Grammatik för språkteknologer
|
|
- Johan Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grammatik för språkteknologer Introduktion Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna följande i relation till svenska eller engelska: (1) redogöra för relevansen av grammatisk analys för några viktiga språkteknologiska delområden; (2) definiera och/eller förklara ordkategoribegrepp och böjningskategorier som är aktuella i relation till aktuellt språk och diskutera sådana begreppsuppsättningar ur språkteknologiskt perspektiv; 1 2 Lärandemål, forts. (3) analysera och ange godtyckliga ordformer (i ett textsammanhang) i termer av grundform, ordklass och böjningkategorier; (4) göra av grammatiska resonemang underbyggda analyser godtyckliga meningar (i ett textsammanhang) genom att ange de ingående ordens och frasernas syntaktiska funktioner i termer av traditionella satslösningsbegrepp och därvid urskilja viktiga typer av fraser, huvud och bisatser; Lärandemål, forts. (5) tillämpa frasstrukturanalys för svenska meningar och formulera kontextfria grammatiker för elementära fragment av svenska; (6) redogöra för begreppet dependens samt uttrycka och motivera satslösningsbaserade analyser av meningar som dependensträd; (7) redogöra för användningen av annotationsmanualer i relation till språkteknologiska data. 3 4
2 Grammatiska grundinsikter Lärandemålen förutsätter allmänna grammatiska grundinsikter. Traditionell skolgrammatik med djupare analytisk förståelse. Både morfologi och syntax. För en språkteknolog (eller annan språkvetare) är detta viktiga grundkunskaper. Examination salstentamen Följer lärandemålen, förstås. Kunna svara på vissa elementära frågor. Applicera analys på autentisk text. Kunna exemplifiera utifrån grammatisk beskrivning. Man bör ha mycket god förmåga att analysera svenska eller engelska (i princip all normal text, allt tal). Man skall kunna motivera analyser med grammatiska resonemang. 5 6 Grammatikens delar FONOLOGI/ORTOGRAFI ljudförrådet, hur ljuden får kombineras (fonotax) grafemförrådet, hur grafem får kombineras (grafotax) MORFOLOGI strukturen inom ord, hur morfer bildar ord SYNTAX strukturen inom fraser(, satser och meningar) hur orden bildar större enheter Grammatik vs semantik Relativt svår distinktion, teoretiskt sett GRAMMATIK (form) abstrakt form, grammatikalitet SEMANTIK (innehåll) språkets relation till verkligheten, (syftning/referens) meningsfullhet och -löshet, sant och falskt, logik. Distinktionen kommer alltid att ha ett mått av vaghet och godtycke. Språkteknologer har i allmänhet en instrumentalistisk syn på uppdelningen. 7 8
3 Grammatisk analys i språkteknologin Grammatiken kan ses som ett första steg i förståelsen av språk som språk. Grammatiken ger en grovhuggen bild av innehållet. Relevant för i stort sett alla delområden inom språkteknologin: Man kan nästan säga att det är känslighet för grammatisk struktur som definierar språkteknologi. Språkteknologisk relevans (1) Man behöver analysera grammatisk struktur i många språkteknologiska tillämpningar. Grammatik-, stavnings- och stilkontroll (givetvis). Informationssökning och -extraktion. Maskinöversättning: analys av källspråket. Talsyntes (intonation, disambiguering, etc) Språkteknologisk relevans (2) Grammatik är även viktigt i språkteknologisk generering av yttranden/text: Maskinöversättning: generering till målspråket måste t.ex. repektera ordföljdsprinciper, kongruens och valens. Dialogsystem: generera yttranden. Pedagogiska program: generera problem. Grammatisk analys ur ST-perspektiv Hur skall analysen representeras formellt? Vilken grundtyp är det? (Dependenser? Frasstrukturer? Eller?) Hur skall analysen se ut? Teorin om språket ifråga. Annotationsmanual för mänskliga uppmärkare. Hur kan vi automatiskt tilldela texter sådan här analys? (Parser.) Som bygger på inlärning? Som bygger på handskrivna regler? 11 12
4 Grammatik: deskriptiv eller normativ Lingvister brukar framhålla att grammatiken bör vara deskriptiv och beskriva hur folk använder språk. Grammatik används också för normativa syften. Den säger hur man bör uttrycka sig (för att tala/skriva korrekt). (Språkteknologi språkgranskning.) I båda fallen utgår man ofta från vårdad prosa och glömmer andra typer av text och tal. Grammatikalitetsdata, exempel Svenska meningar som är OK: Hon ser på honom. Hon ser honom. Honom ser hon. Svenska meningar som inte är OK: *Hon ser honom på. *Henne ser honom. *Ser honom hon. Grammatiska intuitioner Ord, lexem, ordformer Ord: teoretiskt sett ganska svår typ av enhet. Grammatiskt sett hårt sammanbundna enheter. Böjning. Betoning. Självklar endast för vissa skrivna språk. Och inte ens då: isn t. t.ex.. Ordförekomst/löpord: Konkreta förekomster i text eller tal. Förekomster kan taggas som instanser av olika sorters ordtyper. Ordtyper, olika begrepp Graford: definieras av teckensekvens. (Bestäms av tokenisering.) Versal/gemen kan neutraliseras. Lemma: ett uppslagsord (abstrakt enhet) med samma ordklass- och böjningsmönster. T.ex. lägger/lade; skärm/skärmen. ( Lemmatisering.) Lexem: en bestämd betydelse knuten till ett lemma. ( Word sense disambiguation.) Böjningsform: Ett lemma (eller lexem) med specificerad böjning. Former av älska: älska (infintiv), älskar (presens), älskande (presens particip), o.s.v
5 Ord måste analyseras i en kontext (1) Vad får man lägga ut på webben? (2) En som har får som ja känner ska klippa dom på torsdag. Samma graford: får. Olika lemma (och därmed lexem och börjningsform). (1) Presens, aktiv, av verbet få. (2) Plural, obestämd, grundkasus av substantivet får. Morfologi Tre huvudsakliga typer av morfologiska processer : Böjning: Inom samma lemma. Följer regelbundna mönster. Semantiskt förutsägbart. hus huset, vara är. Avledning: Ger nytt lemma m.h.a. affix. hus huslig, prata pratig. Lexikalisering. Form och semantik mindre förutsägbart. Sammansättning: Ger nytt lemma av två givna. Mycket produktivt i svenskan. Lexikalisering. Semantik inte helt förutsägbar Bestämma ordklass Tre typer av kriterier: Böjning. Ofta det mest avgörande. Syntax: (potentiella) relationer till andra ord. Semantik: typ av betydelse. Ofta svårtillämpat. Ordklasser, böjning, översikt Substantiv, verb, adjektiv: relativt regelbundna uppsättningar böjningsformer. Pronomen: varierande grupp lexem, varierande beteende. Artiklar: liten grupp lexem, kongruens. Adverb: varierande grupp lexem, vissa uppvisar komparationsböjning
6 Ordklasser, böjning, översikt II Räkneord: grundtal och ordningstal, viss kongruens; oändligt många, men lätta att överblicka (en, två, tre..., och första, andra, tredje... ). Particip: adjektiviska former av verb. Perfekt particip kongruensböjs. Prepositioner, verbpartiklar, konjunktioner, subjunktioner, infinitivmärke, interjektioner böjs inte. Räknebara substantiv i svenskan (8 former) obestämd form bestämd form numerus: singular bil(s) bilen(s) hus huset(s) numerus: plural bilar(s) bilarna(s) hus husen(s) Med s så blir det kasus genitiv; annars grundkasus. De två formerna sammanfaller ibland, t.ex. hus Icke-räknebara substantiv i svenskan (4 former) Substantiv som smör och vrede är svåra att kombinera med räkning och plural. obestämd form bestämd form numerus: smör(s) smöret(s) neutral /singular vrede(s) vreden(s) Genus Substantiv tillhör ett av två genus i svenskan. Egenskap på lexemnivå. Avspeglas i böjningen, men modifieras inte. utrum, t.ex. bil och vrede. neutrum, t.ex. hus och smör. Genus avspeglas i kongruensböjning i singular. Även för adjektiv, artiklar, pronomen. Med s så blir det kasus genitiv; annars grundkasus
7 Egennamn i svenskan (2 former) Egennamn med s blir det kasus genitiv; annars grundkasus, t.ex. Stockholm och Stockholms; Anders Borg och Anders Borgs; Anders och Anders (formerna sammanfaller). Egennamn är vanligtvis i singular; ett fåtal är i plural, t.ex. Pyrenéerna. Verb i svenskan (ofta max 13 former) neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv jaga jagas tempus: presens jagar jagas tempus: preteritum jagade jagades supinum jagat jagats imperativ jaga presens particip jagande(s) perfekt particip jagad, jagat, jagade Verb i svenskan (ofta max 13 former) neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv läsa läsas tempus: presens läser läses tempus: preteritum läste lästes supinum läst lästs imperativ läs presens particip läsande(s) perfekt particip läst, läst, lästa Kopulaverbet vara neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv vara tempus: presens är tempus: preteritum var supinum varit imperativ var presens particip varande perfekt particip 27 28
8 Verb i svenskan, mer Passiv bara för transitiva verb, d.v.s som tar objekt. Talspråkliga presens particip: jagandes, läsandes. Modus indikativ (vanligt påståendemodus), konjunktiv (som vore) och imperativ (se Josefsson). Men det är mer naturligt att se imperativ som en separat finit form för modern svenska. Den måste vara framtidsorienterad (och aktiv) p.g.a. sin semantik. Adjektiv i svenskan Komparation (med de olika kongruensformerna) positiv komparativ superlativ stor, stort, större störst, största, stora, store störste dålig, dåligt, värre värst, värsta, dåliga, dålige värste Oböjliga adjektiv finns, t.ex. nuvarande och släkt En del adverb kompareras; aldrig kongruens positiv komparativ superlativ fort fortare fortast dåligt värre värst Notera: Lejonet rörde sig snabbt (adverb). (Josefsson, s. 85.) Ett snabbt lejon Lejonet var snabbt (adjektiv). De snabba lejonen Lejonen var snabba (adjektiv). FLER TYPER AV ADVERB FINNS! Pronomen Etymologi: i stället för nomen (substantiv). Hjälpord för referens. Relativt komplicerad ordklass vad gäller böjning, syntaktisk användning och semantik. Semantisk huvudindelning: Definita (bestämda) pronomen Indefinita (obestämda) pronomen Syntax: Vissa hör ihop med substantiv och kongruensböjs, andra används obundet
9 Definita (bestämda) pronomen Personliga (anaforiska) pronomen: jag, mig, du, dig, etc. Possessiva pronomen: min, din, etc. Reflexivt pronomen: sig Reflexivt och possessivt pronomen: sin Demonstrativa pronomen: denna, detta, etc. Determinativa pronomen: typ Den som är satt i skuld är icke fri. Indefinita pronomen Kvantitativa pronomen: någon, varje, alla, många, etc. Interrogativa (frågande) pronomen: vem, vad, hurdan (som fungerar som ett pro-adjektiv). (Ord som när, var, vart, varifrån, hur, varför är interrogativa adverb.) Relationella pronomen: samma, annan, nästa, sista, egen, enda, etc. Relativa pronomen: som, vars, etc. (I relativa bisatser.) 33 34
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer
ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk
Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys
Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Träningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Satslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Ordklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Svensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Facit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Grammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
Skriva berättande texter
Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och
Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Två unga, snabba sniglar
Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:
KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson
Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa
Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Lexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Facit till FRAMSTEGSTEST 1
Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 6 Nu har vi lärt oss de flesta av de tunga ordklasserna. Pronomen är dock
Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten
Världens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Att analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Lingvistiskt uppmärkt text
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata: Ett konkret exempel 1 Genom genom ADP 2 case 2 skattereformen skattereform
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April
Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Dagens föreläsning Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser Öppna ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb
ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4
ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga
Elementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Ord, ordbildning och ordklasser
Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga
Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Ordbok arabiska - svenska
1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska
Först lite rester...
Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?
SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER
SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER Indoeuropeiska språkträdet målat av Marie Söderman. Lägg märke till att baskiskan idag ofta räknas som ett isolerat språk och alltså troligen inte borde vara med på trädet.
Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser
Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför
Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax
Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,
Ord och morfologi. Morfologi
Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande
Träningshäfte ordklasser facit
Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk
Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk
Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Svensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1
Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:
FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att
Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser
F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8
Fraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Därför finns det också massor musar och bara 3 katten
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare
(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.
Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)
Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i
Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Lingvistiska grundbegrepp
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga
Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin
Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.
ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10
Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något
Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.
Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Välkommen till den första delkursen i svenska!
Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar
Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n
!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Morfologi, Ordklasser och Satsdelar
Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta
Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt