Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur."

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. 1 Ord allmänt Ord: teoretiskt sett en ganska svår typ av enhet, särskilt om man skall beskriva ett språk som inte har en skriftspråksnorm. Enheten ord är ofta mer självklar när det finns etablerade skriftspråksnormer som kräver ordmellanrum. Men diskutabla fall finns: isn t. t.ex.. Ord är grammatiskt sett hårt sammanbundna enheter. För svenskans del är också böjning och betoning viktiga kriterier. Det är viktigt att skilja mellan konkreta ord i texter (ordförekomster/löpord) och ord som enheter som ingår i ett språk. 1.1 Ordförekomst/löpord (eng. token) Ordförekomst/löpord: Konkreta förekomster i text eller tal. Löpord kan analyseras som instanser av olika sorters ordtyper. Att segmentera en text i löpord kallas tokenisering i språkteknologiska sammanhang. Inte alltid helt lätt, med tanke på allt man kan stöta på i (elektroniska) texter. 1.2 Ordtyper, olika begrepp Ordtypsbegrepp: Abstrakta enheter, kan uppträda som godtyckligt antal löpord. Dessa är instanser/förekomster/tokens av typen. Graford: definieras av teckensekvens. (Bestäms av tokenisering.) (Versal/gemen kan ibland neutraliseras.) Ex. får ett graford, som kan dyka upp i olika kontexter. (1) Vad får man lägga ut på webben? (2) En som har får som jag känner ska klippa dom på torsdag. Lemma: ett uppslagsord med samma ordklass- och böjningsmönster. T.ex. lägger, lade lemmat lägga; skärm, skärmen lemmat skärm. Grundformen används som namn på lemmat. Bestämma vilket lemma ett löpord representerar i språkteknologiska system kallas lemmatisering. I exemplet ovan: får (1) lemma verbet få och får (2) lemma substantivet får. 1

2 Lexem: en viss betydelse knuten till ett lemma och därmed till löpord. Bestämma vilket lexem ett löpord representerar i språkteknologiska system kallas word sense disambiguation. Exempel: betydelser hos verbet få (enligt Svensk ordbok, 1 komma i besittning av 2 ha tillåtelse att 3 vara tvungen att 4 uppnå att påverka (ngn) 5 (plötsligt) komma att Böjningsform: Ett lemma (eller lexem) med specificerad böjning. Former av älska: älska (infintiv), älskar (presens), älskande (presens particip), o.s.v. I exemplet ovan: får (1) presens, aktiv av verbet få och får (2) plural, obestämd form, grundkasus av substantivet får. Analysen av löpords lemma, lexem, böjningsform kräver ofta att vi beaktar kontexten. 2 Morfologi Tre huvudsakliga typer av morfologiska processer : Böjning: Inom samma lemma (och ordklass). Följer regelbundna mönster. Semantiskt förutsägbart. hus huset, vara är. Avledning: Ger ett nytt lemma av ett befintligt m.h.a. affix (morfem som inte är ett ord). hus huslig, hus husera, prata pratig. Det avledda lemmat böjs i sin tur (t.ex. huslig, husligare, husligast). Avledning byter ofta ordklass, men inte alltid. Form och semantik mindre förutsägbart. Lexikalisering avledda ord har ofta en speciell etablerad betydelse. Sammansättning: Ger nytt lemma av två givna. Mycket produktivt i svenskan. Semantik inte helt förutsägbar man måste räkna ut aktuell relation mellan de begrepp orden representerar. Tänk t.ex. på datorväska, handväska, damväska och krokodilväska. Lexikalisering sammansatta ord får ofta en speciell etablerad betydelse. T.ex. krokodiltårar. 2

3 3 Ordklasser kriterier Tre typer av kriterier: Böjning. Avgörande för substantiv, verb, adjektiv och adverb, och i viss mån för vissa andra ordklasser. Flera ordklasser har ingen böjning. Funktion i syntaxen: (Potentiella) syntaktiska relationer till andra ord i texter och yttranden. Betydelse (semantik): Typ av betydelse. Ofta svårtillämpat. Semantiska hänsyn kommer dock in i analysen av böjning och syntax. 3.1 Ordklassuppsättningar Olika grammatiker har lite olika typer av uppsättningar med ordklassbegrepp. Det kan variera för ett språk. Tittar man på olika språk så kommer givetvis variationen att vara större. Substantiv och verb brukar vara de mest stabila begreppen, både för svenska och tvärspråkligt. Vi kommer att utgå från Josefssons grammatik och från SUC s ordklassetiketter, som stämmer väl överens. 3.2 Ordklasser, böjning, översikt Substantiv, verb, adjektiv: relativt regelbundna uppsättningar böjningsformer. Particip: adjektiviska former av verb. Perfekt particip kongruensböjs. Pronomen: varierande grupp lexem, varierande beteende. (Semantik: systematiskt kontextberoende referens.) Artiklar: liten grupp lexem, kongruens. (Syntax: knutna till substantiv.) Adverb: varierande grupp lexem, vissa uppvisar komparationsböjning. (Syntax: bestämmer verb, adjektiv och andra adverb.) Räkneord: grundtal och ordningstal, viss kongruens; oändligt många, men lätta att överblicka (en, två, tre..., och första, andra, tredje... ). Prepositioner, verbpartiklar, konjunktioner, subjunktioner, infinitivmärke, interjektioner böjs inte. 3.3 Böjningskategorier Böjningskategorier de kategorier av information som uttrycks genom böjning. Detta brukar räknas till de viktigaste grammatiska egenskaperna hos ett språk. Vi kan tänka på böjningskategorier som dimensioner som kan anta olika ömsesidigt uteslutande värden. T.ex. numerus har antingen värdet singular eller plural. 3

4 4 Substantiv 4.1 Substantiv syntax Huvudord i s.k. nominalfraser, som förekommer som subjekt, olika typer av objekt, styrda av prepositioner, etc. Dessa är bland de viktigaste och vanligaste satsdelarna. 4.2 Substantiv semantik Namn och beskrivande ord. Hör ofta ihop med rikhaltiga begrepp. Öppen ordklass de flesta nya ord vi stöter på är substantiv. Nominalfraser används för att referera till olika saker. 4.3 Substantiv tre böjningskategorier Numerus (eng. number): singular eller plural. Bestämdhet/species (eng. definiteness): obestämd eller bestämd. Kasus (eng. case): grundkasus eller genitiv. 4.4 Genus (eng. gender) hos substantiv Substantiv tillhör ett av två genus i svenskan. Egenskap på lexemnivå. Avspeglas i böjningen, men kan inte påverkas av böjningen. Utrum, t.ex. (en) bil och (en) vrede. Neutrum, t.ex. (ett) hus och (ett) smör. Genus avspeglas i kongruensböjning i singular. Även för adjektiv, artiklar, pronomen. Genus syns bara i singular. 4.5 Räknebara substantiv (eng. countable nouns) (8 former) obestämd form bestämd form numerus: singular bil(s) bilen(s) hus huset(s) fot(s) foten(s) numerus: plural bilar(s) bilarna(s) hus husen(s) fötter(s) fötternas(s) Med s så blir det kasus genitiv; annars grundkasus. De två formerna sammanfaller ibland, t.ex. hus. 4.6 Icke-räknebara substantiv i svenskan (4 former) Substantiv som smör och vrede är svåra att kombinera med räkning och plural. 4

5 obestämd form bestämd form numerus: smör(s) smöret(s) neutral /singular vrede(s) vreden(s) Med s så blir det kasus genitiv; annars grundkasus. 4.7 Egennamn (eng. proper nouns) i svenskan (2 former) Egennamn med s blir det kasus genitiv; annars grundkasus, t.ex. Stockholm och Stockholms; Anders Borg och Anders Borgs; Anders och Anders (formerna sammanfaller). Egennamn är vanligtvis i singular; ett fåtal är i plural, t.ex. Pyrenéerna. 5 Verb I svenskan är verben både vad gäller morfologi och syntax de ord som representerar de rikhaltigaste uppsättningarna möjlighter. Och det är ganska typiskt för språk, eftersom verben står för handlingar och händelser, och avspeglar dynamiken och rollfördelningarna i de begrepp vi använder för att tala om sådant. 5.1 Verb syntax Verben är de centrala komponenterna i satser (och deras funktion då kallas predikat). Andra satsdelsfunktioner, som subjekt, olika typer av objekt och adverbial är syntaktiskt och semantiskt definierade i relation till verbet/predikatet. 5.2 Verb semantik Representerar begrepp för handlingar, processer och tillstånd. Definierar roller i relation till dessa. T.ex. sälja: agens (säljare)/subjekt, tema (vara/tjänst)/direkt objekt, beneficient (köpare)/indirekt objekt. 5.3 Verb böjning Verben är i många språk den kategori ord som har den rikaste och mest komplicerade böjningen. Det gäller även svenskan. (Olika grammatiker har lite olika synsätt på och terminologi för svenskans verbböjning.) Man brukar gör följande första uppdelning av verbformer: Finita: kan utan hjälp av annan verbform stå som predikat i en sats. Infinita: måste (normalt) ha hjälp av annan verbform för att ingå i en fullständig sats. Här hamnar infinitiv och supinum. (Även particip kan räknas hit, men Josefsson har dem som en egen ordklass.) En böjningskategori är tillämplig för både finita och vissa infinita former: 5

6 Diates (eng. voice): aktiv eller passiv. Påverkar syntaxen: I aktiv diates är det typiska att subjektet står för aktörsrollen (agens). I motsvarande passiv diates hamnar ett aktivt objekts roll i subjektsställning. (Passiv diates finns därför bara för transitiva verb, d.v.s sådana som tar objekt.) T.ex. (1) Aktiv diates: Ägaren [subjekt/agens] ska klippa fåren [objekt/tema] på torsdag. (2) Passiv diates: Fåren [subjekt/tema] ska klippas på torsdag. (klippa/klippas är aktiv infinitiv resp. passiv infinitiv.) Vi kan urskilja ytterligare en eller (eller två med modus) böjningskategorier för finita former: (Enkla) tempus (eng. tense): presens (nutid/framtid) eller preteritum (förfluten tid). (S.k. sammansatta tempus skapas med flera verbformer. T.ex. pluskvamperfekt, som i hade klippt). Modus: indikativ (vanligt påståendemodus), konjunktiv (som vore, finns bara fragmentariskt kvar i modern svenska) och imperativ (uppmaningsformen, se Josefsson). Imperativ måste vara framtidsorienterad och aktiv p.g.a. sin semantik. Och har andra person som underförstått subjekt. Former i presens och preteritum är alltså finita; andra (infinitiv, supinum, participen) är infinita. Infinitiv är en tidsmässigt neutral form. Supinum förekommer ihop med det temporala hjälpverbet ha i sammansatta tempus som perfekt och pluskvamperfekt. perfekt, t.ex. har [presens av ha] jagat [supinum] pluskvamperfekt, t.ex. hade [preteritum av ha] jagat [supinum] Particip är adjektivartade verbformer, där presens particip s.a.s. står för subjektets/agens egenskap och perfekt particip för egenskapen hos objektet/temat. 5.4 Verb max 13 former (om vi bortser från konjunktiv) neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv jaga jagas tempus: presens jagar jagas tempus: preteritum jagade jagades supinum jagat jagats imperativ jaga presens particip jagande (talspråk: jagandes) perfekt particip jagad, jagat, jagade 6

7 Talspråkliga presens particip, som jagandes och läsandes, förekommer ibland i skrift. Uppgift: Hitta på två meningar där jagat är supinum respektive perfekt particip. neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv läsa läsas tempus: presens läser läses tempus: preteritum läste lästes supinum läst lästs imperativ läs presens particip läsande(s) perfekt particip läst, läst, lästa Uppgift: Gör motsvarande tabell för skratta. 5.5 Kopulaverbet vara (viktigt och vanligt) neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv vara tempus: presens är tempus: preteritum var supinum varit imperativ var presens particip varande perfekt particip Uppgift: Gör motsvarande tabell för vara i betydelsen att ett sår uppvisar infektion. 6 Adjektiv 6.1 Adjektiv syntax Bestämmer substantiv och pronomen genom att ingå i nominalfraser (attributiv ställning) eller genom att kopplas till dem i satser med hjälp av kopulaverb (vara) (predikativ ställning). (Exempel nedan.) 6.2 Adjektiv semantik Uttrycker egenskaper och relationer. 6.3 Adjektiv böjning Hos adjektiven finns två typer av böjning, kan man säga, dels komparationsböjning, dels kongruensböjning. 7

8 Komparation tre värden. Exempel, som inkluderar de olika kongruensformerna: positiv komparativ superlativ snäll, snällt, snälla, snälle snällare snällast, snällaste stor, stort, stora, store större störst, största, störste dålig, dåligt, dåliga, dålige värre värst, värsta, värste typisk, typiskt, typiska, typiske mer typisk, etc. mest typisk, etc. 6.4 Adjektivens kongruens Kongruensen visar vad adjektivet är kopplat till och avspeglar numerus, genus och bestämdhet, samt beror på om adjektivet står i attributiv (i en nominalfras) eller predikativ ställning (i ett predikativ utanför den fras det syftar på). Kongruens (illustrerande exempel): Obestämda nominalfraser som subjekt attributiv ställning predikativ ställning (Art./attr.) stark form (huvudord) är stark form En stor kastrull/kvinna/man är stor. Ett stort hus är stort. Flera stora hus är stora. * Ett största hus... blir semantiskt felaktig. Stora kastruller/hus är stora. Bestämda nominalfraser som subjekt attributiv ställning predikativ ställning (Art./attr.) svag form (huvudord) är stark form Den stora/största kastrullen/kvinnan är stor/störst. Deras stora/största kastrull/kvinna är stor/störst. Den store/störste mannen är stor/störst. Deras store/störste man är stor/störst. Det stora/största huset är stort/störst. Deras stora/största hus är stort/störst. De stora/största kvinnorna/männen/husen är stora/störst. Deras stora/största kvinnor/män/hus är stora/störst. Svag form: för attributiv ställning i bestämd NP. Stark form: för andra ställningar (i obestämd NP, predikativ ställning). Stark form singular: där avspeglas grammatiskt genus. Obligatoriskt. Svag form singular: där avspeglas naturligt genus (kön). Ej obligatoriskt. 6.5 Adjektiv med begränsad böjning/användning En del helt oböjliga adjektiv finns, t.ex. nuvarande och släkt. En del adjektiv måste kompareras med mer och mest, t.ex. typisk. Ibland är komparation semantiskt konstig. 8

9 Vissa adjektiv kan bara användas i en ställning: vår nuvarande regering (attributiv ok); vår regering är nuvarande (predikativ konstig). stolen är sönder (predikativ ok); vår sönder stol (attributiv konstig). Talspråkig lösning: vår söndriga stol. 7 Adverb Semantik: svarar på när?, var? hur? (vagt kriterium). Motsvarande frågeord inkluderade. nu, idag, senare, här, där, överallt, därför, när, var, hur, varför, Många är avledda av adjektiv och sammanfaller med -t-formen (ofta hur-ord): Ett snabbt (adj) lejon rör sig snabbt (adv). Flera snabba (adj) lejon rör sig snabbt (adv). Satsadverb, typ: inte, tyvärr, nog, etc. ja, nej. Det finns olika sorters adverb. 7.1 Vissa adverb kompareras; de kongruensböjs aldrig positiv komparativ superlativ fort fortare fortast dåligt värre värst Ett adverb kongruensböjs aldrig, för det hör inte ihop med något nominalt led som det kan kongruera med. Exempel: Lejonet rörde sig snabbt (adverb). (Josefsson, s. 85.) Lejonen rörde sig snabbt (adverb). Ett snabbt lejon Lejonet var snabbt (adjektiv). De snabba lejonen Lejonen var snabba (adjektiv). 9

10 Definita pronominaladverb i svenskan befintlighet riktning mot riktning ifrån var vart/vartåt varifrån här hit härifrån/hädan där dit därifrån/dädan (där) uppe upp/uppåt uppifrån (där) nere ner/nedåt nerifrån (där) fram(me) framåt framifrån (där) bak bakåt bakifrån (till) vänster åt vänster vänsterifrån (till) höger åt höger högerifrån öster österut österifrån söder söderut söderifrån väster västerut västerifrån norr norrut norrifrån 8 Pronomen Etymologi: i stället för nomen (substantiv). Hjälpord för referens. Relativt komplicerad ordklass vad gäller böjning, syntaktisk användning och semantik. Semantisk huvudindelning: Definita (bestämda) pronomen Indefinita (obestämda) pronomen Syntax: Vissa hör ihop med substantiv och kongruensböjs, andra används obundet. 8.1 Definita (bestämda) pronomen Personliga (anaforiska) pronomen: jag, mig, du, dig, etc. Possessiva pronomen: min, din, etc. Reflexivt pronomen: sig Reflexivt och possessivt pronomen: sin Demonstrativa pronomen: denna, detta, etc. Determinativa pronomen: typ Den som är satt i skuld är icke fri. Relativa pronomen: som, vars, etc. (I relativa bisatser.) 10

11 8.2 Indefinita pronomen Kvantitativa pronomen: någon, varje, alla, många, etc. Interrogativa (frågande) pronomen: vem, vad, hurdan (som fungerar som ett pro-adjektiv). (Ord som när, var, vart, varifrån, hur, varför är interrogativa adverb.) Relationella pronomen: samma, annan, nästa, sista, egen, enda, etc. Personliga (anaforiska) pronomen Obs! Personliga pronomen kan referera till döda ting. Josefsson föredrar anaforiska pronomen. Inom parentes: talspråkliga former. Person, numerus subjekts- objekts- possessiv/genitiv genus, kön form form 1:a, sing. jag mig min, mitt, mina 1:a, plur. vi oss vår (våran), vårt (vårat), våra 2:a, sing. du dig din, ditt, dina 2:a, plur. ni er er (eran), ert (erat), era 3:e, sing., mask. han honom hans 3:e, sing., fem. hon henne hennes 3:e, sing., utr. den den dens 3:e, sing., neutr. det det dess 3:e, plur. de (dom) dem (dom) deras Reflexiva pronomen (särskilda former i 3:e person) REFLEXIV REFLEXIV Person, numerus subjekts- objekts- possessiv genus, kön form form 3:e, sing., mask. (han) 3:e, sing., fem. (hon) 3:e, sing., utr. (den) sig sin, sitt, sina 3:e, sing., neutr. (det) 3:e, plur. (de (dom)) 9 Prepositioner Prepositioner skapar tillsammans med en nominalfras, en infinitivfras, en bisats eller ett frågeord en s.k. prepositionsfras. Man säger att prepositioner styr detta andra led. Prepositionen kommer först och styrda ledet sist. Semantiskt sett svarar prepositionen plus det styrda ledet på frågor som När?, Var? och Hur? (Detta är ett vagt kriterium.) (Hela frasen beter sig därmed ofta som ett adverb.) Prepositionsfraser kan bestämma nästan vilken typ av fras som helst, och placeras i de flesta fall efter huvudordet. Exempel: 11

12 överordnat huvudord prepositionsfras (bestämning) preposition styrt led beskattning av inkomst övningar med skarp ammunition källa till samhörighet och glatt kamratskap finnas för beräkning arbetat i rörelsen avviker från det civila utförs i skarpladdad miljö lever på plankton Anledningen till att sillen utgör en så ofantlig biomassa Prepositionsfraser kan också komma före ordet de bestämmer: prepositionsfras (bestämning) överordnat huvudord preposition styrt led Från årsskiftet gäller I avgiften ingår Med halvöppen vård menas Enligt de nya reglerna kan Ledet som prepositioner styr kommer nästan alltid efter prepositionen. I vissa typer av satser kan detta led dock flyttas framåt, t.ex. för att befrågas i frågor eller topikaliseras i huvudsatser: Vem kan man lita på? Henne måste man alltså hålla sig borta ifrån. Sammanfattningsvis binder en preposition alltid ihop två delar: dels har vi en överordnad fras (med ett huvudord), dels har vi ledet som prepositionen styr. 10 Konjunktioner Konjunktioner binder ihop till samordnade konstruktioner: äpplen och päron. Delarna kan vara av olika typer, men är av samma typ i de enskilda fallen. Vanliga ord, få lemman: och, eller, samt, men. 12

13 10.1 Konjunktioner samordning NP sl NP kn KN sl NP art DT hd NN art DT hd NN en hund och en student Denna typ av symmetrisk struktur med jämbördiga samordnade led (sl) är typisk. Även flerledade samordningar finns, som äpplen, päron och apelsiner. 11 Subjunktioner Syntax: Subjunktioner inleder bisatser. Semantik: anger den relation bisatsen står i till något objekt eller någon händelse. Vanliga ord, relativt få lemman: att, innan, eftersom, om, medan. Några ovanliga subjunktioner finns: ehuru, huruvida. 12 Infinitivmärke, bara ordet att Grafordet att kan vara subjunktion eller infinitivmärke. Olika uttal! att som infinitivmärke hör alltid ihop med en infinitivförekomst. Vi planerar att [inf.m.] bygga ut vår utbildning i etapper i den takt som ekonomin tillåter med de fristående kurserna som bas. att som subjunktion hör alltid ihop med en bisats. Här hoppas vi att [subjunktion] regeringen och utbildningsdepartementet ser behovet och nyttan av utbildningen och stödjer oss med särskilt avsatta medel. 13

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser 1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Ord, ordbildning och ordklasser

Ord, ordbildning och ordklasser Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Olika typer av satser

Olika typer av satser UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Tempus och aktionsart

Tempus och aktionsart Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Tempus och aktionsart Solveig Malmsten Böjningskategorier för verb Tempus tidpunkt Perfekt Presens Futurum har levt lever ska leva Pluskvamperfekt Preteritum Futurum

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER GRAMMATIK Institutionen för lingvistik 2010 Kompendiet är ursprungligen skrivet av Malin Ericson (1999) och har sin grund i material

Läs mer