborg

84 60 5. Jag ger eleverna tydlig struktur i skrivprocessen Aldrig 1 Aldrig 2 Ibland 1 Ibland 2 Ofta 1 Ofta 2 Alltid 1 Alltid Analysteamet i Helsingborg

85 45 6. Jag låter eleverna använda sitt starkaste språk under lärprocessen Aldrig 1 Aldrig 2 Ibland 1 Ibland 2 Ofta 1 Ofta 2 Alltid 1 Alltid Analysteamet i Helsingborg

86 Utvärdering 1. Vilken uppfattning har du fått om genrepedagogik? 2. Vilka möjligheter ser du för genrepedagogik som arbetssätt på din skola? Analysteamet i Helsingborg

87 Nyttan med Kon Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv. Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan - Och den invändiga sidan. På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu. På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar. På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör. Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu. Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur. Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning. Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket Analysteamet i Helsingborg Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!

88 Cert. genrepedagoger Analysteamet i Helsingborg