Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)"

Transkript

1 Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) 1. Döva och språk

2 Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Teckenspråket Ett fullvärdigt språk Ett oändligt antal meningar kan produceras och förstås utifrån ett ändligt antal tecken och kombinationsmöjligheter (regler) Har ett eget ordförråd och en egen grammatik Inte direktöversättning från språk som svenska T.ex kan ett tecken motsvara en hel mening Teckenspråket, forts. Talat språk och teckenspråk Levande, precis som andra språk Inte ett universellt språk, utan många olika finns Ex. ASL (American Sign Language), svenskt teckenspråk Enligt Steinberg et al., ASL det som är mest utforskat ur lingvistiskt och psykolingvistiskt perspektiv Talat språk produceras vokalt och uppfattas auditivt Teckenspråk produceras gestuellt och uppfattas visuellt Båda produceras med ung. samma hastighet Troligtvis kognitiva begränsningar bakom detta

3 Teckenspråket i Sverige Betydelsebärande komponenter i teckenspråk Teckenspråksforskning vid Stockholms universitet (Inst. för lingvistik) sedan 1972 Erkänt som dövas första språk av riksdagen 1981 En professur inrättad 1990 den första i världen Döva i Sverige räknas idag som en tvåspråkig grupp Handkomponenter: form position rörelse Andra komponenter: riktning hos huvud och blick rörelser hos ögonbryn och mun Morfologi i ASL Syntax i ASL Tecken i oböjd grundform utgörs av viss form, position och rörelse hos handen Förändring i morfologi (t.ex för aspekt) görs med handrörelse Komplex morfologisk struktur Ex. verb markerar ofta både subjekt och objekt, samt tempus m.m. Ganska fri ordföljd SVO är omarkerad ordföljd Satser ej linjära sekvenser, utan tredimensionella Lämplig hantering av 3D-utrymme mycket viktigt Ex. pronomen tecknas framför talarens bröst Ex. rörelseverb följer lämplig bana genom utrymmet (subjekt- och objekt-relationer vid början och slutet)

4 Handalfabetet Svenska handalfabetet Används i tillägg till de andra tecknen Är baserat på ett skriftspråks alfabet Används för ord som inte har något tecken t.ex många namn, främmande ord Steinberg et al. ger de brittiska och amerikanska handalfabetena (s. 57) Barns teckenspråksinlärning The Oral Approach Steg liknande de för hörande barn som lär sig språk som engelska eller svenska Ett-tecken-stadium, telegrafiskt stadium (utan böjningar) En studie visade att barnen i genomsnitt producerade sitt första tecken vid 8,5 mån. Måste dessutom lära saker specifika för teckenspråk, t.ex hanteringen av 3D-utrymmet Syfte: få hörselskadade att producera och (i andra hand) förstå tal Positivt för kommunikation med icke-tecknande personer Idag ofta med hjälp av datorutrustning Nackdelar: ju sämre en person hör, desto svårare producera tal dövas tal ofta svårt att förstå för ovana personer

5 The Total Communication Approach Talträning k. teckenspråk Talträning + teckenspråk Började på 1970-talet i bl.a Nordamerika Innan dess, från ca 1880-talet och framåt, var det talträning som gällde Steinberg et al.: Total Communication + Written Language Somliga har hävdat att teckenspråk hämmar talinlärning och att tal, inte teckenspråk, behövs för utvecklandet av tänkandet Psykolingvistiska studier visar att detta är falskt De senaste decennierna De senaste decennierna, forts. Sedan 1970-talet har teckenspråk fått ökad status världen runt Teckenspråk har erkänts som ett fullfjädrat språk t.ex av EU 1988 Nya teckenspråk har utvecklats och gamla vidareutvecklats Dövskolor har börjat undervisa teckenspråk Många döva har fått teckenspråk som förstaspråk Debatt kring cochleaimplantat Ett kirurgisk sätt att bota dövhet Ett hot mot dövkultur 3G-mobiler en revolution för döva!, det största som hänt på hundra år!

6 Mobil videokommunikation för döva Mobil videokommunikation, forts. Projekt PTS-ER-2005:14 Leddes av Sveriges Dövas Riksförbund på uppdrag av regeringen Frågeställning: Vilken nytta har döva av videosamtal via 3G? Hur väl stödjer tekniken teckenspråkskommunikation? Hur fungerar olika mobila tjänster för döva? Försökspersoner: ca 50 döva teckenspråksutövare Några slutsatser: Stor nytta Den största vinsten: döva kan använda sitt förstaspråk Dock mycket brister i den nya tekniken t.ex enbart en telefon med tillräcklig bildväxlingsfrekvens för att fungera praktiskt Steinberg et al.: Written Language Written Language, forts. Författarna förespråkar tvåspråkighet: teckenspråk + skriftspråk där skriftspråket är det omgivande hörande samhällets skriftspråk Metoden innebär inte skrivinlärning, utan visuell igenkänning Skrivna ord visas för barnet på skyltar/lappar Inlärning kan påbörjas vid några månaders ålder Steinberg et al. diskuterar studie av fyra barn och presenterar metoden som framgångsrik Dock oklart baserat på deras egna resultat T.ex lärde sig ett barn endast 5 ord på 8 månader vilket inte diskuteras alls

7 Vardagstecken för nybörjare Svenska teckenspråkslexikon på nätet pageid=596&rid=0 (Eller -> Om teckenspråket -> Vardagstecken för nybörjare) weblexikon.html Om du vill veta mer Sveriges Dövas Riksförbund Avdelningen för teckenspråk vid Inst. för lingvistik, SU 2. Skriftsystem och läsning

8 Två sorters skriftsystem Två sorters skriftsystem, forts. 1. Med ljud (fonem eller stavelse) som bas Ex. det romerska alfabetet (svenska, engelska m.fl), det kyrilliska alfabetet (t.ex ryska) Skriftspråket motsvarar det talade i olika hög utsträckning Ex. spanska k. engelska (s. 94) 2. Med betydelse som bas Dvs, skrifttecken representerar morfem Ex. kinesiska Relation mellan tecken och betydelse är oftare baserad på konvention är bildlikhet Läs-kontroversen Ljudavkodningsmetoden Ljudavkodningsförespråkarna Fokus ska vara på fonem! Läsning ska läras utifrån ords delar / bokstäver! Helordsförespråkarna Fokus ska vara på betydelse! Läsning ska läras utifrån hela ord! Läsning ses som en process som konverterar skrift till tal och sedan till betydelse Läsning börjar med att lära sig bokstäver Några studier visar att båda metoderna (ljudavkodning och helord) är lika bra En studie citeras som visar att ljudavkodning är bättre Problem: förståelse testades inte

9 Steinberg et al. s problem med ljudavkodningsmetoden Helordsmetoden Barnet fås att fokusera på meningslösa ljud snarare än meningsfulla betydelser Gör läsning onaturligt, tråkigt, förvirrande särskilt för språk med stora skillnader mellan stavning och tal Ljudavkodning är svårt Enskilda ljud dyker inte upp likadana i talade ord (ljud ändras, vissa uttalas inte alls) Bygger på betydelse Läsningens huvudsyfte är att få fram betydelse Huruvida en läsare kan stava sig igenom ord eller skriva dem är egentligen oviktigt Den som läser (ljudbaserade alfabetsspråk) flytande använder helordsmetoden Läsning styrs av prediktion (så betydelse) Vi fokuserar inte ens blicken på alla ord En liten avstickare Helordsmetoden, forts. Idé: barn lär sig morfem i skriftspråket genom induktion på samma sätt som barn gör med tal (Meningsfull) kontext spelar viktig roll Viss forskning för engelska och japanska tyder på att barn lär ord snabbare än bokstäver

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1 Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Detta är den första nordiska beskrivningen av en professionell alfabetiseringslärare. Förslaget, som har arbetats fram av det nordiska Alfarådet,

Läs mer

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna) Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015)

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Huvudområde Inriktningar Nivå Omfattning i Programkod Beslutsuppgifter

Läs mer

Maria Norberg - Josephine Willing

Maria Norberg - Josephine Willing Maria Norberg - Josephine Willing 2 0 0 9 Rekord som inspirerar! Har du elever som vill lära sig svenskt teckenspråk? Då kanske detta material passar dig! Vår ambition är att ge fler elever möjlighet att

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4

Läs mer

Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01

Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01 Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01 Om SVOX AG Jag gjorde min praktik på företaget SVOX AG, ett företag som bygger och sysslar med TTSmotorer. Företaget bildades våren 2000 och har

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010 Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? Carin Roos Lektor i specialpedagogik

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Allemansdata Dags fö r örd

Allemansdata Dags fö r örd Allemansdata Dags fö r örd Övningar Bildgåtor. Tre svårigheter: korta ord, mittemellan och långa ord. Eleven ser ett antal bilder på skärmen. Genom att skriva begynnelsebokstaven för varje bild finner

Läs mer

Att undervisa i Svenska som andraspråk

Att undervisa i Svenska som andraspråk Högskolan i Halmstad Sektionen för Humaniora Svenska 61-90hp Att undervisa i Svenska som andraspråk En intervjustudie med två lärare Anita Radovanovic Handledare: Bertil Westberg Höstterminen 2007 C- uppsats

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

WordRead Plus för Mac

WordRead Plus för Mac WordRead Plus för Mac Manual Artikelnummer: 3024018 www.icap.nu 1 Innehåll Välkommen till WordRead Plus... 3 WordRead Plus verktygsfält... 3 Teckensnitt... 5 Textfärg... 6 Bakgrundsfärg... 7 Avstånd...

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Från tal till text. Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Från tal till text. Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Från tal till text Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. Talets ljudström kommer av sig själv. Fonemen,

Läs mer

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad Som man frågar, får man svar Thomas Wrigstad 1 Vasaloppet 2 En skicklig skidåkare kan åka till Mora på drygt 4 timmar, men många behöver 10-12 timmar och mera. De åker tillsammans och pratar, och de stannar

Läs mer

Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning

Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning Arbetssättet vid läsinlärningen på Manhattan New School Josefine Bergenland Sanna Lindholm LAU 370 HT 2009 Handledare: Biörn Hasselgren Examinator: Lars-Erik

Läs mer

Att lära sig läsa. Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER

Att lära sig läsa. Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER Att lära sig läsa Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER 1 Det börjar hemma Text: Liv Engen Förut brukade man säga: Vi försöker hålla igen så gott det går; läsinlärningen får vara skolans jobb.

Läs mer

ClaroRead Plus Mac Manual. Artikel.nr. 12501

ClaroRead Plus Mac Manual. Artikel.nr. 12501 ClaroRead Plus Mac Manual Artikel.nr. 12501 1 Välkommen till ClaroRead Plus Välkommen till ClaroRead Plus för Mac. ClaroRead Plus är till för att göra din dator mer lättanvänd. Programmet arbetar nära

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

Tecken som AKK Biennalen 2009 1

Tecken som AKK Biennalen 2009 1 Tecken som AKK (TAKK) Jag gillar Tiger Samtalsämne vid frukostbordet på en förskola. Britt Claesson, AKK-pedagog DART kommunikations- och dataresurscenter, Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra

Läs mer

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna

Läs mer

Göteborg 15 januari 2008

Göteborg 15 januari 2008 Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. tisdag 15 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. tisdag 15 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Kodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn

Kodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn Institutionen för nordiska språk Margaretha Skeffington Margaretha.Skeffington.1282@student.uu.se C-uppsats, 7,5 hp SVAS C Kodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn Handledare: Shidrokh

Läs mer

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik Teckenspråk och tvåspråkighet Krister Schönström Institutionen för lingvistik Varför tvåspråkighet? Nordisk konferens Göteborg 15-16 september 2014 Översikt Tvåspråkighet i allmänhet Tvåspråkighet med

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Flerspråklighet i nationer och individer. vera.wilhelmsen@lingfil.uu.se

Flerspråklighet i nationer och individer. vera.wilhelmsen@lingfil.uu.se Flerspråklighet i nationer och individer vera.wilhelmsen@lingfil.uu.se Flerspråklighet i nationer och individer Flerspråklige nationer och folk Attityder till flerspråklighet En nation, flera språk Språkpolitik

Läs mer

Lokala kursplaner i engelska reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i engelska reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i engelska reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning År F-1 Eleven ska känna till frekventa ord från följande områden: myself colours räkneord 1-10 nursery rhymes kunna

Läs mer

Softogram Learning Center - SLC

Softogram Learning Center - SLC Fungerar på PC/Mac/Linux Chromebook ipad/iphone Android Softogram Learning Center - SLC Sveriges B R E D A S T E webbtjänst för pedagogiska dataprogram Sida 1 Softogram Learning Center - en webbtjänst

Läs mer

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon. UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos

Läs mer

SpellRight. för Google Docs. Manual för SpellRight för Google Docs

SpellRight. för Google Docs. Manual för SpellRight för Google Docs SpellRight för Google Docs Manual för SpellRight för Google Docs SpellRight för Google Docs i korthet.... 2 Allmänt om tillägg... 2 Om lärplattor och tillägg... 3 Kontroll av text... 3 De vanligaste meddelandena....

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

GUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet.

GUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. GUIDE FÖR KOMMUNIKATION En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. Mathilda Finne 2014 1 Innehåll Inledning... 3 Bilder... 4 Tecken

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Nallelek Lärarvägledning

Nallelek Lärarvägledning NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering

Läs mer

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013 Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg Översikt Reguljära uttryck sökproblem i texter definitioner och exempel UNIX-funktionen grep Reguljära transformationer

Läs mer

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

Socialt samspel och socialt lärande 2012-11-08. Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan

Socialt samspel och socialt lärande 2012-11-08. Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan Annika Grenhage Linköping november 2012 Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrutillstånd i grundskolan. Marita

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Introduktion till semantik

Introduktion till semantik Introduktion till semantik Föreläsning 1 Hanna Seppälä 1 Semantik Inom semantiken undersöker man betydelser som förmedlas f via språket Hanna Seppälä 2 Vad kan man när n r man kan ett språk? fonetik (hur

Läs mer

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Tolka Mig Rätt 1 Språklagen SFS 2009:600, enligt riksdagens beslut 2009 14 2. Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val Individuellt val Läsår 2016/2017 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning Introduktion till språkteknologi OH-serie 2: Datorstöd för språkgranskning oktober 2008 Mats Dahllöf (efter Sofia Gustafson-Capková) Institutionen för lingvistik och filologi UPPSALA UNIVERSITET Huvudpunkter

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning

Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier carin.roos@kau.se Dagens prat Internationellt, i Sverige

Läs mer

Målet är att ge maskiner förmågan att plocka ut information ur

Målet är att ge maskiner förmågan att plocka ut information ur Språkteknologi Mats Dahllöf & Eva Pettersson Institutionen för lingvistik och filologi Språkhantering i datorer med känslighet för språket som språk: Den språkvetenskapliga teorin: datorlingvistik Tillämpningsområdet:

Läs mer

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt Kommunikation SO/SV År 6 v. 16-20 Under tema kommunikation kommer vi att arbeta med järnvägenshistoria i Sverige både inom svenska och SO. Lektionerna kommer att blandas med föreläsningar, enskilda uppgifter

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenskt teckenspråk A I, 15 högskolepoäng Swedish Sign Language I, Basic

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Några perspektiv på mänsklig kommunikation

Några perspektiv på mänsklig kommunikation i Allwood, J. (Ed.)Mänsklig Kommunikation", GULING 14, University Of Göteborg, Dept Of Linguistic Några perspektiv på mänsklig kommunikation JENS ALLWOOD Kommunikation mellan människor har alltid varit

Läs mer

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se Läsa och skriva ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de låter? Elever med svårigheter hur lär de sig

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

2009-01-13. Engelska

2009-01-13. Engelska 2009-01-13 Engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp English BA (A), English for Primary School and Preschool. Included in the Teacher Initiative, 15 credits

Läs mer

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI Mats Lundälv Senior IKT-pedagog f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM Det fria ordet och AKK / ASK Kommunikativ och språklig tillgänglighet för alla...byggt på en infrastruktur av fria

Läs mer

Isländska NOI 320 Isländska, 1-20 p 20? NOI 324 Island: Historia, språk och kultur, 5 p 5? NOI 325 Isländska, inledningskurs, 5 p 5?

Isländska NOI 320 Isländska, 1-20 p 20? NOI 324 Island: Historia, språk och kultur, 5 p 5? NOI 325 Isländska, inledningskurs, 5 p 5? Kursöversikt, språkvetenskapliga sektionen. Listan är ej komplett och måste uppdateras och revideras minst en gång per termin. Inst Ämne Kurskod Kursnamn Poäng År Studiefart Periodisering IT-kurs Tyska

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer