Fraser, huvuden och bestämningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fraser, huvuden och bestämningar"

Max Strömberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin följer Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur, med tillägg vad gäller dependensanalys från Universal Dependencies, 1 Fraser, allmänna principer 1.1 Fraser/konstituenter principer Enheter som hänger ihop grammatiskt och semantiskt. Teoretisk motivation: fraser av en viss kategori kan förekomma i olika kontexter. (Egna enheter av struktur.) Exempel: Den lilla hunden skäller. (som subjekt) Lisa köpte den lilla hunden. (som objekt) Beskrivningen av (olika slag av) nominalfraser kan alltså återanvändas i olika kontexter. 1.2 Kriterier för analys som fras I grammatiken handlar det ofta om att tillämpa olika kriterier för att stödja eller vederlägga en viss analys. Olika kriterier kan ge olika utfall och analysen av ett visst fenomen kan vara mindre självklar. Man måste då kanske bestämma sig för ett visst synsätt. Traditionell grammatik är delvis konventionell (snarare än renodlat teoretiskt motiverad). Olika grammatikböcker kan ha olika åsikter. 1.3 Fraser som semantiska enheter Semantiken måste ofta stödja (och ligger bakom) våra intuitioner om frasstatus. Exempel: Lisa köpte den lilla hunden. KRITERIUM: En fras har typiskt en semantiskt enhetlig innebörd. Jag såg den lilla hunden genom fönstret. Här är den lilla hunden (NP) en beskrivning av en varelse. 1

http://universaldependencies.github.io/docs/. 1 Fraser, allmänna principer 1.1 Fraser/konstituenter principer Enheter som hänger ihop grammatiskt och semantiskt.

2 Här är genom fönstret (PP) av ett sätt (att se). 1.4 Fraser kan förekomma i olika funktioner KRITERIUM: En fras kan typiskt återanvändas (med bibehållen betydelse) i olika kontexter. Den lilla hunden skäller. (som subjekt) Lisa köpte den lilla hunden. (som objekt) Lisa tittade på den lilla hunden. (som prepositions rektion) 1.5 Fraser hänger ihop vid ordföljdsändringar KRITERIUM: Fraser yttas typiskt som helheter, om vi ändrar ordföljd utan att dramatiskt ändra betydelse. Jag såg den lilla hunden genom fönstret. Den lilla hunden såg jag genom fönstret. Genom fönstret såg jag den lilla hunden. Inte: Genom såg fönstret den lilla jag hunden. 1.6 Fraser matchar enstaka ord och kan befrågas Exempel: En familj köpte den lilla hunden. KRITERIUM: En fras kan ofta ersättas av en kortare fras eller ett enda ord (med samma sorts betydelse). Familjen köpte hunden. De köpte den. KRITERIUM: En fras kan befrågas byt ut mot frågeord och arrangera till frågeordföljd och ges som svar på frågan. Vem köpte den lilla hunden? En familj. Vad köpte en familj? Den lilla hunden. 1.7 Likvärdiga fraser kan samordnas Exempel: Lisa köpte den lilla hunden. KRITERIUM: Två fraser av samma kategori kan samordnas och bilda en samordning av samma kategori. Lisa köpte den lilla hunden och den stora katten. KRITERIUM: kongruens har OFTA (inte alltid) en fras' räckvidd. 2

5 Fraser hänger ihop vid ordföljdsändringar KRITERIUM: Fraser yttas typiskt som helheter, om vi ändrar ordföljd utan att dramatiskt ändra betydelse. Jag såg den lilla hunden genom fönstret.

3 Lisa köpte en liten hund. Lisa köpte ett litet djur. Lisa köpte de små hundarna. 2 Huvud och bestämningar Många fraser innehåller ett ord (huvudet) som är den centrala enheten. Övriga delar av frasen ingår i den genom sina kopplingar till huvudet och räknas som bestämningar. Inom dependensgrammatik (som i hög grad är förenlig med traditionell grammatik) beskrivs syntaxen generellt i termer av huvud-bestämning-relationer mellan ord. 2.1 Några dependensexempel Pilarna löper från huvud till bestämning. rot nmod advmod nsubj dobj advmod nummod nmod ADV VERB PRON NOUN ADP ADV NUM NOUN ADP NOUN Totalt köper vi leksaker för cirka 200 miljoner om året punct nsubj root dobj det amod NOUN VERB DET ADJ NOUN PUNCT Studenten läste den bästa boken. rot nmod det amod nsubj aux dobj det amod DET ADJ NOUN AUX VERB DET ADJ NOUN ADP NOUN De samvetslösa skurkarna hade stulit de största juvelerna på söndagen 3

Inom dependensgrammatik (som i hög grad är förenlig med traditionell grammatik) beskrivs syntaxen generellt i termer av huvud-bestämning-relationer mellan ord. 2.

4 2.2 Huvud, kriterier När vi bedömer vad som är huvud respektive bestämning så utgår vi från ett antal kriterier. Dessa kriterier är ibland ganska vaga. Deras utfall kan därför bli obestämt. Om vi skall utföra systematiska analyser behöver vi nog utgå från en viss grammatikbok eller i ST-sammanhang annotationsmanual, där vi katalogiserar konventioner för olika typer av konstruktioner. Vi utgår från Universal Dependencies ( här. 2.3 Huvudet är typiskt obligatoriskt Bestämningar kan ofta strykas; eventuellt krävs då omböjning av huvudet. Exempel (att bedöma i lämpliga meningskontexter): nu när som helst nu den gröna bilen därborta bilen en fin bil bilen han som står i hörnet han påfallande söt i smaken söt 2.4 Huvudets kategori bestämmer hela frasens kategori Exempel (inte så strikta vad gäller antalet generationer ): Substantiv (nomen) och pronomen ger nominalfras. Ex. den gröna bilen därborta, han som står i hörnet Verb ger verbfras eller sats. Ex. (De) sover ofta oroligt. (Hon) gav honom en bok. Adjektiv ger adjektivfras. Ex. påfallande söt i smaken Preposition ger prepositionsfras. Ex. på vinden. Enligt Universal Dependencies är dock prepositioner dependenter till det styrda ledet, varför prepositionsfras snarare är ett slags nominalfraser med prepositionen som en kasusmarkering (): på vinden Adverb ger adverbfras. Ex. mycket fort, nu när som helst 2.5 Huvud/fras och morfologiska/syntaktiska egenskaper Huvudordets böjning bestämmer ofta men inte alltid motsvarande egenskap hos 4

Vi utgår från Universal Dependencies (http://universaldependencies.github.io/docs/) här. 2.3 Huvudet är typiskt obligatoriskt Bestämningar kan ofta strykas; eventuellt krävs då omböjning av huvudet.

5 frasen. Exempel: Adjektivets kongruensegenskaper ger adjektivfrasens kongruensegenskaper mycket surt i smaken Bestämt substantiv ger alltid bestämd nominalfras den gula bilen (men obestämt substantiv kan vara huvud i bestämd nominalfras, som min bil) Verb i infinitiv är huvud i infinitiv(verb)fras. 2.6 Huvudet är semantiskt sett det avgörande ledet Exempel: det regnar lite... handlar primärt om att det regnar den gröna bilen därborta... måste vara en bil påfallande söt i smaken... söt (smak) är det avgörande 2.7 Huvudet väljer bestämningar Huvudet väljer (kräver/tillåter) bestämningar, utifrån sin valens. Exempel: Hon ger honom en bok. *Hon ger honom. Verbet kräver två objekt, vilket de flesta verb inte gör. professor i lingvistik *person i lingvistik Substantivet accepterar en bestämning, som bara kan kopplas till ett fåtal substantiv. 2.8 Kongruens och styrning Bestämningens morfologiska form beror på huvudets inverkan (kongruens). Exempel: Hon ger honom en bok. (kasusstyrning) *Hon ger han en bok. ett fint hus (kongruens) *ett fin hus flera fina hus (kongruens) *flera fint hus 3 Vanliga typer av fraser 3.1 Nominalfras huvud substantiv eller pronomen 5

vara huvud i bestämd nominalfras, som min bil) Verb i infinitiv är huvud i infinitiv(verb)fras. 2.6 Huvudet är semantiskt sett det avgörande ledet Exempel: det regnar lite.

6 bestämningar kallas attribut. Vanliga: artikel/determinator (framförställt) (UD: det) adjektivfras (framförställt) (UD: amod) prepositionsfras (efterställt) (UD: amod/acl) relativ bisats (efterställt) (UD: acl) andra bisatser (efterställt) (UD: acl) infinitivfras (efterställt) (UD: acl) Josefsson, 6.1: finkornigare attributsbegrepp 3.2 Adjektivfras huvud: adjektiv bestämningar kallas adverbial. Vanliga: mer och mest (framförställda, vid perifrastisk komparation) (UD: advmod) andra adverb (framförställd, ofta gradadverb(ial)) (UD: advmod) prepositionsfras (efterställt) (UD: nmod) Josefsson, 6.2: om efterställda bestämningar till adjektiv bisats (efterställt) (UD: advcl) 3.3 Adverbfras huvud: adverb bestämningar kallas (även här) adverbial. Vanliga: mer och mest (framförställda, vid perifrastisk komparation) (UD: advmod) andra adverb (framförställd, ofta gradadverb(ial)) (UD: advmod) efterställda bestämningar?? bussen körde lika snabbt som bilen 3.4 Prepositionsfras Preposition. Huvud i många grammatiker, men en dependent i UD. det som prepositionen styr, rektion. (UD har dock motsatt perspektiv.) Vanliga: nominalfras (objektsform om det är ett personligt pronomen) infinitivfras bisats Prepositionsfraser kan i sin tur bestämma substantiv, pronomen, verb, adjektiv (?), adverb (?) etc. 6

(efterställt) (UD: acl) infinitivfras (efterställt) (UD: acl) Josefsson, 6.1: finkornigare attributsbegrepp 3.2 Adjektivfras huvud: adjektiv bestämningar kallas adverbial.

Relevanta dokument

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem