Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Transkript

1 LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

2 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur läser eleverna fabler. I det här exemplet har de läst fabeln Lejonet och musen flera gånger tillsammans både i helgrupp och i mindre grupper. Eleverna får först i uppgift att gemensamt och med stöttning av läraren återberätta fabeln med stöd av bilder som läraren har tagit fram till texten och att pussla ihop bild och text. Efter att gemensam förståelse har etablerats för texten får eleverna sedan i uppgift att mer självständigt berätta om vad de läst kopplat till varsin bild. Vad hände vad gjorde de? Formulerar frågan på två olika sätt. Han äter (annan elev bryter in och säger musen) äter Han är också rädd... Identifierar huvudinnehållet tillsammans. Vaknar, han vill att...han vaknar mm... Kan ni hjälpa mig nu vilken är nummer ett, vilken kommer som nummer två? Och så vidare. Nej det är svårt. Ska vi hjälpas åt? Nej de är svårt. Vi kan hjälpas åt. Varför ska denna vara nummer ett, var står det nånstans? Uppmuntrar och har förväntningar på att eleverna klarar uppgiften. Omformulerar frågan och leder eleverna in i texten. Somnat i solen Lokaliserar explicit information i texten. Somnat i solen... precis där har vi nummer ett. Bekräftar och förtydligar. Inkluderar alla och är samtidigt en uttalsförebild. Där har vi nummer två för han vill vakna där (pekar på musen och visar att hon förstår att det är musen som väcker lejonet) Lokaliserar explicit information i texten. Han väcker honom. Sammanfattar och omformulerar elevens svar. Ja fortsättning på nästa sida

3 1 2 Ja och sen, tycker alla att det är nummer två? Ser till att alla är med och leder samtalet vidare. ja Ja och sen tre den... Identifierar huvudinnehållet i texten tillsammans. Skapar förståelse kring texten tillsammans. & elever Aha Hon sa att den kommer mus och den jättearg Elever och läraren Ja Vem är arg? Eleverna mus Hjälper varandra att skapa förståelse kring texten. Olika röster Nä, (några pekar, några säger tyst) lejonet... Lokaliserar i samspel explicit information och svarar på enkla frågor. Lejon, lejon (ändrar sig och pekar på bilden för att bekräfta att hon menar lejonet) Ja, lejonet och det är lejonet (pekar på bilden) Bekräftar elevens svar. Och sen ett ett... Varför blir lejonet arg? För hon vaknar han han vill inte vaknar. Han vill sova. Tolkar information i en text och svarar på frågor, även i de fall som svaren inte går att utläsa av texten (steg 2). Här görs ett klipp i filmen och nästa sekvens handlar om ett avsnitt längre fram i texten. fortsättning på nästa sida

4 1 3 Ja, som du sa... Leder tillbaka in i texten för att eleverna ska hitta rätt svar på frågan. tyst Nån skriker. Nån skriker, ja, vem skriker? Lokaliserar explicit information och svarar på enkla frågor tillsammans. Elever i kör Elev 4 Lejonet... Står det att lejonet skriker? A för kolla kolla, någon (som tog?) han (pekar på bilden) (går tillbaka och läser i texten) Nej skrattar, lejonet skrattat... Var hittar du det? Uppmanar till att använda texten. Elev 4 Här... (pekar i texten) Lokaliserar explicit information i texten. Lejonet skrattar. Ja Läser högt ur texten och bekräftar. Så då har vi denna färdig alla är överens och ja, och den är jättebra, precis så ska det vara, så ska det vara. Den blev rätt? Mm, ja Då skulle jag vilja att ni ska prata om en bild och berätta, vad läste vi om den bilden? Sammanfattar, inkluderar alla och ger positiv återkoppling. Han skriker han vill hjälp, han är rädd för någon som vill ta den, kolla, han är jätterädd, han skriva, hjälp mig, hjälp mig... Identifierar huvudinnehållet i texten. Ja, (pekar) är det han som skriker hjälp mig? Leder eleverna tillbaka in i texten. aa Står det här att han skriker hjälp mig? Vet inte kanske fel... (börjar läsa texten igen) Analys I exemplet utgår läraren från en text som gruppen har bearbetat i undervisningen. har valt att låta eleverna visa sin förståelse i ett samtal i en mindre grupp som ger eleverna goda möjligheter att både stötta varandra och att få stöttning till exempel när läraren bekräftar, omformulerar, sammanfattar, ger återkoppling och leder eleverna tillbaka till texten. Bilderna avlastar förståelsen av den skrivna texten, och den gemensamma aktiviteten, att pussla ihop bild och text, blir ett stöd när eleverna sedan får varsin bild att berätta om.

5 2 SAMTAL OM EN FABEL 4 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur läser eleverna fabler. I det här exemplet har de läst fabeln Lejonet och musen flera gånger tillsammans både i helgrupp och i mindre grupper. har tagit fram bilder till texten och eleverna får i uppgift att återberätta fabeln samtidigt som de placerar bilderna i ordning. Kommer den på plats nummer ett eller nummer tre vilken tycker ni? Och så ska ni diskutera och titta här på texten. Vad läste jag här? Vad läste jag där? Vilket passar? Återger med stöttning huvudinnehållet och enkla händelseförlopp i texten tillsammans. Skapar förståelse kring texten i dialog med varandra. En gång lejonet somnade ner i solen... När en mus kom förbi och råkade väcka honom... Vet ni vad det betyder att han råkade väcka honom? Han kanske vill inte vakna honom den lejonet. Eller? Mm. Här har ni berättat vad som hände med musen, och sen... Sammanfattar och uppmuntrar eleverna att komma vidare i samtalet. Sen komde jägaren och fångade lejonet med... Han skjutade lejonet (mm) så han (mm) vad hette han? jägare... Återger med stöttning huvudinnehållet och enkla händelseförlopp i texten. Här stöttar eleverna varandra, till exempel ger elev 3 förslag när elev 2 inte hittar rätt ord. Ah jägare... Finns det någonstans där det står att jägaren kom? Leder eleverna tillbaka till texten. Det står några dagar senare blev lejonet fångat i ett nät som några jägare hade spänt upp. Tolkar information i texten där svaret inte går att utläsa direkt av texten. Hittar ni också det? Inkluderar alla i samtalet. Elever i kör ja Vänta vänta får jag bara säga nånting? mm Men titta här musen kramar lejonet, det funkar inte det blir två. fortsättning på nästa sida

6 2 5 Bra, vad bra att du såg det. Har vi läst det att de skulle kramas? Nej Nää Kanske till sist. Ja, hur tänker du då? Jag tänker att för sist när de blir glad så de kramar varandra. Bekräftar och efterfrågar koppling till texten. Men det står inte sist i texten att de kramade? Tolkar information i texten och svarar på frågor även när svaren inte går att utläsa direkt av texten. Hjälper varandra att skapa förståelse kring texten. Precis, det står ju inte först och det står ju inte sist och vad gör man då? Alltså jag tänkte att det ska vara sist för att man ska inte döma någon efter storlek och utseende så jag tänkte att det är sist. Analys Eleverna visar att de kan återberätta fabeln med viss självständighet och att de kan tolka information och svara på frågor även i de fall som svaren inte direkt går att utläsa ur texten. Till exempel samtalar eleverna om en bild som visar vad som händer när berättelsen är slut. Eleverna förhåller sig relativt självständigt till bilderna och använder dem som stöd för förståelsen. Samtalet sker i stor utsträckning mellan eleverna men läraren går in vid några tillfällen och ställer frågor eller ber om förtydliganden. stöttar också genom att bekräfta och sammanfatta elevernas svar och genom att leda tillbaka till texten för att påminna eleverna om att hela tiden relatera sina svar till textens innehåll.

7 3 SAMTAL OM EN NO-TEXT 6 UPPGIFT Eleverna arbetar med en faktatext i NO-undervisningen. Andraspråksläraren genomför ett samtal i syfte att pröva elevernas läsförståelse i en text med ämnesrelaterat språk. Interaktionen med andra elever, multimodala resurser samt lärarens stöttning är viktiga förutsättningar för läsförståelsen. inleder samtalet genom att utgå från läroboksuppslaget och lyfta fram och ställa en fråga utifrån textens och bildernas innehåll. Det finns ju lite olika däggdjur som de berättar om här i början. 19 huvudgrupper, vad menar de med det? Att det finns många sorter som alltså vi tar till exempel köttätaren... mm det finns lejoner, leopard. Köttätare har olika sorters djur... Återger tillsammans textens huvudinnehåll (med egna ord). Hjälper varandra att skapa förståelse kring texten. mm och växtätare har olika sorters djur också så... mm vi kan inte lägga ihop... Om vi tittar på hela den här texten som ni har läst, vad kan ni berätta för mig om den? Leder eleverna tillbaka till texten. De pratar om minsta djur i Sverige och sånt... Tänder, hur de ser ut och så... Återger textens huvudinnehåll och använder information från bilder som en del i sitt meningsskapande. Precis, tänderna till exempel... Bekräftar att eleverna är på rätt väg. Elev 4 Elever Ja och kanske till exempel hur de kanske klarar sig leva här i temperaturer, till exempel om det är kallt eller det är varmt väder... Hur har de lagt upp det? Vad är det för uppdelning? Tystnad Eleven återger textens huvudinnehåll. Hur ser texten ut? Hur har de gjort? Omformulerar frågan. Elev 4 Alltså det tar alltså kanske man vet inte hur de ser ut så de lägger till bilder också så man vet hur de ser ut och så. Svarar på olika typer av frågor om texten. fortsättning på nästa sida

8 3 7 Precis! Bekräftar svaret. Elever Rutor... Så det är bilder och det är text och det är rutor har ni sagt. mmm Vad menar de med att rovdjuren är byggda för att fånga byten? Läser: Rovdjuren är byggda för att fånga byten. Vad betyder det? Fångar upp och sammanfattar elevernas bidrag i samtalet. Upprepar frågan från elev 1 för att låta de andra eleverna förklara betydelsen. Elev 4 Ehh äta för att döda sen äta sen för att överleva till exempel dom gillar inte att äta växter och sånt där. Elev 4 använder sig av sammanhanget och texten för att förklara betydelsen av meningen för elev 1. Analys Eleverna visar att de självständigt och med stöttning kan identifiera huvudinnehållet i texten till exempel genom att skilja på växt- och köttätande djur. Eleverna visar också att de kan svara på olika frågor om texten, till exempel på frågan om textens uppbyggnad. stöttar eleverna genom att ställa konkreta frågor om texten och eleverna använder information både från bilder och från text i sitt meningsskapande. Ett annat exempel på hur eleverna deltar i meningsskapande är när elev 1 identifierar en mening som viktig för förståelsen och själv efterfrågar en förklaring av betydelsen. Eleverna samarbetar också till exempel genom att lägga till information till varandras svar.

9 4 SAMTAL OM EN NO-TEXT 8 UPPGIFT Eleverna arbetar med en faktatext i NO-undervisningen. I det här exemplet samtalar läraren i svenska som andraspråk med eleverna om texten i syfte att undersöka hur de visar sin förståelse för en text med mer ämnesspecifik vokabulär. inleder samtalet genom att utgå från läroboksuppslaget och lyfta fram och ställa en fråga utifrån textens uppbyggnad. Elever Då har vi ju fått den här texten framför oss som handlar om däggdjur. Ser ni rubriken Däggdjur? Ja Och om vi bara tittar på den här texten först innan vi börjar läsa kan ni bara berätta liksom. Vad ser ni när ni bara tittar på den så här utan att läsa? Djur... Reflekterar över textens funktion och svarar på frågor om textens uppbyggnad. Att det är delat i typ små stycken... hm (nickar) Och så att det här är bara om det, och därför är det här bara om det och det bara om det och så tänkte jag. Ja. Vad är det viktigaste vi har lärt oss? Att alla däggdjur har... gemensamma saker... Urskiljer det väsentliga i innehållet i texten och visar det genom självständig sammanfattning. mm Alltså kanske inte allt men alltså till exempel att de föddes levande ungar och de andas genom lungor. Ja, det är bra. Bekräftar elevens svar. Det finns olika djur som bor på olika platser, till exempel i havet eller i skogen. mm Urskiljer det väsentliga i innehållet i texten och visar det genom självständig sammanfattning. Eller i landet... Det finns också däggdjur som lever i havet och några som kan flyga. Precis. Hur vet ni det? Hur vet ni att det finns olika djur? Uppmuntrar eleverna att utveckla svaren. Elever Tystnad fortsättning på nästa sida

10 4 9 Finns det nåt ord som förklarar det? Ger en tydlig vink till eleverna om att svaret går att hitta i texten. Arter helt enkelt tänker jag. Ja. Och vad menas med arter? Typ sorter... Kan förklara och omformulera ord i texten. Alltså det är inte samma... Analys I exemplet reflekterar eleverna över textens funktion genom att samtala om hur och varför den är uppbyggd i stycken. De visar förståelse för texten genom att urskilja och sammanfatta det väsentliga i texten, till exempel genom att svara på frågan Vad är det viktigaste vi har lärt oss av den här texten? Den här texten har skriftspråkliga drag både vad gäller ordförråd, grammatiska strukturer och en ämnesspecifik vokabulär och eleverna visar att de läser texten med en högre grad av självständighet. De har fördjupat sin ordförståelse och kan identifiera ämnesspecifika ord och vad de står för, som till exempel ordet arter. De kan också ge relevanta synonymer till ordet och förklara vad det betyder på ett vardagligt sätt. behöver sällan gå in och stötta i samtalet, omformulera en fråga eller ställa en fråga två gånger. s roll är främst att leda samtalet och bekräfta elevernas förståelse.

11 5 SAMTAL OM EN NO-TEXT 10 UPPGIFT Eleverna arbetar med en faktatext i NO-undervisningen. I det här exemplet samtalar läraren i svenska som andraspråk med eleverna om texten i syfte att undersöka hur de visar sin förståelse för en text med mer ämnesspecifik vokabulär. inleder samtalet med att ställa en fråga som utmanar elevernas läsförståelse. Vad är det som gör att näbbdjuret ändå är ett däggdjur? Men kanske att när ungarna har typ kläckts så kanske de ändå diar. (Läser vidare från texten) Rovdjurens ögon är vanligen riktade framåt. Det blir då lättare att fånga byten. Betyder det att alla djur har sina ögon riktade framåt? Eleven drar egna slutsatser även när informationen är implicit i texten. Men det står vanligen... Uppfattar nyanser och preciseringar i texten. Vanligen. Vad betyder det då? Bekräftar elevens svar och ställer en följdfråga om ordets betydelse. Elever (i munnen på varandra) de flesta... Aha Bekräftar att eleverna är på rätt väg men signalerar att det kan finnas ytterligare ett svar. och eller oftast... Kan omformulera ord i texten som kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar. Oftast ja. Analys Eleverna visar att de är på god väg mot steg 5. visar att hon kan dra egna slutsatser även där informationen uttrycks implicit till exempel när hon ger förslag på varför näbbdjuret är ett däggdjur trots många olikheter. Eleverna visar både hög grad av självständighet i sin läsning och ett fördjupat ordförråd och kunskap om grammatiska strukturer, bland annat genom den korrekta användningen av den passiva konstruktionen har kläckts, det ämnesspecifika ordet diar och att de känner till flera betydelser av ordet vanligen. Svaren på lärarens frågor kommer direkt, och läraren behöver inte heller omformulera frågorna eller peka ut var i texten eleverna kan hitta informationen.