Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Transkript

1 Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) 1. Döva och språk

2 Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Teckenspråket Ett fullvärdigt språk Ett oändligt antal meningar kan produceras och förstås utifrån ett ändligt antal tecken och kombinationsmöjligheter (regler) Har ett eget ordförråd och en egen grammatik Inte direktöversättning från språk som svenska T.ex kan ett tecken motsvara en hel mening Teckenspråket, forts. Talat språk och teckenspråk Levande, precis som andra språk Inte ett universellt språk, utan många olika finns Ex. ASL (American Sign Language), svenskt teckenspråk Enligt Steinberg et al., ASL det som är mest utforskat ur lingvistiskt och psykolingvistiskt perspektiv Talat språk produceras vokalt och uppfattas auditivt Teckenspråk produceras gestuellt och uppfattas visuellt Båda produceras med ung. samma hastighet Troligtvis kognitiva begränsningar bakom detta

3 Teckenspråket i Sverige Betydelsebärande komponenter i teckenspråk Teckenspråksforskning vid Stockholms universitet (Inst. för lingvistik) sedan 1972 Erkänt som dövas första språk av riksdagen 1981 En professur inrättad 1990 den första i världen Döva i Sverige räknas idag som en tvåspråkig grupp Handkomponenter: form position rörelse Andra komponenter: riktning hos huvud och blick rörelser hos ögonbryn och mun Morfologi i ASL Syntax i ASL Tecken i oböjd grundform utgörs av viss form, position och rörelse hos handen Förändring i morfologi (t.ex för aspekt) görs med handrörelse Komplex morfologisk struktur Ex. verb markerar ofta både subjekt och objekt, samt tempus m.m. Ganska fri ordföljd SVO är omarkerad ordföljd Satser ej linjära sekvenser, utan tredimensionella Lämplig hantering av 3D-utrymme mycket viktigt Ex. pronomen tecknas framför talarens bröst Ex. rörelseverb följer lämplig bana genom utrymmet (subjekt- och objekt-relationer vid början och slutet)

4 Handalfabetet Svenska handalfabetet Används i tillägg till de andra tecknen Är baserat på ett skriftspråks alfabet Används för ord som inte har något tecken t.ex många namn, främmande ord Steinberg et al. ger de brittiska och amerikanska handalfabetena (s. 57) Barns teckenspråksinlärning The Oral Approach Steg liknande de för hörande barn som lär sig språk som engelska eller svenska Ett-tecken-stadium, telegrafiskt stadium (utan böjningar) En studie visade att barnen i genomsnitt producerade sitt första tecken vid 8,5 mån. Måste dessutom lära saker specifika för teckenspråk, t.ex hanteringen av 3D-utrymmet Syfte: få hörselskadade att producera och (i andra hand) förstå tal Positivt för kommunikation med icke-tecknande personer Idag ofta med hjälp av datorutrustning Nackdelar: ju sämre en person hör, desto svårare producera tal dövas tal ofta svårt att förstå för ovana personer

5 The Total Communication Approach Talträning k. teckenspråk Talträning + teckenspråk Började på 1970-talet i bl.a Nordamerika Innan dess, från ca 1880-talet och framåt, var det talträning som gällde Steinberg et al.: Total Communication + Written Language Somliga har hävdat att teckenspråk hämmar talinlärning och att tal, inte teckenspråk, behövs för utvecklandet av tänkandet Psykolingvistiska studier visar att detta är falskt De senaste decennierna De senaste decennierna, forts. Sedan 1970-talet har teckenspråk fått ökad status världen runt Teckenspråk har erkänts som ett fullfjädrat språk t.ex av EU 1988 Nya teckenspråk har utvecklats och gamla vidareutvecklats Dövskolor har börjat undervisa teckenspråk Många döva har fått teckenspråk som förstaspråk Debatt kring cochleaimplantat Ett kirurgisk sätt att bota dövhet Ett hot mot dövkultur 3G-mobiler en revolution för döva!, det största som hänt på hundra år!

6 Mobil videokommunikation för döva Mobil videokommunikation, forts. Projekt PTS-ER-2005:14 Leddes av Sveriges Dövas Riksförbund på uppdrag av regeringen Frågeställning: Vilken nytta har döva av videosamtal via 3G? Hur väl stödjer tekniken teckenspråkskommunikation? Hur fungerar olika mobila tjänster för döva? Försökspersoner: ca 50 döva teckenspråksutövare Några slutsatser: Stor nytta Den största vinsten: döva kan använda sitt förstaspråk Dock mycket brister i den nya tekniken t.ex enbart en telefon med tillräcklig bildväxlingsfrekvens för att fungera praktiskt Steinberg et al.: Written Language Written Language, forts. Författarna förespråkar tvåspråkighet: teckenspråk + skriftspråk där skriftspråket är det omgivande hörande samhällets skriftspråk Metoden innebär inte skrivinlärning, utan visuell igenkänning Skrivna ord visas för barnet på skyltar/lappar Inlärning kan påbörjas vid några månaders ålder Steinberg et al. diskuterar studie av fyra barn och presenterar metoden som framgångsrik Dock oklart baserat på deras egna resultat T.ex lärde sig ett barn endast 5 ord på 8 månader vilket inte diskuteras alls

7 Vardagstecken för nybörjare Svenska teckenspråkslexikon på nätet pageid=596&rid=0 (Eller -> Om teckenspråket -> Vardagstecken för nybörjare) weblexikon.html Om du vill veta mer Sveriges Dövas Riksförbund Avdelningen för teckenspråk vid Inst. för lingvistik, SU 2. Skriftsystem och läsning

8 Två sorters skriftsystem Två sorters skriftsystem, forts. 1. Med ljud (fonem eller stavelse) som bas Ex. det romerska alfabetet (svenska, engelska m.fl), det kyrilliska alfabetet (t.ex ryska) Skriftspråket motsvarar det talade i olika hög utsträckning Ex. spanska k. engelska (s. 94) 2. Med betydelse som bas Dvs, skrifttecken representerar morfem Ex. kinesiska Relation mellan tecken och betydelse är oftare baserad på konvention är bildlikhet Läs-kontroversen Ljudavkodningsmetoden Ljudavkodningsförespråkarna Fokus ska vara på fonem! Läsning ska läras utifrån ords delar / bokstäver! Helordsförespråkarna Fokus ska vara på betydelse! Läsning ska läras utifrån hela ord! Läsning ses som en process som konverterar skrift till tal och sedan till betydelse Läsning börjar med att lära sig bokstäver Några studier visar att båda metoderna (ljudavkodning och helord) är lika bra En studie citeras som visar att ljudavkodning är bättre Problem: förståelse testades inte

9 Steinberg et al. s problem med ljudavkodningsmetoden Helordsmetoden Barnet fås att fokusera på meningslösa ljud snarare än meningsfulla betydelser Gör läsning onaturligt, tråkigt, förvirrande särskilt för språk med stora skillnader mellan stavning och tal Ljudavkodning är svårt Enskilda ljud dyker inte upp likadana i talade ord (ljud ändras, vissa uttalas inte alls) Bygger på betydelse Läsningens huvudsyfte är att få fram betydelse Huruvida en läsare kan stava sig igenom ord eller skriva dem är egentligen oviktigt Den som läser (ljudbaserade alfabetsspråk) flytande använder helordsmetoden Läsning styrs av prediktion (så betydelse) Vi fokuserar inte ens blicken på alla ord En liten avstickare Helordsmetoden, forts. Idé: barn lär sig morfem i skriftspråket genom induktion på samma sätt som barn gör med tal (Meningsfull) kontext spelar viktig roll Viss forskning för engelska och japanska tyder på att barn lär ord snabbare än bokstäver