Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Transkript

1 Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har ett subjekt och ett eller flera verb. Jag är ett subjekt, gillar är ett verb. Några exempel: Subjekt Det regnar idag. Hon dricker te. Bussen går klockan nio. Jag var i skolan igår. Det är ganska varmt idag De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd! Huvudsats En huvudsats är en sats som kan vara själv. Den kan vara en egen mening. En huvudsats kan vara ett påstående. Subjekt Det regnar idag.

2 En huvudsats kan ha rak ordföljd. Då kommer subjektet först. Subjekt Det regnar idag. En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd. Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet. Då kommer subjektet på tredje plats. Tid Subjekt Idag regnar Det. Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2! En huvudsats kan också vara en fråga. Då kommer verbet först och subjektet på plats 2. subjekt Regnar det i dag? En fråga kan också börja med ett frågeord. Då kommer verbet på plats 2. Frågeord Var bor du? Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem Undantag: En imperativsats saknar subjekt. De slutar ofta med! (utropstecken). et är i formen imperativ.

3 Exempel: Skynda dig! Kom! Ramla inte! Repetition: En sats har ett subjekt och minst ett verb. Ordföljden kan vara rak (subjektet först) eller omvänd (börjar med något annat än subjekt, t.ex., tid, plats) et kommer ALLTID på plats 2. Undantag: Frågor. En fråga kan börja med verbet, då kommer subjektet på plats 2. Om frågan börjar med ett frågeord blir ordföljden omvänd (frågeord, verb, subjekt) eller rak (om frågeordet också är subjekt, t. ex. Vem kom mer imorgon? ) Imperativsatser har inte subjekt. Andra satsdelar Det finns andra delar i en sats. Objekt: Jag köper mat. Hon slog honom i magen. Det var en kall dag. Har du skrivit ett brev? Adverb (satsadverbial): Jag köper ofta mat. Hon slog inte honom i magen. Det var en ganska kall dag. Jag skriver aldrig brev. Tid (tidsadverbial): Jag ska gå till affären klockan tio. Hon slog honom igår. Det var en ganska kall dag idag. Jag skrev ett brev förut. Plats (platsadverbial): Jag ska gå till affären klockan tio. Det är ofta kallt i Sverige på vintern. Jag satt hemma och skrev ett brev. adjektiv, partiklar m m: Hon skriver snabbt.

4 Det regnade inte så mycket den dagen. Jag väntade länge på migrationsverket. Jag tycker om att läsa. Hon gick ut genom dörren. Jag lyssnar på dig. Ordföljd, huvudsats med ett verb Många olika delar kan stå först i en sats. Det som står först kallas fundament. Fundantet kan vara flera ord, det kan också vara en hel bisats (exempel: När hon kom hem tittade hon på TV). 1 Subjekt Adverb Partikel m.m. (Adjektiv +) plats Tid objekt Jag köper - alltid - mat på ICA på fredagar. Varför kom du inte - - hem igår? Tycker - du - om glass? Varför har hon inga skor? Det kom - inte så mycket snö - förr-förra vintern. När åker du I morgon? står på andra plats (2) om det inte är fundament (frågor). Subjekt står först eller på plats 3 (om det inte är en fråga som börjar med ett verb, då står det på plats 2). Adverb står efter första verbet och subjektet. Plats kan stå först, sist eller näst sist. Tid kan stå först eller sist.

5 Ordföljd med två verb I många satser finns det två eller flera verb. De kommer inte alltid direkt efter det första verbet. 1 verb subjekt adverb 2 Plats/tid Det ska regna i dag. Ska - det regna i dag? Det ska inte regna imorgon. Nästa lördag kommer jag kanske åka till Borås. Två huvudsatser i samma mening En mening kan ha flera satser. Om satserna är huvudsatser sätts de ihop med konjunktioner. Konjunktioner är ord som knyter ihop satserna. Några konjunktioner som knyter ihop huvudsatser är: och, men, eller, för, utan Exempel: Jag kör inte bil till skolan, utan jag åker buss. Jag åker inte buss men jag åker tåg. När du har två huvudsatser tillsammans kan du ta bort subjektet och verbet i den andra satsen, om dessa är samma som i den första satsen. Exempel: Jag kör inte bil till skolan, utan går. Jag åker inte buss men tåg. Det är vanligare att säga: Sara går till affären och köper frukt Än: Sara går till affären och hon köper frukt. En bisats kan stå före eller efter en huvudsats. Jag blir glad om du kommer imorgon.

6 Om du kommer imorgon blir jag glad. En bisats kan inte vara en egen mening. En bisats börjar med en bisatsinledare Bisatsinledare En bisatsinledare är ordet som står först i en bisats. (Inledare = det som är först) Exempel på bisatsinledare: Underordnande konjunktioner: därför att eftersom medan innan när om att tills fast(fastän) trots att Andra vanliga bisatsinledare: att som där då

7 Frågeord (vem, vad, när, hur, varför m.m.) kan också vara bisatsinledare om det är någon som säger något. Exempel: Han frågade var hon bodde. Han frågade (huvudsats) var han bodde (bisats). Ordföljd i bisatser En bisats har nästan alltid rak ordföljd. Det betyder att subjektet står först. Men det är inte samma ordföljd som för huvudsats. huvudsats bisatsinledare subjekt verb plats tid Kalle säger att han kommer hem imorgon I en bisats kommer adverbet före verbet ( i huvudsats kommer det efter verbet). huvudsats bisatsinledare subjekt adverb verb plats tid Kalle säger att han inte kommer hem imorgon Jämför: Huvudsats: Han kommer inte hem i morgon. Bisats: ( Han sa) att han inte kommer hem imorgon. Huvudsats och bisats tillsammans. Om bisatsen står före huvudsatsen är bisatsen huvudsatsens fundament. Huvudsatsen får omvänd ordföljd. 1 (bisatsen) verb subjekt Om du kommer blir Jag glad Medan hon gick började det regna

8 Olika bisatser Orsaksbisatser börjar med därför att eller eftersom. Jag kan inte komma idag eftersom jag är sjuk. Motsatsbisatser börjar med trots att, fastän/fast och även om Hon kom till skolan fastän hon var sjuk. Även om jag är trött går jag upp klockan 7. Att-bisatser börjar med att står ofta efter säga, svara, berätta, tycka, mena, tro Jag trodde att du kom från USA. Villkorsbisatser börjar med om, ifall Jag blir glad om du kommer. Ifall du inte kan komma måste du ringa. Tidsbisatser börjar med när, medan, innan, tills, (inte) förrän När jag har ätit borstar jag tänderna. I Sverige får du inte köpa öl förrän du är 18 år (förrän används när det finns en negation i huvudsatsen) Frågandebisatser börjar med om Jag undrar om du kommer imorgon? Avsiktsbisatser börjar med för att Jag gick ut för att få lite frisk luft. Konsekvensbisatser börjar med så att Du måste äta så att du orkar arbeta. Det regnar så mycket att vi inte kan gå ut. Jämförandebisatser börjar med som, än Jag är inte så duktig på fotboll som du. Du är bättre på fotboll än mig.