Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Transkript

1 TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

2 1 SAMTAL MED NO-LÄRAREN 1 Klassen har avslutat ett ämnesområde i kemi och NO-läraren vill tillsammans med läraren i svenska som andraspråk ta reda på vad eleven lärt sig och vilken stöttning han kan behöva i det fortsatta arbetet. Vattnet Vattnet använder bestämd form, inlärt som helfras. där man springer runt springer (ohörbart) med kompisar urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång där innehållet är känt och bearbetat kommer du ihåg när vi var nere och hämtade vatten Vatten och den och liten papper börjar använda ämnesrelaterade ord och uttryck ja ni hade ett lackmuspapper som tas upp i undervisningen och den testa testa den testa och den papper.. den mål gul liten och den ja den ja Vet du vad vi testade med lackmuspapper i vattnet? använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, kopulan utelämnas ofta Ja vattnet.vattnet den Ja.. jag vet vänta vattnet..surt vattnet (var) surt men kongruensböjer predikativen surt rätt. Måste ses som helfrasinlärning.

3 1 SAMTAL UTIFRÅN EN SKOLGÅRDSBILD 2 Samma elev samtalar med sin lärare i svenska som andraspråk utifrån en skolgårdsbild som utgör en viktig förutsättning för meningsskapandet. Här får eleven möjlighet att använda och utveckla ett mer vardagligt språk. Om man inte spelar brännboll, vad kan man mer spela? Den mål ja mål visar övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång genom att exempelvis peka på en bild Vad heter det som du tycker om att spela? Jag tycker om spela den anfallare använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen Anfallare. Vilken sport är det? Anfallare spela fotboll Jag tycker om spela fotboll. Ja Jag tycker inte om basket Vad gör en anfallare? visar övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång genom att med något ord säga vad det handlar om Anfallare? är i interaktion i behov av förtydliganden. Mm Jag är snabb springa och passa och dribbla, jag ja det är bra ja jag anfallare okej afallare Spelar du fotboll efter skolan också? utelämnar inte kopulan är återberättar med stöttning något självupplevt använder ofta ord på ett förenklat sätt, t.ex. kan verben användas enbart infinitiv Ja efter skolan klockan 4 och träning återberättar med stöttning något självupplevt Då har du träning? Klockan 4 ja Hur många gånger tränar du varje vecka? Tre dagar Måndag och onsdag och fredag tre dag Lördag och söndag... med matchen I exemplet visar eleven att han kan delta i samtal om undervisningens innehåll och om sin vardag. visar att han förstår och kan uttrycka sig med ett enkelt språk i interaktion med läraren.

4 2 SAMTAL OM EN BILDSERIE 3 I det här exemplet samtalar eleven med sin lärare i svenska som andraspråk om en bildserie. Bilderna och lärarens stöttning är en viktig förutsättning för och att samtalet ska fungera. Jag vet inte hur säger man använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen Försök! Vad är det som händer här på första bilden? Att hon vaknade sent och hon började att springa och klä sig Vad händer på den här bilden? Vad gör de här? Hon tar kläder och bruschar eller jag vet inte äter också jag vet inte Men hennes bror eller syster som sitter här varför säger han ingenting där, tror du? börjar skilja mellan olika tempusformer, gör en omskrivning, springa istället för skyndar sig bildar ett nytt ord, borstar förenklar genom att tappa partikel och reflexivt pronomen, tar på sig Att han förstår inte varför hon är så snabbt utelämnar inte kopulan Vad är det han visar för något? Vad är det här? använder bilder, viktig förutsättning för meningsskapandet Att det är söndag Jag vet inte vad heter den använder bisats, indirekt fråga, men ordföljden som i direkt fråga (omvänd ordföljd) En kalender Aha Visar han att hon är ledig? Ja förstår anpassat talat språk som förekommer i återkommande situationer. Vad tror du hon tänker då? Hon först hon som..,. jag vet inte hur säger man det Tror du hon blir sur? Nej Blir förvånad? inleder en huvudsats med annan satsdel än subjektet vilket skulle kräva inversion, men hon påbörjar rak ordföljd, först hon... Vad betyder förvånad? förhandlar på ett enkelt sätt om betydelse av ord har inte det ordförråd som krävs för att sätta ord på bildserien, men exemplet visar att hon är på väg i språket när hon använder olika tempusformer korrekt och när hon tydligt visar vad hon förstår och inte förstår.

5 3 SAMTAL OM EN BILDSERIE 4 I en paruppgift får eleverna samtala om en bildserie. i svenska som andraspråk deltar i samtalet. Vad är det som händer här? Jag tror hon är försenad till skolan uttrycker sig med viss lexikal och grammatisk precision (är + perfekt particip) typ hon vaknar så hon tar sin telefon och ser att klockan är kanske för mycket Hon vill snabba på sig så hon äter frukost och (ohörbart) Varför klär på hon inte sig uttrycker sig med viss grammatisk precision, skiljer på objektsformen sin/hennes använder partikelverb använder partikelverb Vem tror du det här är? De ser ut lite som syskon men lite olika börjar använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig Så det här är mamma. Verkar mamman också stressad? stöttar eleven Hon vet att det är lov så hon är inte stressad beskriver bildserien så att innehållet tydligt framgår Vad gör hon här? Hon borstar håret och äter sin macka har fångat upp omgivningens uttal; Hur gammal tror du den här tjejen är? Jag tror hon går i mellanstadiet Vad tror du hon tycker om att göra? Tycker om att sova. Hon har försovit sig. börjar använda perfekt ändamålsenligt Vad är det hon har på väggen här? och hon gillar att spela basket kanske. Har ni också bilder på väggarna i ert rum? Ja, jag brukar rita och sen klistra dom på en (min?) vägg undviker partikelverbet sätta upp/klistra upp Vilka rum kan man se här? Man kan se typ hennes rum, Köket, korridoren kök och korridor Vad tänker ni om att arbeta med serier som inte har nån text? Det är inte svårt men jag tycker att det är bättre om det finns text Varför är det så? skiljer på objektsformerna sin/hennes brister i lexikal precision. (hall) använder sambandsord för villkor, om; uttrycker åsikter och värderingar Därför jag tror att jag kommer förstå mer än utan...och kan motivera dessa; använder sambandsord för orsak, därför (att) Om du har både bild och text tillsammans? Ja, jag tycker att jag kommer förstår mer av vad det händer uttrycker framtid med kommer (att), men osäker på verbformen som följer fortsättning på nästa sida

6 3 5 beskriver bildserien så att innehållet framgår tydligt, hon uttrycker sig med viss grammatisk och lexikal precision och använder bland annat flera partikelverb, snabbar sig på, klär på sig, ser ut, tycker om. Det reflexiva snabbar sig på blandar hon dock ihop med partikelverbet snabba på. I mer krävande tal blir ordföljden inte rätt, som när hon uttrycker en mening med partikelverb + negation + omvänd ordföljd Varför klär på hon inte sig?

7 4 SAMTAL MED EN KLASSKAMRAT OCH MED SO- OCH NO-LÄRARE 6 erna har avslutat ett arbetsområde om ursprungsbefolkningars religioner. De har nu fått i uppgift att samtala i par om ett avsnitt i SO-boken och tillsammans svara på frågor. I exempel två samtalar eleven med sin NO-lärare om miljö och miljöförstöring. är ny på skolan och läraren vill ta reda på vad eleven har arbetat med tidigare. i svenska som andraspråk sitter med och lyssnar för att bedöma vilken stöttning eleven kan behöva i det fortsatta arbetet. får redogöra oförberett för ett arbete om miljö och ett annat om elektricitet Vad är en själ? Jag vet inte. Jag tror att en själ alltså är en sak typ nånting man har inuti och den ger kunskaper och sånt När jag hörde hans svar jag tror tror jag att själen är personligheten eller nånting hur man är förhandlar i samtal om betydelse av ord, fraser och innehåll (elev 2 visar lyssnarstöd och bygger vidare på det elev 1 sagt STEG 5) Har ni arbetat med nåt av de här begreppen? Till exempel miljö? 1 Ja, miljö har vi jobbat med inversion 1 Ja, hur har ni jobbat med det? Ja vi typ alltså man kan typ förstöra miljön man får inte Man går runt och kastar papper typ cigarretter i skogen det brukar göra alla Gjorde ni några laborationer inom NO? Kommer du ihåg vad ni har gjort? använder språket idiomatiskt * använder perfekt vilket förmodligen påverkar elevens tempusval nedan 1 Nej, för det var typ sist i fyran sambandsord Sist när jag var på NO då har vi jobbat med elektricitet Alltså Vi hade såna där kablar och vi skulle göra så där typ som att vi skulle göra rätt så att lamporna skulle lysa. inleder meningen med en tidsbisats som följs av inversion, men använder inte perfekt ändamålsenligt använder rätt tempus, framtid i förfluten tid bisats Mm stöttar genom att visa lyssnarstöd 1 sen fick vi en sån där stor kula som typ hade elektricitet inuti Som om man skulle röra den så skulle man få en sån där liten stöt Vi har jobbat med typ elektricitet mest i sexan använder rätt ordföljd, inversion, när meningen inleds med tidsadverbial klarar inversionen även när bisatser inleder meningen. använder perfekt ändamålsenligt fortsättning på nästa sida

8 4 7 visar att han kan hantera ett ämnesinnehåll även i en oförberedd aktivitet. Han kan också uttrycka sig med flyt och så att innehållet framgår tydligt. uttrycker sig med en större grammatisk precision och visar i det här exemplet att han klarar inversionsregeln då ett långt satsled inleder huvudsatsen som i följande exempel: Sist när jag var på NO då har vi jobbat med elektricitet om man skulle röra den så skulle man få en sån där liten stöt

9 5 SAMTAL OM NÅGRA CENTRALA BEGREPP I NO 8 får redogöra för några centrala begrepp som klassen har arbetat med i NO-undervisningen. På kemilektionerna har vi arbetat mycket med miljö och miljöförstöring och här är några av de begreppen som vi arbetat med. Ska vi börja med utsläpp. Skulle ni kunna förklara begreppet utsläpp? nej Vad skulle det kunna vara? Utsläpp? Släppa ut nånting packar upp nominaliseringen utsläpp Vad skulle det kunna vara att släppa ut? Om ni tänker på filmerna vi tittat på och även när vi gjort labbarna. Var nånstans är det vi gjort de här labbarna? Om vi tar de här jordproverna till exempel? Var har vi varit då? Vid vägen, skogen och skolgården Vad var det vi tittade på då? Om dom var sura eller deras ph-värde kongruensböjer predikativen Ph-värdet. Varför tror ni vi gjorde ett test med jorden vid vägen precis? För det fanns massa växter och det var där bilarna åker där de släpper (ut) koloxid Vad är det då vi är inne på för utsläpp? Vad är det bilarna släpper ut? koloxid Ja, koldioxid i form av vadå? Gas Vad är försurning, då? Alltså, om havet skulle försuras då skulle allting vara surt, jättesurt så vad heter det skaldjur deras skal skulle typ vara mjuk Hur blir havet försurat då? uttrycker sig med precision tappar partikel använder passiv form kongruensböjer predikativen kongruensböjer inte predikativen (eller är osäker på vilket genus skal har) uttrycker sig med precision, variation och större säkerhet både grammatiskt och lexikalt Genom att släppa (ut) koldioxid, för mycket koldioxid tappar partikeln Hur släpper vi ut det? Nej men bilar och fabriker och allt det där de släpper ut massa koldioxid använder äntligen partikeln förstår ämnesrelaterat tal i normal talhastighet och uttrycker sig med precision, variation och säkerhet både grammatiskt och lexikalt.