Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute"

Transkript

1 Ordklasser

2 Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner interjektioner EXEMPEL fort, borta, ute hon, denna, någon två, sex, sjunde vid, i, före, till och, eller, men, utan, för att, om, när aj, usch, hoppsan

3 Substantiv numerus singular plural bestämdhet obestämd bestämd kasus grundform genitiv genus utrum (n-ord) neutrum (t-ord) I svenska nominalfraser markeras bestämdhet inte mindre än tre gånger, t.ex. den långa resan. Detta är ovanligt i andra språk och således komplicerat för andraspråksinlärare. Den fristående bestämda artikeln faller ofta bort då en fras lexikaliseras som begrepp, t.ex. Vita huset, Svenska kyrkan. Generisk referens är när ett substantiv (eller en nominalfras) står som representant för hela arten eller klassen, exempelvis Svenskar är försiktiga.

4 Adjektiv Adjektiv betecknar vanligen egenskaper eller tillstånd och de förekommer framför allt i två funktioner: som attribut i nominalfraser som predikativ De framförställda attributen är adjektivattribut som består av adjektivfraser, d.v.s. ett ensamt adjektiv eller ett adjektiv med bestämningar: svart hund, mycket små hundar. I andra språk t.ex. franska, spanska och italienska står adjektiv ofta efter substantivet. Men så kan det vara i svenska också som i en korg full med äpplen. Detta kallas predikativt attribut. I svenska kongruerar adjektivet med substantivet!

5 Andra sorter av attribut Adjektivattribut: Den glada hunden därute (adj.attr. Och adv.attr.) Genitiv/possessivattribut: Det är hennes hund Måttsattribut: fem kilo potatis Prepositionsattribut: Den glada hunden med den vackra matten Satsattribut: Den glada hunden, som sprang iväg Infinitivattribut: Längtan att springa långt ut i skogen

6 Adjektiven har två slags böjning: kongruensböjning (giraffens långa hals) komparation (lång, länge, längst). En del ord, t.ex. sådana som slutar på ande kan inte bilda komparationsformer med ändelser. Då får man göra omskrivningar med mera och mest (mera spännande) perifrastisk komparation (är i franska och persiska det enda sättet att bilda komparationsformer).

7 Verb Finita verbformer Presens Preteritum Imperativ studerar studerade studera! Presens och preteritum benämns indikativ. (konjunktiv: Om jag vore du, skulle jag skämmas, leve drottningen!)

8 Ibland kan det förekomma flera finita verb i en sats t.ex. ligger och sover det första verbet markerar handlingen och det andra är durativt (momentan).

9 Hjälpverb kan vara temporala, modala och passivbildande: Temporalt: Det har varit regnigt väder idag Modalt: Det kan bli regn i morgon också. Passivbildande: Jag blev bötfälld för fortkörning. Tempus: presens, perfekt, futurum preteritum, pluskvamperfekt och futurum preteritum (skulle + infinitiv) skulle bada

10 Aspekt Aspekt handlar om hur man ser på en handling eller ett skeende: om det så att säga ses inifrån som något som pågår eller utifrån som en avslutad helhet. Även sådana saker som skillnaden mellan något som händer en gång eller något som händer regelbundet eller ofta kan komma in här. På engelska kan den progressiva konstruktionen sägas markera aspekt. When I came into the room Tobias was opening the window. When I came into the room, Tobias opened the window. Jfr. på svenska: höll på att öppna fönstret.

11 Infinita verbformer infinitiv supinum presens particip perfekt particip studera studerat studerande studerat/studerad Verbens s-former Passivum Gräsmattan får ej beträdas Deponens andas, djävlas, svettas, finnas Reciproka verb kramas, mötas, vi ses, vi hörs (kan utbytas mot varandra, man kan således inte vara ensam) Absolut betydelse då är handlingen upprepad så att objektreferenten kan variera, vilket leder till att man kan utelämna objektet. (Getingar sticks. Getingar brukar sticka folk).

12 Intransitiva/transitiva verb Intransitiva verb (enställiga) kan ha objekt men måste inte (ex. ligga). Transitiva verb (tvåställiga) måste ha objekt (ex. lägga).

13 LIKASTRYKNING Om två satser med samma subjekt samordnas med någon av konjunktionerna och, men, eller, utan, kan man stryka det andra subjektet, men bara om det skulle ha stått först i sin sats (alltså som fundament). Ex. Vi äter och blir mätta. OBS! vid ty, för och så kan man inte göra det: Vi läser så vi blir varma - *Vi läser så blir varma

14 Räkneord Grundtal tre, sexton, åttionio Ordningstal första, andra, nittioåttonde Interjektioner! Interjektioner är utropsord (känsloord, svordomar, ljudhärmningar och även svarsorden ja, nej och jaså)! De är oböjliga och de bildar ofta egna satser.

15 PRONOMEN Pronomen delas in i två huvudgrupper: Definita (bestämda) pronomen som syftar på någon bestämd referent t.ex. personliga, possessiva, reflexiva, relativa och determinativa. Indefinita (obestämda) pronomen som inte syftar på någon speciell referent t.ex. interrogativa. Pronomen kan ha olika syftning: Deiktisk (utpekande): Det här är mitt hus. Anaforisk (syftar tillbaka): Annie hoppades att hon skulle få coca-cola. Determinativ (syftar framåt): De som kommer för sent får ingen mat. Reflexiv (syftar på subj. i samma sats): Sofia läser i sin bok.

16 ADVERB OCH ADVERBIAL En verbfras som skar brödet kan till exempel utvidgas med adverbial så här: Jag skar brödet med kniven Jag skar brödet försiktigt. Exempel på adverbial i adjektivfraser eller adverbfraser är: Vi har en mycket vacker hund. Hunden springer mycket fort.

17 Indelning av adverbial Typ Exempel Motsvarande frågande adverb Rumsadverbial Befintlighetsadverbial riktningsadverbial Jag äter i köket. Tåget går till Karlstad. Var? Vart? Varifrån? Tidsadverbial Posten kommer klockan tolv. När? Hur länge? Sättsadverbial Hunden springer fort. Hur? På vilket sätt? Måttsadverbial Omständighetsadverbial Jag har sprungit fem kilometer. Under sådana här omständigheter kan jag inte åka. Hur mycket? Varför? m.fl.

18 Satsadverbialen bestämmer hela satsen och vanligtvis ger de uttryck för hur talaren vill relatera påståendets innehåll till verkligheten. Det blir säkert regn i morgon. Det blir kanske regn i morgon. Som satsadverbial brukar man också räkna negationen (inte, icke, ej) och ord som aldrig, alltid etc.

19 Konjunktioner och subjunktioner (kopplar ihop ord, satsdelar eller satser) Konjunktioner är samordnande och de samordnar ord, satser och satsled av samma slag t.ex. och, men, eller, ty, för och så. Subjunktioner kallas underordnande konjunktioner eller bisatsinledare och de är betydligt fler än konjunktionerna. Subjunktionerna kan delas in i undergrupper som t.ex. allmänt underordnande (att), frågesubjunktioner (om, huruvida, i fall), tidssubjunktioner (när, då, medan, innan, så länge som), motsatssubjunktioner (medan, under det att) osv.

20 Prepositioner Prepositionerna är oböjliga och de kan vara av olika slag. Det finns enkla prepositioner (till, från), sammansatta (inom, framför), flerordsprepositioner (för-sedan, från och med, på grund av) samt en del particip som övergått till prepositioner (angående, oavsett). Vissa av prepositionerna kan även ingå i satser som adverb, konjunktioner eller subjunktioner, t.ex. innan, för, sedan, och utan. För att veta ordklass för dessa ord måste man se hur de används i ett sammmanhang. Många prepositioner har en vag betydelse och det är inte alltid helt självklart vilken preposition som ska användas, inte ens för infödda svenskar! Jag bor i Haga/på Haga?

21 Skillnad mellan H-sats och bisats: H-satsen kan börja med vilken satsdel som helst, men bisatsen börjar med subjekt efter bisatsinledaren Satsadv. efter subjekt och finit verb i H-sats men före finit verb i bisats BIFF H-sats måste alltid ha ett finit verb, men i bisats kan man utelämna har (hade) framför supinum Självständiga bisatser Kanske-satser: Kanske jag inte riktigt förstår Utropssatser: Vad snygg du är! Så dum jag var! Vilken tur du har haft! Önskesatser: Om du bara visste. Om jag hade pengar

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER Indoeuropeiska språkträdet målat av Marie Söderman. Lägg märke till att baskiskan idag ofta räknas som ett isolerat språk och alltså troligen inte borde vara med på trädet.

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan

Läs mer

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först) Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker

Läs mer

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser 1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Välkommen till den första delkursen i svenska! Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Ett informationshäfte. Namn:

Ett informationshäfte. Namn: Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1

Läs mer

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper

Läs mer

FRANSKA I ITALIENSKA I ALLMÄN GRAMMATIK

FRANSKA I ITALIENSKA I ALLMÄN GRAMMATIK flfl FRANSKA I ITALIENSKA I ALLMÄN GRAMMATIK Institutionen för franska, italienska och klassiska språk Per Förnegård, 2007 (reviderad juli 2008) VAD ÄR GRAMMATIK? Grammatik är en komplett beskrivning av

Läs mer

Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April

Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Dagens föreläsning Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser Öppna ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb

Läs mer

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -

Läs mer