Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte

Transkript

1 Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man gär ett steg i taget, utan i stället en check-lista där man som pedagog kan markera vilka olika delar av språket barnet/eleven behärskar. Språkutvecklingsschemat är ett hjälpmedel för att på ett enkelt sätt kunna ftilja och dokumentera barns och elevers språkutveckling. Materialet riktar sig till alla barn, oavsett modersmåi. I schemat dokumenteras de delar av språket som visar på utvecklingen mot ett komplext språk. Schemat är indelat i tre delar: kommunikativ förmåga, ordförråd och grammatik. Inom varje del finns en tänkt progression - från enkelt till mer komplext. Stegen följer inte alltid på varandra, utan kan uppnås i olika foljd för olika barn/elever. Kryssen behöver alltså inte komma i följd. E, Använder mer specifika ord (substantiv. verb, adiektiv och adverb) Använder ord med stor precision Använder månsa svnonymer Använder vanliga adjektiv och adverb T ex: röd, stor, snäll, kul och isår. sedan, här Språket och tänkandet utvecklas och fiirändras med åldern. En sjuårings språk skiljer sig från en tolvårings på många sätt. Det ställs också olika krav pä att t ex återberätta handlingen i en bok eller att uttrycka känslor beroende på ålder. Därför finns det möjlighet att kryssa för uppnådda steg för olika åldrar (+ ev tidpunkt för när steget uppnåddes). Många ord som för ett förskolebarn är specifika är vardagliga för ett skolbarn. Det kan innebära att barn i ftirskoleålder och lägre skolår använder sig av specifika ord, men att de i skolans senare år inte sör det. Använder mer specifika ord (substantiv, verb, adjektiv och adverb) I förskolan och de tidiga skolåren handlar språkutvecklingen mest om talat språk. Ju äldre eleven blir desto mer handlar det också om det skrivna språket. Berätta, uttrycka och argumentera kan man göra både muntligt och skriftligt. Att återberätta en bilderbok som man läst tillsammans på samlingen i forskolan skiljer sig avsevärt fuänatt återberätta en bok i tal eller skrift när man går i sjuan. Det är viktigt att man som lärare utgår både från det talade och det skrivna språket i de senare åren. Om man vill kan man dela in rutan i en muntlig och en skriftlig del. Återberättar innehållet i t ex en bok eller film med en röd tråd.

2 Språknivåer Nybörjarnivå: Ait vara på nyborjarnivå innebär att man är nybörjare i språket, både vad gäller förståelse och ftirmåga att producera språk. En enkel beskrivning av nybörjarnivä tu att språket i de flesta,u-*äohutrg är otillräckligt och beroende av stor kontextbundenhet. Ordfönådet är litet, enkelt och vardagsnära. Signifikant är förenklingar, överanvändningar, helfrasinlärning, situationsbundenhet och beroende av stöttning i kommunikationen, t ex gester, konkret material och bilder. Mellannivå: Att vara på mellannivå innebär att språket börjar fungera som ett redskap för inlärning av ny kunskap och fttr mer förfinad kommunikation. Mellannivån är mycket "bred" och den som befinner sig i början har visserligen utvecklat ett relativt komplext språk, men är ändå långt ifrån den avancerade nivån. Ordförrådet på mellannivån är mer utvecklat och räcker, i de flesta sammanhang, till ftir det man vill säga. Man kan uttrycka tankemässigt och språkligt mer komplicerade sammanhang, men gör fortfarande en del formella fel. På mellannivån har man dock utvecklat en större medvetenhet om sina språkliga misstag och kan också korrigera sig själv. Avancerad nivå: Att vara på avancerad nivå innebär att man närmar sig den nivå i språket som förstaspråkstalare har. Man gör fortfarande misstag i både ftirståelse och produktion, men har en större variation i sin förmåg a att ftnna alternativa sätt att använda språket. Språket fungerar i nivå med den kognitiva mognaden och kan också med större säkerhet anpassas till situation och mottagare. Utifrån språkutvecklingsschematkanman se på vilken nivå i språkutvecklingen eleven befinner sig. Exempel på nybörjarnivå: x Kommunicerar vardagliga händelser med enstaka ord och kroppsspråk Berättar sammanhängande om vardagliga händelser Berättar om något självupplevt med en röd tråd I Förstår vardagliga mcningar, t ex enkla uppmaningar och instruktioner Förstår och deltar i vardagliga samtal Använder vardagliga/vanliga ord (substantiv, verb, adjektiv och adverb) Uttrycker och motivcrar sina tankar och känslor kring något sjäh'upplevt Återberättar innehållet i t ex en bok eller film med en röd trad Uttrycker och motiverar sina tankar och känslor kring något man sett, hört eller läst Använder mcr specifika ord (substantiv, verb, adjektiv och adverb) Använder ord med stor prccision Använder många synonymer Sammanfattar samtal el1er textcr och formulerar egna slutsatser Uttryckcr tank mässigt komplicerade sammanhang x Användcr vanliga adjektiv och adverb T ex: röd, stor, snä1l, kul och igår, scdan, här Använder många olika adjektiv och advcrbt ex: generös, lat,

3 Språkutvecklingsschema grundskolan Namn: Född år: Födelseland: Om ej Sverige, ankomstår: Modersmål: råkni Nvböriarnivå Mellannivå Avancerad nivå Målsnråksnivå Kommunikativ Kommunikativ förmåga handlar om att uttrycka det man vill, både muntligt och skriftligt. Här finns inga krav på korrekthet - utan på att budskapet går fram! f Kommunicerar vardagliga händelser med enstaka ord och kroppsspråk Berättar sammanhängande om vardagliga händelser Berättar om något självupplevt med en röd tråd Uttrycker och motiverar sina tankar och känslor kring något sjähupplevt Äterberättar innehållet i t ex en bok eller film med en röd tråd Uttrycker och motiverar sina tankar och känslor kring något man sett, hört eller läst Sammanfattar samtal eller texter och formulerar egna slutsatser Uttrycker tankemässigt komplicerade sammanhang Argumenterar för en åsikt med väl underbyggda argument Språket fungerar på abstrakt nivå, i nivå med elevens kognitiva mosnad Ulrika Dahl & Malin Högberg, 2006

4 Ordforråd Det är viktigt att alla ges möjlighet att vidga sitt ordfönåd utan alltför tidiga krav på korrekthet. Det är först när barnet/eleven har ett rikt ordfönåd som det är meningsfullt att korrigera t ex stavnin f Förstår vardagliga meningar, t ex enkla uppmaningar och instruktioner Förstår och deltar i vardagliga samtal Använder vardagligalvanliga ord (substantiv, verb, adjektiv och adverb) Använder mer specifika ord (substantiv, verb, adjektiv och adverb) Använder ord med stor precision Använder många synonymer Använder vanliga adjektiv och adverb T ex: röd, stor, snäll, kul och igår, sedan, här Använder många olika adjektiv och adverb T ex: generös, lat, mörkhårig och fort, tidigt, vackert Adverben uttrycker ofta logiska samband, klargör t ex tids- och orsaksrelationer T ex medan, efteråt, eftersom, trots Anpassar sitt språk till olika mottagare i vardagssituationer Anpassar sitt språk till olika mottagare i text (brev, faktatext, berättande, argumenterande) Läser/lyssnar till och förstår, med hjälp av samtal kring texten, skönlitterära texter anpassade till åldem Läser/lyssnar till och förstår, med hjälp av samtal kring texten, faktatexter (t ex i so och no) anpassade till åldem Läser, förstår och reflekterar kring skönlitterära texter anpassade till åldern på egen hand Läser, förstår och reflekterar kring faktatexter (t ex i so och no) anpassade till åldern på egen hand Har ett passivt ordförråd som räcker till för att ta del av innehållet i alla ämnen Har ett aktivt ordfiinåd som räcker till för att ta del av, reflektera kring och redogöra för innehållet i alla ämnen

5 Bilaga 3 : språkutvecklingsschema skolan Grammatik Grammatiken är språkets stomme. För ett rikt språk krävs en mycket komplex struktur. Varje språkinlärare bygger sin egen grammatik som inte är korrekt från början. Först när barnet/eleven använder ett mer komplext språk är det intressant att titta närmare på konektheten. Det ärbara ett mer komplext språk som visar att bamet/eleven gått framåt i sin språkutveckli f I 2 l Använder enkla nominalfraser (substantiv och pronomen) T ex: jag, huset, min skola Använder utbyggda nominalfraser T ex: en röd bil, den lilla katten, den gamla trötta hunden Använder mer utbyggda nominalfraser T ex: min nya granne som bor under oss, det stora slottet med ffra tom Använder olika tempus Använder många olika tempus i samma berättelse/text Använder me st rak ordfölj d (subj ekrverb - obj ekt) T ex: Jag heter Martin. Blomman är röd. Alla i min klass gillar glass. Använder varierad ordföljd genom att ibland inleda meningen med adverbial T ex: Idag hade vi gympa. Sedan åkte vi hem. Använder enkla bisatser (att och som) T ex: Han sa att vi är snälla. Jag har en kompis sorz går i sexan. Använder många olika typer av bisatser (ftir att, eftersom, ända sedan, när, om, trots) T ex Han kom för sentför att klockon inte ringde. Jaghar botlhär ända sedan jag var liten. Han duschade när han kom hem. Använder varierad ordföljd genom att ibland inleda meningar med bisatser T ex: Ndr j ag var liten gick jag ofta på bio. Om i ag inte får en ny bok blir jag ledsen. Använder komplex meningsbyggnad med stor variation T ex'. Efter några månaderflyllade vi til1 Hagsätra, som ligger söder om stan" När jag kom in i lägenheten, som vi lånat av min farbror gick jag in. Använder mer utbyggda nominalfraser i stort sett korrekt (enlett, bestämd/obestämd form, singular/plural, kongruens) Ordföljden är oftast konekt även när meningen inleds med adverbial Ordföljden är oftast korrekt även när meningen inleds med bisats Använder komplex meningsbyggnad med stor variation korrekt